- Den nya grundlagen innebär inte några genomgripande förändringar av dagens EU. Den största förändringen är att EU får större möjligheter att agera mot den gränsöverskridande brottligheten t ex handel med kvinnor och barn. I övrigt handlar det om förtydliganden och förändringar utifrån vad EU med 25 stater kräver. Dessa förslag gör inte på något grundläggande sätt EU annorlunda än idag. I detta finns ingen grund för en svensk folkomröstning.

- Vid de två tidigare folkomröstningar som hållits i Sverige om EU-frågor har det varit lätt att förstå innebörden i ett Ja eller ett Nej. Antingen går vi med i EU eller inte, antingen ersätter vi kronan med euron eller inte.

- Vid en folkomröstning om det konstitutionella fördraget skulle inte alternativen bli tydliga. Vad betyder egentligen ett nej? Skulle det till exempel innebära nej till enskilda delar av fördraget som regeringen får i uppdrag att fortsätta förhandla om med EU:s övriga 25 medlemmar? Eller skulle det innebära ett krav att EU:s nuvarande grundlag (Nice-fördraget) ska fortsätta gälla, trots att det blir svårhanterligt med 25 medlemsländer? Eller skulle ett nej betyda ytterligare något annat?

- Då är det bättre att fatta beslutet i riksdagen där man kan resonera om såväl helheten som delar i fördragen och ge tydliga direktiv till regeringen, avslutar Agneta Karlsson.

[2004-09-01]