Finansminister Pär Nuder: Vi fryser boskatterna på dagens nivå för de kommande åren och ser över hela ­skattesystemet. Många människor känner oro för högre uttag av ­fastighetsskatterna, trots de spärrar som införts. Denna oro undergräver stödet för fastighetsskatten. Därför ska de nya taxeringsvärdena inte leda till högre fastighetsskatt för de kommande åren. Hur fastighetsskatten utformas i ­framtiden ska utredas i en översyn av hela skatteysstemet under nästa ­mandatperiod. Dessutom införs om två år ett nytt bostadsfinansieringssystem. I avvaktan på dessa reformer finns det skäl att frysa i uttaget av fastighetsskatt, skriver ­finansminister Pär Nuder.
 
Gårdagens starka BNP-siffra från SCB - att den svenska ekonomin växte med hela 5,5 procent under andra kvartalet - bekräftar bilden att det går allt bättre för Sverige.

Särskilt glädjande är att hela ekonomin nu växer: exporten, den inhemska konsumtionen och investeringarna ökar på en och samma gång. Det gör Sverige mindre sårbart än om det bara var en gynnsam export som drog upp tillväxten.

Man får gå många år tillbaka i tiden för att finna en så bred och hög tillväxt. Även i en internationell jämförelse är den svenska ekonomin stark. Tillväxten är betydligt högre i Sverige än i euroområdet. Inte ens USA uppvisar en så stark tillväxt som Sverige.

Den höga aktiviteten i ekonomin tar sig bland annat uttryck i en ökad efterfrågan på arbetskraft. Kort sagt, jobben blir allt fler. Prognoserna pekar på att sysselsättningen ökar med närmare 80 000 i år. Följdriktigt sjunker arbetslösheten. Det har både Ams och SCB bekräftat under sommaren.

Den höga tillväxten bidrar också till att de svenska offentliga finanserna i dag är bland de starkaste i Europa och OECD-området. Inkomsterna ökar och utgifterna faller. I den ekonomiska vårpropositionen gjorde regeringen bedömningen att överskotten i de offentliga finanserna i år kommer att uppgå till 2,0 procent av bruttonationalprodukten (BNP) och statsskulden minska såväl i kronor som i andel av BNP.

Inte minst viktigt är att inflationen har kunnat hållas på en låg nivå. De fackliga organisationerna har visat stort samhällsansvar. Det har betalat sig i form av reallöneökningar 12 år i rad. Köpkraften har ökat och pengarna räcker längre.

Denna styrkeposition för svensk ekonomi är inte en gång för alla given. Den måste försvaras genom en ansvarsfull ekonomisk politik. Inte minst gäller det i goda tider.

Trovärdigheten i den ekonomiska politiken sätts särskilt på prov då tillväxten är hög och de offentliga finanserna starka - inte ens då kan allt göras genast. Nya reformer måste vara hållbart finansierade så att de kan upprätthållas även under dåliga tider.

I socialdemokraternas valmanifest kommer vi att presentera en samlad politik för den kommande mandatperioden. Vi gör bedömningen att det under de kommande åren kommer att finnas ett utrymme för utgiftsreformer - som är finansierade och som ryms inom de finanspolitiska målen.

Fallande utgifter för framför allt ohälsan gör att det är möjligt att bygga ut välfärden. Vi kommer sålunda att begära väljarnas stöd och mandat för att genomföra nya välfärdsreformer. För oss socialdemokrater går förbättringar av välfärden framför stora skattesänkningar.

Under Almedalsveckan i Visby drabbades Alliansen av valfeber. Under några nattliga timmar på ett hotellrum rafsades ett papper ihop om att fastighetsskatten ska avskaffas.

Dagens Nyheters ledarsida (15/7-06) beskrev det hela som "illa tänkt, illa prioriterat": "I stället för att mildra fastighetsskattens godtyckte och orimligheter väljer de att dra ett streck över något som de flesta länder betraktar som naturligt. Det är inte seriöst. "

Hur avskaffandet av fastighetsskatten - som i år inbringar cirka 28 miljarder kronor till statskassan - ska finansieras redovisades inte i Visby. Inte minst villaägarna har anledning att känna oro inför detta.

Endera kommer villaägarna att få betala i form av försämrade ränteavdrag, högre reavinstbeskattning eller försämrade uppskovsmöjligheter vid försäljning. En höjning av reavinstskatten och sämre uppskovsmöjligheter skulle slå mot barnfamiljer som behöver byta till en större bostad och vara ett hinder för människor som byter jobb och som behöver flytta till annan ort.

Eller så kommer villaägarna att få betala konsekvensen av en dramatiskt stor ofinansierad skattesänkning i form av höjda räntor. Riksbanken skulle få goda argument att kraftigt höja räntan och kyla av bostadsmarknaden.

Före valet är den borgerliga alliansen skyldiga ett svar: På vilket sätt kommer villaägarna att få betala avskaffandet av fastighetsskatten - genom att andra skatter höjs eller genom höjda räntor? Eller blir det genom ytterligare nedskärningar i trygghetssystemen?

Alliansen säger att man vill ersätta fastighetsskatten med en enhetlig kommunal avgift. Det innebär att slott och koja kommer att beskattas lika. Vidare vill man sätta ett tak för markvärdet i fastighetsbeskattningen. Ett fördelningspolitiskt djupt orättfärdigt förslag där storstadsbor med stora tomter kommer att bli de stora vinnarna. Förlorarna är de som bor i områden som redan har problem med utflyttning och låga födelsetal.

Alliansens förslag ökar klyftorna - både mellan människor och mellan regioner. En klassisk omvänd Robin Hood-politik: ta från de fattiga, ge till de rika.

Inte bara från fördelningspolitiska utgångspunkter har alliansens förslag kritiserats.

Näringslivets tidigare skattesakkunnige, professor Sven-Olof Lodin, skrev nyligen här på DN-debatt (3/8-06) att fastighetsskatten har små samhällsekonomiska nackdelar och att det skulle vara ett stort misstag att avskaffa den. Därmed sällar han sig till den stora skara av ekonomer som menar att fastighetsskatten är en naturlig del av ett modernt skattesystem.

I likhet med professor Lodin anser vi socialdemokrater att en statlig fastighetsskatt behövs. Den ger inkomster på närmare 30 miljarder kronor för statskassan. Det motsvarar mer än hela kostnaden för alla barnbidrag eller hela rättsväsendet - alla poliser, åklagare, domare och kriminalvårdare.

Vi socialdemokrater har emellertid aldrig varit främmande för att justera enskilda skatter när det behövs och är möjligt utan att äventyra de offentliga finanserna.

Fastighetsskatten behövs, men vi är beredda att diskutera hur den på bästa sätt ska vara utformad - inte minst så att människor med låga inkomster ska slippa att behöva betala en alltför stor del av sin inkomst i fastighetsskatt.

Under de senaste åren har regeringen därför genomfört ett flertal åtgärder som just syftar till att människor ska kunna bo kvar i sina hus även om taxeringsvärdena stiger och därmed uttaget av fastighetsskatt.

Fastighetsskatten för småhus har sänkts från 1,5 till 1 procent. En begränsningsregel har införts, som innebär att vanliga hushåll inte ska behöva betala mer än motsvarande 4 procent av sin inkomst i fastighetsskatt. Från och med i år omfattas även fritidshus av begränsningsregeln. En dämpningsregel har införts som innebär att högre fastighetsskatt till följd av högre taxeringsvärden inte får fullt genomslag förrän efter tre år.

Nu står vi inför en situation då det finns behov av ta ställning till om ytterligare en justering av fastighetsskatten behövs.

Taxeringsvärdena för småhus har ökat med i genomsnitt cirka 23 procent mellan den allmänna fastighetstaxeringen 2003 och den förenklade fastighetstaxeringen 2006. Det är ett kvitto på att ekonomin utvecklas väl - de reala tillgångarna ökar i värde.

Samtidigt känner många människor oro för det högre fastighetsskatteuttaget - trots både begränsningsregeln och dämpningsregeln. Denna oro undergräver stödet för fas­tighetsskatten, som vi kommer att behöva i framtiden för att finansiera välfärden. Det finns därför anledning att ta denna oro på allvar - och det är möjligt i det ekonomiska läge som Sverige nu befinner sig i.

Nu när det går bra för Sverige behöver inte inkomsterna från fastighetsskatten öka mer än den skatten inbringar i dag. Dessutom finns det skäl att se över fastighetsskatten i ett större sammanhang.

Under den kommande mandatperioden vill vi socialdemokrater se över hela skattesystemet - och därmed även fastighetsskatten. Syftet är säkerställa att skattesy­stemet är robust och hållbart för att kunna finansiera välfärden. Globaliseringen och att Sverige har blivit medlem i EU sedan skattereformen i början av 1990-talet ställer skattesystemet inför nya utmaningar. För vi socialdemokrater vill även säkerställa att skattesystemet bidrar till att utjämna orättvisorna i samhället.

Ett tredje skäl till att inte öka fastighetsskatteuttaget under de kommande åren är att ett nytt, modernt bostadsfinansieringssystem ska införas under 2008.

Såväl översynen av skattesystemet i sin helhet som det nya bostadsfinansieringssystemet kommer att påverka fastighetsskattens utformning i framtiden. I avvaktan på dessa processer är det rimligt att frysa uttaget av fastighetsskatt för både småhus och flerfamiljshus.

Detta innebär att de nya taxeringsvärdena inte kommer att leda till högre fastighetsskatt för någon under de kommande åren - oavsett om man bor i eget hus, i bostadsrätt eller hyresrätt. Fastighetsskatten blir kvar och kommer att fortsätta att inbringa närmare 30 miljarder kronor, men ökningen av uttaget bromsas i avvaktan på skatte­översynen och att det nya bostadsfinansieringssystemet är på plats.

Pär Nuder