Trots hård retorik från borgerliga regeringsföreträdare så fortsätter storbankernas bonusexcesser. Ett slående exempel är Nordeas besked att betala cirka 3 miljarder kronor i bonusar för 2009. Som Nordeas representanter konstaterar i sin artikel igår finns det inte ”någonting som begränsar vare sig bonusnivåer eller lönenivåer i regelverken".  Detta är inte tillfredsställande.  Vi Socialdemokrater vill ge Finansinspektionen i uppdrag att se över möjligheterna att begränsa eller helt förbjuda bonusar för vissa befattningshavare i banker. För att säkerställa att bankernas intresse inte ska stå i strid med det som är samhällsekonomiskt sunt måste även nya vägar övervägas. Ett sätt att dämpa excesserna skulle kunna vara att höja stabilitetsavgifterna för de bankerna som har osunda ersättningar. Även andra lösningar inom skattesystemet för att dämpa finansiella excesser bör seriöst övervägas.

Världen gick hösten 2008 igenom en djup finansiell kris. Ursprunget till krisen var bland annat stora globala ekonomiska obalanser, bristande finansiella regelverk och felaktigt konstruerade ersättningssystem. Även om den mest allvarliga fasen – förhoppningsvis – är förbi så lever världen fortfarande med krisens konsekvenser. Många vanliga löntagare har fått betala ett högt pris. Effekterna är särskilt dramatiska i våra grannländer Island och Lettland.

Trots djup finansiell kris har de svenska storbankerna under det senaste året kunnat gå relativt ekonomiskt skadelösa ur den finansiella krisen. Detta är konsekvensen av att bankerna har haft ett statligt skydd – explicit och implicit - som kraftigt förbättrat bankernas möjlighet till att finansiera sin egen upplåning. Bankernas ekonomiska ställning har också stärkts genom att stora nyemissioner har genomförts och att bankkundernas villkor har försämrats.

I ett läge när svenska folket kollektivt säkrat bankernas överlevnad väljer flera av de svenska bankerna att utforma generösa ersättningar till ledande befattningsinnehavare. Enligt uppgifter från den politiska ledningen på Finansdepartementet så finns det till och med risk för att bonusutbetalningarna nu ökar. 

Bankernas agerande visar på en uppseendeväckande tondövhet. Det är uppenbart att den borgerliga regeringen har misslyckats med att få stopp för de svenska bankernas excesser. Politisk retorik från regeringsföreträdare har inte gett önskat resultat. En färsk rapport från Finansinspektionen visar att bonussystemen är baserade på kortsiktighet och lågt riskmedvetande.

Nu behövs konkreta insatser. Socialdemokraterna menar att flera olika typer av insatser bör övervägas. Det är hög tid att få stopp på de farliga ersättningssystem som bidrog till den finansiella krisen.

• Europeiskt regelverk

För att skapa ett fungerande regelverk för den finansiella sektorn måste ett intensivt arbete bedrivas internationellt. Under det svenska ordförandeskapet hade den svenska regeringen en unik möjlighet att vara drivande i arbetet för att säkra ett internationellt regelverk som tydligt begränsade omfattningen på de rörliga ersättningarna. Efter G20-mötet i Pittsburgh i september förra året uttalade statsminister Reinfeldt att ”bonusbubblan sprack.” Så var inte fallet. Tvärtom innebar uppgörelsen i vissa delar att rörliga ersättningar snarare främjas. Även det regelverk som utformades inom EU öppnar för att excesserna tillåts fortsätta.

Vi Socialdemokrater vill att Sverige ska vara aktivt och drivande för att ett stramare europeiska regelverk ska komma på plats. Men det räcker inte enbart att arbeta på europeisk nivå, det krävs också åtgärder i Sverige.

• Bonusförbud

De regler Finansinspektionen har utformat för svenska banker innebär i huvudsak att bonusutbetalningar kan skjutas upp över tid. Regelverket leder inte per automatik till mindre omfattande bonusar. Vill det sig illa kan regelverket lika gärna leda till att bonusarna ökar.

För att få stopp på bankernas excesser bör regeringen ge Finansinspektionen i uppdrag att skärpa det svenska regelverket. Det bör övervägas om andelen rörlig ersättning tydligare kan begränsas. Socialdemokraterna är även öppna för att se över möjligheten att helt förbjuda bonusar för vissa befattningshavare. Vår bedömning är att det är särskilt angeläget att se över möjligheten till stopp för bonusar till den högsta ledningen.

• Ekonomiska incitament

För att dämpa samhällsfarligt risktagandet i banksektorn är det centralt att bankerna har starka incitament att bete sig ansvarsfullt. Bankernas intresse ska inte stå i strid med vad som är samhällsekonomiskt sunt. Möjligheten att koppla osunt risktagande till påföljd från samhället måste ses över.  Förslag om att använda skatter och avgifter riktade mot de banker som fortsätter med bonusexcesser, såsom i Storbritannien, måste övervägas också i Sverige.

En enig riksdag har ställt sig bakom tillkomsten av en stabilitetsfond, som ska användas vid framtida finansiella kriser. Vi Socialdemokrater vill se över om stabilitetsfonden kan användas för att dämpa bonusexcesserna. En möjlighet skulle kunna vara att avgiften till fonden riskdifferentieras med bonussystem som ett kriterium. Banker med högt risktagande och osunda ersättningssystem skulle då få betala en högre avgift. På så sätt skapas incitament för bankerna att dämpa sitt risktagande samtidigt som de banker som agerar ansvarsfullt inte behöver betala priset för andra bankers ansvarslösa bonussystem.

Det är tydligt att regeringens retorik inte har förmått att dämpa bonusexcesserna. Nu behövs insatser som förmår att stoppa excesserna. Det är hög tid att det blir ordning och reda i den finansiella sektorn.

Thomas Östros (S)

Ekonomisk-politisk talesperson