-De säger nej till allt som eu-parlemantet inte har någon makt över, till exempel konventets förslag till ny grundlag. Men i de frågor som parlamentet kan påverka, till exempel jordbruksfrågor, fackliga rättigheter, jämställdhet, förväntas kandidaterna rösta var för sig, fortsätter Agneta Karlsson.

Junilistan försöker locka väljare från alla partier. De presenteras som fd kristdemokrater, fd socialdemokrater osv.

- Märkligt. Om man vill ha fler kristdemokrater i parlamentet röstar man knappast på en före detta utan på en färsk sådan, menar Agneta Karlsson.

- Därför blir huvudintrycket; Det enda som förenar kandidaterna är att de säger nej till vissa saker. De säger nej till ökade fackliga rättigheter till exempel. I den meningen är de ett klassiskt högerparti, och därför är det obegripligt att de också fått med tidigare aktiva socialdemokrater.