Barnfamiljerna kommer att få högre barnbidrag redan från oktober i år. 300 kronor mer i månaden för en tvåbarnsfamilj och femhundra kronor mer för en trebarnsfamilj. Hittills har fokus för denna efterlängtade reform legat på effekten för köpkraften. Men för mig handlar barnbidragshöjningen framför allt om rättvisa och jämlikhet.

Alla barn ska få en bra start i livet. Eftersom alla barnfamiljer får barnbidrag så når det de som bäst behöver det. För dessa ekonomiskt utsatta familjer har barnbidraget stor betydelse. Barnbidraget är många gånger det som gör att man klarar sig hela månaden. Därför höjer vi nu barnbidraget, för alla.

Jag får ofta frågan "varför ska miljonärens barn också få barnbidrag?". Det är en högst berättigad fråga. Men det handlar om att stödet och legitimiteten för vår gemensamma välfärd blir större om alla är med och betalar, men alla också får ut något av det. Och för att verkligen omfördela på ett rättvist sätt, måste de med högre inkomster vara med och betala efter förmåga, samtidigt som de får ut lika mycket som andra - t ex i form av barnbidrag. I ett selektivt system finns risken att människor med högre inkomster inte skulle känna att de är del av den gemensamma välfärden, och därför inte skulle vara beredda att bidra till den. Då skulle det bli mindre pengar att fördela, och de som är mest ekonomiskt utsatta skulle drabbas hårdast.

Vi har alltid strävat efter att så långt som möjligt undvika behovsprövade bidrag. Ett behovsprövat barnbidrag skulle öka risken för att de sämst ställda känner sig utpekade och därmed låter bli att ens söka bidraget. Människor som befinner sig i en ekonomiskt utsatt situation ska inte behöva gå med mössan i hand. Vi vill inte tillbaka till Sverige i början på 1900-talet eller till det system som man har i USA och andra länder med stora sociala klyftor.

Ett behovsprövat barnbidrag skulle också riskera att göra det mindre lönsamt för den som kan arbeta att göra det. All form av behovsprövning innebär även ökad byråkrati och administrativa kostnader. Eftersom alla får barnbidrag så finns det ingen risk för missbruk, eller att det går till någon som inte har rätt till det. Därför är den generella välfärden bättre än den selektiva.

Barnfamiljer och då i synnerhet ensamstående med barn har en mer utsatt ekonomisk situation jämfört med andra. Familjer utan barn har haft en bättre inkomstutveckling än barnfamiljer. Med barnbidragshöjningen tar vi ytterligare ett steg för att minska detta glapp.

När man får barn så innebär det alltid högre kostnader för en familj - oavsett vad man tjänar. Barnbidraget utjämnar ekonomiskt mellan olika perioder i livet. Från perioder när man är mer oberoende till perioder när man är ekonomiskt utsatt. Ingen ska därför behöva avstå från att skaffa barn av ekonomiska skäl.

Slutligen kan man inte bortse från att barnbidraget oftast går åt till att handla mat, blöjor eller barnkläder. Det har i sin tur positiv effekt för hela landets ekonomi och skapar i förlängningen fler jobb.

Berit Andnor
Socialminister