Men borgerliga skribenter och debattörer ignorerar eller ifrågasätter svenska framgångar. Problem som inte är problem konstrueras. Produktion utomlands skulle "blåsa upp" produktiviteten - men man glömmer bort att marginalen mellan försäljning och produktion återspeglar FoU och arbetstimmar i Sverige.

Sverige står inför stora utmaningar. Men låt oss inte förringa de stora framsteg som vårt land och dess näringsliv har gjort. 

Under perioden 1994 -2004 har BNP-tillväxten varit i snitt 3 procent - det är högre än i både EU och OECD. BNP är inte det enda, kanske inte heller det bästa, välfärdsmåttet, men det är det enda som har någorlunda allmän acceptans och jämförbarhet.

Produktiviteten i industrin har under samma tid ökat i snitt 7 procent per år. Också här ligger vi långt före EU och OECD. I själva verket är den svenska industrins produktivitetsutveckling de här tio åren närmast unik i världen. Hög produktivitet brukar ses som en indikation på konkurrenskraft och leder till en positiv reallöneutveckling. Även när vi sliter blicken från backspegeln ser det bra ut för Sverige. World Economic Forum värderar varje år förutsättningarna för den uthålliga tillväxtpotentialen.

I den senaste rapporten granskar man 104 länder. Sverige hamnar på tredje plats.

När EU rankar innovationskraft hamnar Sverige på första plats bland EU-länderna.

Enligt EU kommer vi även på första plats bland EU-länderna när det gäller andel av arbetskraften i kunskapsintensiva arbeten.

Detta är inga partsinlagor, utan hur de ansedda internationella institutionerna ser på Sveriges förutsättningar att skapa välstånd i framtiden.

Denna positiva utveckling speglas sällan i den inhemska debatten. I stället frodas pessimismen, särskilt bland borgerliga skribenter och debattörer. Svenska framgångar ignoreras eller ifrågasätts. Problem, som inte är problem, konstrueras.

Investeringarna är det senaste orosmolnet.

Vissa debattörer hävdar att vår totala investeringsnivå är ovanligt låg. Detta tolkas snabbt som att omedelbar utflyttning och avfolkning hotar landet. Men statistiken stöder inte denna tolkning.

Bortser vi från bostadsinvesteringarna blir bilden annorlunda. Under perioden 1994- 2004 ligger investeringarna, som andel av BNP, i nivå med konkurrentländernas, och före exempelvis USA:s och Storbritanniens.

Andra oroar sig över Konjunkturinstitutets analyser. Produktivitetssiffrorna är misstänkt bra, hävdar bland annat kd-företrädare.

Orsaken skulle vara att exportföretagens försäljningsintäkter från produktion utomlands "blåser upp" produktiviteten, eftersom den i nationalräkenskaperna räknas med i produktionen utan att påverka antalet arbetade timmar.

Vad man då glömmer är att marginalen mellan försäljningsintäkt och produktionskostnad återspeglar forskning, utveckling och arbetade timmar som gjorts i Sverige.

Det är en märklig politisk strategi att svartmåla det svenska näringslivet och dess framgångar. Speciellt för politiker som söker regeringsmakten och vill ta ansvar för landet.

I stället borde vi göra allt för att tillsammans locka hit fler utländska investerare och för att höja självförtroendet hos företagare och entreprenörer.

Den strategiska frågan för oss politiker är hur Sverige ska hantera det intensiva konkurrenstryck globaliseringen skapar.

Vårt svar är ett nära samarbete med industrin och näringslivet.

För att stärka den viktiga fordonsindustrin satsar vi 637 miljoner kronor på ökad FoU till bland annat nya miljövänliga lösningar och till produktionsteknik. Tillsammans med företrädare för fordonsindustrin och andra för Sverige strategiska branscher utformar vi gemensamma program för att utveckla Sveriges ledande positioner.

Samtalen med fordonsbranschen kommer under året att följas av samtal med företrädare för livsmedelsindustri, it/telekom, bioteknik, läkemedelsindustri, trä/skogsindustri och metallurgi.

Vårt svar är också en fortsatt satsning på att stärka Sverige som kunskaps- och forskningsnation.

Vi har ett gott utgångsläge. Men vi är inte nöjda. Därför genomför regeringen ett program för att göra det lättare att vara företagare, att bli företagare och att växa som företagare.

Nära 300 förenklingar för att minska företagens regelbörda genomförs. En nationell satsning på att öka ungdomars intresse för entreprenörskap har inletts. Arvs- och gåvoskatterna har avskaffats samtidigt som ett program påbörjats för att underlätta kommande generationsskiften i företag.

En särskild satsning sker för att stimulera de små och medelstora företagen att utnyttja sin exportpotential.

För att säkerställa tillgången på kapital för de företag som befinner sig i skärningspunkten mellan idé och färdig produkt satsas 2 miljarder kronor.

Låt oss fortsätta diskutera hur vi ska få fler människor att våga bli entreprenörer. Men låt oss inte konstruera problem, eller ägna kraft åt att ifrågasätta våra utmärkta nationalräkenskaper.

Den politiska debatten borde i stället fokusera på de genuina stridsfrågorna. För oss som socialdemokrater är den generösa, generella välfärden en styrkefaktor för Sverige och bidrar till vårt näringslivs framgångar.

Människor som vet att de får stöd vid arbetslöshet eller sjukdom vågar mer och tar chansen att utvecklas.

Den uppfattningen delas inte av moderaterna och tydligen inte heller av de mindre partierna i maktalliansen. De vill sänka ersättningarna i trygghetssystemen. Vi är övertygade om att det inte är vägen till ökad välfärd och högre tillväxt.

"Låt oss inte ägna kraft åt att ifrågasätta våra utmärkta nationalräkenskaper."