Vi har sett flera exempel på tvivelaktiga affärstransaktioner som bidrar till att förtroendet för livförsäkringsbolagen har urholkats. Affärerna kan ha bidragit till att försäkringstagarna gått miste om berättigade anspråk på bolagens överskott.

Vi har sett misstankar om brister styr- och kontrollsystem som ska säkerställa att misstankar om maktmissbruk undviks. Belöningssystemen får inte utformas så att de lockar till stora risker eller överbetonar kortsiktiga vinster. Belöningssystemen har också en stark symbolverkan.

Vi har sett bristfällig marknadsföring och information. Många konsumenter har fått otydlig information om de försäkringsprodukter de köper. Bolagen har varit dåliga kommunikatörer och värdebeskeden som skickas hem till försäkringstagarna har varit bristfälliga.

Till detta ska läggas den utdragna börsnedgången. Den har lett till att värdet av livbolagens tillgångar sjunkit och att bolagen bland annat tvingats justera ned sina återbäringsräntor.

Vi måste snabbt finna en väg ut ur krisen. Medborgarna måste kunna känna förtroende för livförsäkringsbranschen. Den socialdemokratiska regeringen axlar ett självklart ansvar men ytterst är det styrelserna i livbolagen som måste garantera att verksamheten är stabil och utövas på ett seriöst och ansvarsfullt sätt.

Den socialdemokratiska regeringen vidtar nu följande åtgärder för att återställa förtroendet hos allmänheten för livförsäkringsbranschen.

• För det första: utredning om ny associationsrätt för försäkringsföretag. Målet är att undanröja intressekonflikter i samband med bolagets styrning. Det handlar bland annat om att tydligt hålla isär försäkringstagarnas och aktieägarnas intressen och att skapa bättre insyn och inflytande för spararna.

• För det andra: regeländringar i det korta perspektivet. Det handlar om fler oberoende styrelseledamöter och lagstadgat krav på riktlinjer för hur intressekonflikter i bolagen ska hanteras. Det handlar också om att ge Finansinspektionen nya sanktionsmöjligheter, exempelvis böter.

• För det tredje, flytträtt för försäkringsspararna. Det är rimligt att pensionsspararna ges möjlighet att flytta sina pengar till ett annat bolag utan oskäligt höga avgifter. I Norge finns en lagstadgad flytträtt. Den socialdemokratiska regeringen kommer inom kort att förutsättningslöst låta utreda om en sådan flytträtt ska införas även i Sverige.

• Bättre riskhantering. Skyddet av försäkringstagarnas intressen bör stärkas inte bara genom en förbättrad insyn utan även genom att ge försäkringsbolagen ökade incitament att identifiera, mäta och hantera sina risker. Bolagens tillgångar måste helt enkelt bättre balansera riskerna i de åtaganden bolagen har mot försäkringstagarna.

1. Följande åtgärder föreslår den socialdemokratiska regeringen för att återställa förtroendet hos allmänheten för livförsäkringsbranschen.

• För det första, utredning om ny associationsrätt för försäkringsföretag. Regeringen kommer nästa vecka att tillsätta en utredning med uppgift att skapa moderna och tydliga regler för bland annat livbolagen. Huvuduppgiften blir att lämna förslag till nya regler för de försäkringsaktiebolag som drivs enligt ömsesidiga principer - det vill säga de bolag där försäkringstagarna bidrar med större delen av riskkapitalet samtidigt som de har krav på försäkringsersättning - och ömsesidiga försäkringsbolag. De flesta livbolag som hanterar privat pensionssparande tillhör någon av dessa två kategorier. Viktiga frågor för utredningen att fokusera på är hur kopplingen mellan försäkringstagarnas olika roller i dessa bolag blir tydligare, hur spararnas insyn och möjligheter att påverka kan ökas och hur ekonomiska överskott i bolagen skall hanteras. Målet är att undanröja intressekonflikter i samband med bolagets styrning, att tydligt hålla isär försäkringstagarnas och aktieägarnas intressen och att skapa bättre insyn och inflytande för spararna.

• För det andra, regeländringar i det korta perspektivet. Regeringen uppdrog i mars åt Finansinspektionen att skyndsamt granska livbolagens verksamhet. Inspektionen lämnade i en rapport förslag till vissa förändringar, bland annat ett ökat antal oberoende styrelseledamöter och ett lagstadgat krav på riktlinjer för hur intressekonflikter skall hanteras. Där föreslås även att inspektionen ges nya sanktionsmöjligheter, exempelvis böter. Avsikten är nu att i början av nästa år presentera lagförslag i dessa delar. I rapporten redovisas dessutom åtgärder som inspektionen nu är i färd med att vidta för att stärka tillsynen över livbolagen och minimera intressekonflikter. Det handlar om inrättande av en särskild funktion med ansvar för att gällande regler följs, att särskilda revisorer förordnas i livbolagen och att alla livbolagen skall redovisa affärer med närstående bolag.

• För det tredje, flytträtt för försäkringsspararna. Det är rimligt att pensionsspararna ges möjlighet att flytta sina pengar till ett annat bolag utan oskäligt höga avgifter. I dag erbjuder en del bolag, men inte alla, sina kunder rätt att flytta sitt livförsäkringssparande. Det är rimligt att detta skall gälla alla sparare. I Norge finns en lagstadgad flytträtt. Regeringen kommer därför inom kort att låta förutsättningslöst utreda om en sådan flytträtt skall införas även i Sverige.

• Bättre riskhantering. Utvecklingen har tydliggjort att de nuvarande placerings- och solvensreglerna är bristfälliga i bemärkelsen att de inte synliggör det finansiella risktagandet i bolagen. Som Placeringsutredningen föreslår bör skyddet av försäkringstagarnas intressen därför stärkas inte bara genom en förbättrad insyn utan även genom att ge försäkringsbolagen ökade incitament att identifiera, mäta och hantera sina risker. Bolagens tillgångar måste helt enkelt bättre balansera riskerna i de åtaganden bolagen har mot försäkringstagarna. Det är också viktigt att Finansinspektionen får bättre möjligheter att övervaka bolagen i detta hänseende. Efter beredning av Placeringsutredningens betänkande kommer regeringen att lämna förslag med denna inriktning. Sverige kommer dessutom även i fortsättning att vara pådrivande i det långsiktiga arbete på området som sker inom ramen för EU.

2. Biträdande finansminister Gunnar Lunds artikel i Dagens Industri den 8 oktober 2003

Den svenska livförsäkringsbranschen befinner sig i kris. Problemen har nu blivit tydliga också för försäkringsspararna.

Orsakerna till krisen för bolagen är flera. Vi har bland annat sett flera exempel på tvivelaktiga affärstransaktioner som bidrar till att förtroendet för livförsäkringsbolagen urholkats. Affärerna kan ha bidragit till att försäkringstagarna gått miste om berättigade anspråk på bolagens överskott. Redan att sådana misstankar uppstår är naturligtvis mycket illa.

En annan orsak till det bristande förtroendet är den marknadsföring och information som bolagen ger konsumenterna. Många konsumenter har uppenbarligen fått otydlig information om de försäkringsprodukter de köper. Bolagen har varit dåliga kommunikatörer och värdebeskeden som skickas hem till försäkringstagarna har inte bidragit till att reda ut begreppen.

Till detta ska läggas den utdragna börsnedgången. Den har lett till att värdet av livbolagens tillgångar sjunkit och att bolagen tvingats justera ned sina återbäringsräntor.

Vi måste nu snabbt finna en väg ut ur krisen. Medborgarna måste kunna känna förtroende för livförsäkringsbranschen. Som minister axlar jag ett självklart ansvar men ytterst är det styrelserna i livbolagen som måste garantera att verksamheten är stabil och utövas på ett seriöst och ansvarsfullt sätt. Det enskilda bolaget har fått statens tillstånd att bedriva verksamhet. Med detta följer den självklara skyldigheten att efterleva lagar och förordningar. Men därutöver ställer det höga krav på god moral, disciplin och professionalism. Skandia Liv har gjort en oberoende utredning av sin verksamhet och jag uppmuntrar fler självsanerande initiativ av det här slaget.

Regeringen har för sin del vidtagit åtgärder och kommer att vidta ytterligare åtgärder för att tvinga fram det beteende från bolagens sida som ska återställa förtroendet hos allmänheten för livförsäkringsbranschen:

• Regeringen kommer nästa vecka att tillsätta en utredning med uppgift att skapa moderna och tydliga regler för bland annat livbolagen. Huvuduppgiften blir att lämna förslag till nya regler för olika verksamhetsformer på försäkringsområdet. Utredningen ska särskilt granska de för- och nackdelar som finns med den ömsesidiga verksamhetsformen, det vill säga de bolag där försäkringstagarna bidrar med större delen av riskkapitalet samtidigt som de har krav på försäkringsersättning. De flesta livbolag som hanterar privat pensionssparande är ömsesidiga bolag. Hur kan kopplingen mellan försäkringstagarnas olika roller i dessa bolag bli tydligare? Hur kan vi öka spararnas insyn och möjlighet att påverka? Hur ska ekonomiska överskott i bolagen hanteras? Det är några exempel på frågor som ska utredas. Målet ska vara att undanröja intressekonflikter i samband med bolagets styrning, att tydligt hålla isär försäkringstagares och aktieägares intressen och att skapa bättre insyn och inflytande för spararna.

• Jag vill ge pensionsspararna möjlighet att flytta sina pengar till ett annat bolag, utan oskäligt höga avgifter. Idag erbjuder en del bolag, men inte alla, sina kunder rätt att flytta livförsäkringssparandet. Det borde gälla alla sparare. I Norge finns en lagstadgad flytträtt och jag kommer att pröva förutsättningarna för att införa en lagstadgad flytträtt också i Sverige.

• Regeringen uppdrog i mars åt Finansinspektionen att skyndsamt granska livbolagens verksamhet. Finansinspektionen lämnade förslag till konkreta lagändringar, bland annat en utökning av antalet oberoende styrelseledamöter och ett lagstadgat krav på riktlinjer för hur intressekonflikter ska hanteras. Inspektionen föreslår också ökade sanktionsmöjligheter i form av böter. Det är min avsikt att presentera färdiga förslag i början av nästa år. I rapporten redovisas dessutom åtgärder som inspektionen nu är i färd med att vidta för att stärka tillsynen över livbolagen och minimera intressekonflikter. Det handlar exempelvis om krav på bolagen att redovisa affärer med närstående bolag.

• Skyddet av försäkringstagarnas intressen bör stärkas genom förbättrad insyn men också genom ökade incitament för bolagen att hantera sina risker. Bolagens tillgångar måste bättre balansera riskerna i de åtaganden bolagen har mot försäkringstagarna. Finansinspektionen bör få bättre möjlighet att övervaka bolagen i detta avseende. Jag avser att efter beredning lägga fram förslag i denna riktning. Sverige ska även framöver vara pådrivande i det arbete som sker inom ramen för EU.

Ansvaret för att återskapa förtroendet för livförsäkringsbranschen är delat. Statsmakten ska svara för de regler som styr livbolagen och tillsynen över denna verksamhet. Bolagen själva måste se till att den verksamhet som bedrivs är sund och ansvarsfull. Ett bolag som ägs av försäkringstagarna ska aldrig agera i någon annans intresse än deras. Det är viktigt att man påbörjar ett arbete i bolagen med att se över sina rutiner för att hantera intressekonflikter.

Livbolagen måste ha fungerande styr- och kontrollsystem så att varje misstanke om maktmissbruk undviks. Belöningssystemen får inte utformas så att de lockar till stora risker eller överbetonar kortsiktiga vinster. Belöningssystemen har också en stark symbolverkan. Livbolagen har i sin roll som institutionella placerare och stora aktieägare ett särskilt ansvar att utöva en övervakande och disciplinerande roll. Hur livbolagens styrelser själva hanterar sådana frågor är då extra viktigt.

Idag har jag bjudit in livbolagens chefer till finansdepartementet för en överläggning med mig och chefen för finansinspektionen. Jag hoppas att vi då kan bli överens om de gemensamma tag som är nödvändiga. Det är en förutsättning för att återskapa en väl fungerande livförsäkringsmarknad som åtnjuter konsumenternas fulla förtroende.

Gunnar Lund (s)
Biträdande finansminister