Med rubriken "Överdriven tro på jämlikhet gör att jobben inte kommer" presenterade Studieförbundet Näringsliv och samhälles (SNS) årliga rapport om svensk ekonomi och politik på DN Debatt den 24/1. Rapporten är en uppföljning av den studie som SNS gjorde tillsammans med amerikanska ekonomer 1995.

De identifierade tre mål för Sverige: Att minska statens budgetunderskott, att komma upp på en ny långsiktig tillväxtbana och att återställa full sysselsättning.

Det rekommenderade åtgärdspaketet var sänkta skatter, sänkta ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen, försvagad arbetsrätt, nedskärningar i den aktiva arbetsmarknadspolitiken och ett borttagande av subventioner till barnomsorgen.

Tio år har nu passerat.

Samma dag som rapporten blev offentlig befann jag mig i Bryssel på finansministermöte i det så kallade Ekofinrådet. På två dagordningspunkter kom diskussionen att fokusera på Sverige.

Varje år granskar Ekofin samtliga EU-länders offentliga finanser. På tisdagens möte examinerades Sverige och fick ett gott betyg.

Den andra diskussionen handlade om kvaliteten i de offentliga finanserna. Österrikes borgerliga finansminister Karl-Heinz Grasser hade bett mig att inleda om hur vi i Sverige med hjälp av budgetpolitiken prioriterar forskning, utbildning och investeringar.

Varför vänder då EU:s finansministrar sina blickar mot Sverige?

Sverige har sunda offentliga finanser. Budgetunderskottet som gjorde att var tredje krona i statsbudgeten var en lånad krona för tio år sedan har blivit ett överskott. De samlade offentliga finanserna uppvisar ett överskott på över 2 procent av BNP och tillhör de starkaste i världen.

Sverige ligger på en högre långsiktig tillväxtbana. Sverige har de senaste tio åren haft högre tillväxt än såväl EU-snittet som OECD-snittet. Under samma tidsperiod har Sveriges reala BNI per capita ökat lika snabbt som USA:s.

Sverige har fått fart på sysselsättningen igen. Under tre år i början av nittiotalet förlorade Sverige en halv miljon jobb. Sedan regeringsskiftet 1994 har 300 000 nya jobb tillkommit. Det stora flertalet av dessa har skapats i den privata sektorn.

Men det finns ytterligare en orsak till omvärldens intresse. Sverige har klarat den pågående strukturomvandlingen utan att vi har övergett vår modell.

Sysselsättningssiffrorna är höga. Lönebildningen fungerar väl. Den svenska konkurrenskraften anses god av internationella institutioner. Den sociala mobiliteten har visat sig vara högre än i länder som USA och Storbritannien.

Jämlikhet står inte i motsättning till effektivitet och nya jobb.

Den ekonomiska utvecklingen är just nu mycket god. I budgetpropositionen gjorde finansdepartementet bedömningen att tillväxten skulle hamna på 3 procent i år. Med den utveckling som nu avtecknar sig kommer vi att skriva upp tillväxten till över 3,5 procent.

Det sker samtidigt som de offentliga finanserna förstärks genom lägre utgifter för sjuk- och arbetslöshetsförsäkring. Dessutom ökar skatteinkomsterna markant. Sammantaget förbättras de offentliga finanserna betydligt och kommer även i år att visa ett överskott på omkring 2 procent av BNP.

Sverige är inne i positiv spiral där goda ekonomiska utsikter medför ökad framtidstro och optimism. Arbetslösheten sjunker och sysselsättningen stiger. Därigenom växer framtidstron ytterligare.

Den senaste arbetskraftsundersökningen från SCB visar på en uppgång i sysselsättningen med över 60 000 personer jämfört med för ett år sedan. Konjunkturinstitutet gör bedömningen att det under 2006 och 2007 kommer att skapas över 100 000 nya jobb. Samtidigt visar all ekonomisk statistik att Sverige - trots brister - fortfarande är ett av de mest jämlika länderna i världen.

Visst innebär globaliseringen nya, stora utmaningar. Svenska företag skall kämpa på samma marknader som de kinesiska och indiska. Det gäller företag inom både industri- och tjänstesektorn. Konkurrensen kommer att intensifieras, både i tid och volym.

Lösningen på detta är inte att acceptera att det släpps fram en låglönemarknad i Sverige. Lösningen ligger i att värna och utveckla den svenska modellen, att investera i ökad kunskap, konkurrenskraft och trygghet.

Sverige ska vara ett land med en hög och bred kunskapsnivå. Sverige ska ligga på den absoluta forskningsfronten och innovationsfronten. Skolan ska utvecklas.

Företagens villkor ska förbättras, genom enklare regler, bra service, strategiska utvecklingsprogram och stabila spelregler.

Sverige ska ha fortsatt höga skatter som finansierar en väl fungerande sjukvård och som ger goda pensioner.

Trygghetsförsäkringar och de sociala skyddsnäten ska utvecklas. A-kassan, sjukförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken ska bli än bättre på att hjälpa till att klara omställningen från gamla till nya villkor i tider av omvandling och förändring.

Tryggheten kan aldrig ligga i att få behålla just det jobb man har i dag. Tryggheten skall ligga i att man vet att man kan få ett nytt jobb.

En del vill ge sken av att a-kassan och sjukförsäkringen är bidrag som gör svenskarna passiva. I stället är de försäkringar som vi själva har betalt för och som bidrar till att svenska folket är både innovativt och omställningsbenäget.

Den aktiva arbetsmarknadspolitiken bidrar till att underlätta för människor att byta yrke och undvika passivisering. De senaste åren har de arbetsmarknadspolitiska programmen i större omfattning kommit att handla om arbetsmarknadspraktik, olika typer av sysselsättningsstimulanser och riktade anställningar för dem som står längst från arbetsmarknaden, bland annat genom plusjobben.

Birgitta Swedenborg från SNS skriver på DN Debatt att "rapportens utifrånperspektiv höjer blicken över den svenska debattens invanda hjulspår".

Det är inte korrekt. Den politik SNS rekommenderar är precis densamma som moderaterna vill genomföra efter riksdagsvalet 2006.

Moderaterna vill sänka skatten med 250 miljarder kronor.

Moderaterna vill sänka ersättningsnivån i a-kassa och sjukförsäkring dramatiskt.

Moderaterna vill öppna upp en låglönemarknad.

Det finns egentligen bara en skillnad. Moderaterna vill av opportunistiska skäl inte tydligt beskriva det egentliga syftet med den moderata politiken.

"Lite mer ojämlikhet i det jämlika Sverige skulle kunna ha en stor positiv effekt."

SNS säger det moderaterna inte vågar säga.

PÄR NUDER
Finansminister

[2006-01-30]