I veckan inträffade en tragisk olycka på en byggarbetsplats i Stockholm. Två personer miste livet och en tredje skadades allvarligt. Förra året omkom 48 personer på svenska arbetsplatser. Det är människor som precis som du och jag har familjer och vänner som väntade på att de skulle komma hem från jobbet. Varje liv som spills på grund av brister i arbetsmiljön och säkerheten på arbetsplatsen är en ofattbar förlust och en skam för samhället.

Nu krävs en gemensam kraftsamling från såväl riksdag och regering som från arbetsmarknadens parter för att inte fler ska förolyckas på arbetet. Därför är en förbättrad arbetsmiljö ett av de områden som regeringen väljer att satsa mest på. Jag ser tre strukturella utmaningar framöver.

Sveriges demografiska utveckling med en åldrande befolkning innebär att vi av både privata och samhällsekonomiska skäl måste anpassa arbetslivet så att fler ska kunna arbeta längre. För att klara finansieringen av skolan, vården och omsorgen måste tiden i arbetslivet fördelas mer jämlikt. Dessvärre upplever många en dold åldersdiskriminering som gör att man inte känner sig välkommen på arbetsmarknaden när man är 55+.

Ett annat utbrett problem är att arbetslivet fortfarande leder till att många blir utslitna i förtid. Brister i arbetsmiljön leder fortfarande till att människor slits ut fysiskt och psykiskt, vilket innebär att man inte orkar jobba ett helt arbetsliv. Detta medför stora kostnader såväl för individen som för samhället.

Den andra utmaningen handlar om att försämrade villkor i arbetslivet skapat nya arbetsmiljöproblem. De senaste åren har den arbetsrelaterade ohälsan ökat, varav en stor del av ökningen handlar om stressrelaterad ohälsa. Många upplever att tempot i arbetslivet har ökat. Med högre produktivitetskrav och lägre bemanning i många sektorer blir känslan av otillräcklighet allt vanligare i relation till eleven, patienten eller kunden. Vi ser en utbredning av tillfälliga anställningar och utsuddade gränser mellan arbete och fritid. Allt fler har osäkra anställningsvillkor där besked om jobb ges samma dag via sms.

Samtidigt har det blivit allt vanligare att stress och press i arbetslivet betraktas som ett individuellt problem, i stället för som brister i arbetsmiljön.

Den tekniska utvecklingen har skapat förutsättningar för ett flexibelt arbete där allt fler kan arbeta utanför arbetsplatsen och styra sin arbetstid. Denna utveckling är i grunden positiv. Samtidigt tenderar den ökade flexibiliteten att även skapa stress, och leda till ett gränslöst arbetsliv med längre arbetsdagar. För att det moderna arbetslivet ska bli hållbart behöver vi en förnyad diskussion om hur vi ska möta dessa nya utmaningar.

Den stressrelaterade ohälsan drabbar i hög utsträckning kvinnor, eftersom kvinnodominerade arbeten ofta är de mest slitsamma fysiskt, psykiskt och emotionellt. Den tredje utmaningen handlar därför om att skapa en jämställd arbetsmarknad där kvinnor och män har lika stort inflytande över det egna arbetet, och där kvinnors arbetsmiljö är lika högt prioriterad som mäns.

Mot bakgrund av dessa utmaningar har regeringen presenterat följande satsningar på arbetsmiljöområdet i budgeten för 2015:

• En ny strategi för arbetsmiljöpolitiken ska tas fram i nära samråd med arbetsmarknadens parter. Avsikten är att strategin ska omfatta en nollvision för dödsolyckor i arbetslivet.
• Arbetsmiljöverkets anslag förstärks med 60 miljoner kronor från och med 2015.
• En tillfällig förstärkning av Arbetsmiljöverkets anslag under 2015 och 2016 med totalt 25 miljoner kronor för särskilda förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö.
• Det statliga bidraget till regionala skyddsombud ökas med 10 miljoner kronor från och med 2015, och under 2015 med ytterligare 3 miljoner kronor för en särskild utbildningssatsning.
• En särskild satsning på arbetslivsforskningen med totalt 60 miljoner kronor genomförs under perioden 20152018, med fokus på kvinnors arbetsmiljöproblem och arbetsrelaterade ohälsa.
• Företagshälsovårdens kompetensförsörjning främjas genom en avsättning av 2 miljoner kronor 2015 och därefter 10 miljoner kronor per år.

Totalt uppgår satsningarna på en förbättrad arbetsmiljö till 100 miljoner kronor per år under kommande mandatperiod.

Det finns en risk att allt fler i åratal blir kvar i det de tänker sig vara steget in på arbetsmarknaden - en tillfällig anställning. Människor med osäkra anställningar saknar ofta den trygghet som krävs för att våga påvisa brister i arbetsmiljön och blir mindre benägna att ta på sig förtroendeuppdrag som till exempel skyddsombud. Därför går arbetet för en förbättrad arbetsmiljö hand i hand med arbetet för stärkta rättigheter och ökad trygghet för löntagarna. Det är viktigt att fler som arbetar på arbetsplatser som har ett systematiskt arbetsmiljöarbete och täcks av de kollektivavtal som bär upp den svenska modellen.

En trygg och hållbar arbetsmiljö är en rättighet som ska gälla alla som arbetar. Nu tar vi viktiga steg mot en modern och hållbar arbetsmarknad.

Ylva Johansson, Arbetsmarknadsminister, S