Ibrahim Baylan: Vi vill pröva ett system för auktorisation av lärare
3 januari 2006 09:59
Det är också nödvändigt att pröva nya vägar för att utveckla läraryrket och höja kvaliteten i skolan. Ett nationellt system för auktorisation av lärare är en sådan väg som vi nu vill pröva, skriver skolminister Ibrahim Baylan tillsammans med Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund och Eva-Lis Preisz, ordförande i Lärarförbundet.
Den svenska skolan står inför stora utmaningar. Morgondagens arbetsliv ställer större krav på kunskaper och färdigheter. Eleverna ska ha kunskaper som möjliggör ett aktivt deltagande i samhället.
När elever med olika bakgrund möts och utbyter erfarenheter utvecklas förståelsen och respekten för varandra. Det är en av grundidéerna bakom den gemensamma och sammanhållna skolan. Internationella undersökningar har visat att sammanhållna skolsystem uppnår bättre resultat. I OECD:s undersökning PISA 2000 konstaterades att skillnaderna mellan skolor tenderar att vara större i sådana länder som, i motsats till Sverige, har en tidig uppdelning av elever på olika utbildningslinjer. Allt talar för att starkt differentierade skolsystem leder till en uppdelning av eleverna utifrån sociala grunder. Staten har ett ansvar för den nationella likvärdigheten, men skolans huvudmän ansvarar för verksamhetens genomförande. De nationella målen formulerade i läroplaner och kursplaner, lärarutbildningen och skollagens krav om att anställa behöriga lärare är därför viktiga och nödvändiga hörnstenar i statens styrning av den gemensamma skolan.
Utvecklingen av vårt skolsystem måste fortsätta. Det finns vissa resultat i de nationella och internationella undersökningar som presenterats som oroar oss. Det finns tecken på att skillnaderna mellan skolor och inom skolor ökar, att kunskapsresultaten i vissa ämnen försämras och att uppföljningen av elevernas kunskaper brister.
För att komma till rätta med dessa problem är det viktigt att ekonomiska och personella resurser fördelas utifrån behov, att uppföljningen och målsystemet utvecklas samt att fler behöriga lärare anställs i skolan. Många insatser har genomförts för att anställa fler behöriga lärare i skolan, men fortfarande är andelen som saknar behörighet alldeles för hög. Vi vill därför att det genomförs en analys som beskriver varför andelen obehöriga lärare är så mycket högre i fristående skolor än i kommunala skolor och varför det förekommer regionala skillnader. En sådan analys ska ligga till grund för framtida insatser.
Att huvudmännen anställer behöriga lärare är alltså grundläggande inför framtiden, men det är också nödvändigt att pröva nya vägar för att utveckla läraryrket och höja kvaliteten i skolan. Ett nationellt system för auktorisation av lärare är en sådan väg som vi nu vill pröva.
Frågan om läraryrkets utveckling och status är en angelägenhet för Sverige liksom för de flesta västeuropeiska länder. Att undervisa barn och ungdomar är ett av de viktigaste yrken man kan ha. I ett globaliserat kunskapssamhälle som det svenska är det helt nödvändigt att läraryrket har hög status och stark ställning i samhället. Utgångspunkten för vårt resonemang om läraryrkets utveckling är att alla lärare ska vara välutbildade, kunniga och engagerade. Välutbildade lärare är grunden för skolans möjlighet att nå sina mål och för elevernas resultat. Mot den bakgrunden är det nödvändigt med en lärarutbildning som håller hög kvalitet.
Regeringen har under de senaste åren vidtagit en rad åtgärder för att öka antalet utbildade lärare, för att förbättra lärarnas utvecklingsmöjligheter och för att höja läraryrkets status. Bland de viktigaste åtgärderna är införandet av en ny lärarutbildning samt det kraftigt utökade uppdraget till universitet och högskolor med lärarutbildning att utbilda fler lärare. Regeringen har också tagit initiativ till särskilda lärarutbildningar (SÄL) för att obehöriga lärare skall kunna komplettera sin utbildning.
Under det gångna året har debatten om lärarutbildningens kvalitet varit intensiv. Kritiken handlar bland annat om bristande forskningsanknytning, för låga krav i utbildningen samt att studenter kunnat välja bort centrala kunskapsområden. Mot den bakgrunden driver nu utbildningsminister Leif Pagrotsky intensivt på arbetet vid universitet och högskolor med att utveckla lärarutbildningarna till att möta de berättigade höga krav som den måste göra. Regeringen har före sommaren ändrat högskoleförordningen så att det tydligt framgår att lärarstudenter måste få nödvändiga kunskaper om läsning, skrivning och betygssättning. Regeringen och lärarorganisationerna vill arbeta tillsammans för att höja lärarutbildningens kvalitet. Vi vill att det sker inom ramen för en samlad lärarutbildning som ger goda möjligheter att forma en utbildning med ett innehåll som möter behoven på skolsystemets olika nivåer.
Läraryrkets vetenskapliga bas behöver förstärkas. Fler forskarutbildade lärare och fler forskande lärare är av central betydelse för att höja kvaliteten på lärarutbildningen men också för att utveckla och stödja den pedagogiska verksamheten i skolan. Regeringen har genomfört åtgärder i syfte att stärka läraryrkets vetenskapliga bas.
Lärarutbildningen och avslutande utbildning eller tjänstgöring innan en lärare blir behörig och anställningsbar ser olika ut i olika länder. En del länder har ett obligatoriskt prövoår innan läraren anses fullt behörig. Andra länder har ett system med auktorisation eller annat slag av certifiering. Sverige har hittills valt att kvalificera lärare genom lärarutbildningen.
Lärarorganisationerna har under en tid uppvaktat regeringen om behovet av att utreda en lärarauktorisation. Nu går rege-ringen lärarorganisationerna till mötes. Inom kort kommer regeringen att utse en utredare som får i uppdrag att överväga behovet av och lämna förslag till hur ett system för auktorisation av lärare kan utformas och vilka konsekvenser det får.
En auktorisation kan bidra till att kvalitetssäkra yrket och öka förtroendet från föräldrar och samhället i övrigt. Vi ser även en auktorisation som ytterligare en åtgärd för att stärka lärarutbildningen, genom att lärarutbildningen bildar basen för den profession som auktorisationen stärker. En auktorisation kan också utformas så att den främjar en nödvändig utveckling av skolans arbetsorganisation genom att auktoriserade lärare får särskilt ansvar för vissa uppgifter i skolan.
Samtidigt är det viktigt att vara tydlig med att en auktorisation aldrig kan ersätta genomförd lärarutbildning. För oss är det självklart att ett system med auktorisation av lärare ska bygga på skollagens bestämmelser där lärarexamen krävs för tillsvidareanställning som lärare. En lärarexamen bör alltså vara ett grundkrav för att få en auktorisation.
Vi vill även betona att utgångspunkten bör vara att ett system med lärarauktorisation omfattar lärare i hela skolsystemet, oavsett huvudman.
Frågan om auktorisation är ingen okomplicerad fråga. Staten har ett ansvar för en likvärdig skola, medan kommuner och andra huvudmän ansvarar för verksamhetens genomförande. En central uppgift för utredaren bör därför bli att överväga statens roll, respektive parternas roll och ansvar om vi inför ett lärarauktorisationssystem. Detta arbete bör självklart genomföras i nära dialog med parterna. Inom andra samhällsområden finns liknande system för auktorisation. Ett exempel på detta är legitimering av läkare efter fullgjord AT-tjänstgöring. Det vore dock olyckligt om vi låste oss vid att införa en modell för skolans område innan utredningen är utförd. Vi är därför överens om att utredaren bör pröva både behovet och olika alternativa modeller för auktorisation av lärare.
Vi ser denna utredning som ytterligare ett steg i vårt gemensamma arbete med att göra den svenska skolan ännu bättre och med att stärka lärarnas utvecklingsmöjligheter.
Vår gemensamma förhoppning är också att det ska vara möjligt att nå blocköverskridande överenskommelser kring läraryrkets utveckling. Arbetet med våra barns och ungdomars framtid förtjänar långsiktiga spelregler. Alla inblandade parter har ett ansvar för att så blir fallet.
IBRAHIM BAYLAN
Skolminister (s)
METTA FJELKNER
Ordförande i Lärarnas riksförbund
EVA-LIS PREISZ
Ordförande i Lärarförbundet [2006-01-03]
|
13%
13%
75%
