Vi måste göra mer för att hållbar utveckling ska få genomslag i utbildningssystemen, skriver Thomas Östros, Carin Jämtin och Lena Sommestad med anledning av att 350 forskare, lärare och regeringsföreträdare från ett 70-tal länder i dagarna möts i Göteborg i ett internationellt rådslag.

När världens ledare samlades till FN-toppmöte i Johannesburg 2002 för att diskutera hållbar utveckling, lyftes utbildningsinsatser på alla nivåer fram som ett nyckelområde för framgång. FN:s generalsekreterare Kofi Annan uttryckte det så här: "Vår största utmaning i detta nya århundrade är att ta en idé som låter så abstrakt - hållbar utveckling - och göra den till verklighet för alla världens människor".

Internationellt samarbete
Sveriges statsminister Göran Persson betonade i sitt tal i Johannesburg särskilt behovet av internationellt samarbete kring hur våra utbildningssystem på olika sätt kan förändras. Han ville bland annat se fler lärare diskutera miljöeffekterna av våra livsstilar och att högskolan borde erbjuda mer av utbildning om globala överlevnadsfrågor. I syfte att främja och fördjupa en diskussion, inbjöd Göran Persson till ett internationellt rådslag om utbildning för hållbar utveckling.

Därför möts nu 350 forskare, lärare, folkbildare, regeringsföreträdare och representanter för det civila samhället från ett 70-tal länder här i Göteborg. Vi möts för att diskutera erfarenheter och utbyta goda exempel. Vi gör det utifrån mycket olika förutsättningar, men vi delar övertygelsen att utbildning är ett kraftfullt verktyg för att påverka vår gemensamma framtid. Vi delar också insikt om att hållbar utveckling handlar om att förena ekonomiska, sociala och miljömässiga mål.

I Sverige betyder hållbar utveckling att alla politiska beslut ska utformas så att de tar hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser på lång sikt. För oss handlar det om vårt ansvar för kommande generationer. Vi är också övertygade om att vi i västvärlden måste gå före och visa att våra resursförbrukande samhällen förändras. Vi kan inte kräva åtgärder av fattiga länder om vi inte själva är beredda att förbruka mindre av jordens gemensamma resurser.

Insikten om att utbildning är ett kraftfullt verktyg i kampen mot fattigdom och för utveckling är väl spridd. Utbildning krävs för att världens barn och ungdomar ska kunna utveckla de kunskaper som krävs för att möta framtidens utmaningar - globalisering, miljöförstöring och befolkningsförändringar. Utbildning krävs för att vi tillsammans ska kunna bygga ett demokratiskt samhälle där ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med god miljö och hälsa.

I Sverige har utbildning för hållbar utveckling ett starkt stöd i läroplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan samt i de mål folkbildningen satt upp. Många högskolor har formulerat mål om att de ska verka för en hållbar utveckling utöver högskolelagens formuleringar.

Vi måste nu göra mer för att utbildning för hållbar utveckling ska få genomslag i utbildningssystemen. Det handlar bland annat om kompetensutveckling av lärare och om hur vi utformar våra lärarutbildningar för att stimulera mer av gränsöverskridande undervisning i våra skolor. Regeringen tillsatte i maj förra året en särskild kommitté med uppdraget att lämna förslag till åtgärder för att stärka utbildning för hållbar utveckling i våra förskolor, skolor, högskolor och i folkbildningen. Under hösten ska kommittén redovisa sina resultat och utifrån dessa kan vi intensifiera arbetet för hållbar utveckling på alla nivåer i vårt utbildningssystem.

Globalt handlar hållbar utveckling om solidaritet och rättvisa mellan länder och mellan generationer. Många regioner i världen - folkrika länder som Kina och Indien - är i dag på väg att industrialiseras i snabb takt. Genom samarbete mellan nord och syd kan vi motverka att framtidens ekonomiska tillväxt leder till ohanterliga klimatförändringar och skador på jordens ekosystem.

Handlar om självklara saker
En hållbar utveckling i fattiga delar av världen handlar ofta om för oss så självklara saker som att ha hälsa att kunna bruka sin jord, veta att maten räcker till och att ha råd att låta både flickor och pojkar gå i skolan. Utbildning är inte hela lösningen - men den ökar individens möjligheter att själv ta sig ur fattigdom.

Trots att regeringar världen över har förklarat utbildning som en grundläggande mänsklig rättighet är grundskola ingen självklarhet för världens fattiga barn. Miljoner barn i Afrika söder om Sahara har mist en eller båda föräldrarna i hiv/aids. Skolgång är inte möjlig eftersom de måste försörja sina familjer.

Bistånd är ett sätt att stimulera hållbar och rättvis utveckling i hela världen. Sveriges mål är att en procent av BNI ska gå till utvecklingsbistånd. Under nästa år tillkommer därför ytterligare 590 miljoner kronor. Men det behövs även en väl sammanhållen politik inom alla andra områden. Annars blir det svårt att nå målet för svensk utvecklingspolitik: en rättvis och hållbar global utveckling.

Hur väl vi samarbetar över landsgränserna kommer att avgöra hur väl vi lyckas skapa mer rättvisa och hållbara samhällen. Utmaningarna är många, men det är möjligheterna också. Sverige ska fortsätta att bidra till den positiva utvecklingen. Det internationella rådslaget är ett sätt att anta Kofi Annans utmaning att göra hållbar utveckling till verklighet för alla världens människor.

Carin Jämtin

biståndsminister

Lena Sommestad

miljöminister

Thomas Östros

utbildnings- och forskningsminister