Tjänstedirektivets förespråkare vill använda EU som ett bräckjärn för attacker mot de svenska välfärdssystemen och de fackliga rättigheterna. Direktivet behövs, men löntagarnas rättigheter och välfärden är inte förhandlingsbara. Det skriver LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin och näringsminister Leif Pagrotsky i ett svar på Fredrik Erixons artikel den 6 juni.

Chefsekonom Fredrik Erixon på näringslivets tankesmedja Timbro hävdar i sin artikel i Sydsvenskan den 6 juni att EU-kommissionens förslag till tjänstedirektiv inte utgör något hot mot löntagarnas trygghet.

Den uppfattningen delar han med moderaterna och andra högeraktörer. Men av vilken anledning skulle två miljoner LO-medlemmar lita på dessa löften?

Vi gör det definitivt inte och vi har goda skäl för det. Moderaternas agenda är långt ifrån så oskuldsfull som de försöker ge sken av. Det står helt klart vid en närmare granskning av moderata förslag och idéer i Europaparlamentet.

Moderaterna säger nämligen nej till så gott som alla förslag som kan tänkas förbättra vardagen för löntagarna. De säger nej till att stärka rätten till likabehandling av kvinnor och män, nej till förbättringar av arbetstidsdirektivet, nej till europeiska företagsråd, nej till bättre lönegaranti vid konkurser, nej till löntagarnas rätt att stödja varandra över gränserna vid konflikter och - självklart - säger de nej till parternas inflytande över arbetsmarknadsfrågorna i EU.

Nej, nej och återigen nej, är moderaternas och Erixons svar på snart sagt alla förslag till förstärkningar av de anställdas rättigheter. Kapitalets intressen är viktigare än de anställdas. Marknaden är viktigare än människorna. Genom deras politik skapas en situation där företagen kan spela ut länder och löntagare mot varandra och sätta press nedåt på löner och anställningsvillkor.

I januari i år presenterades ett förslag till vilka regler som skall styra handeln med tjänster i Europa - det så kallade tjänstedirektivet. Även i denna fråga är det uppenbart vilka intressen som moderaterna företräder. Det bör man ha i åtanke när de påstår att vi socialdemokrater är oroliga i onödan eller att vi, som Erixon hävdar, använder oss av skrämselpropaganda.

Visst behövs ett tjänstedirektiv. Vi är i grunden positiva till regler för den viktiga och växande tjänstehandeln i Europa. Minskade administrativa hinder och byråkrati skapar fler jobb och ökade ekonomiska resurser till välfärden. Sverige är ett litet och handelsberoende land som har starka intressen av att handeln fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Att säga nej till direktivet är alltså ingen utväg.

Däremot kan vi inte ställa oss bakom det förslag som nu ligger. Istället har vi starka skäl att lyfta ett varningens finger. Förslaget är otydligt formulerat och innehåller principiella skrivningar som riskerar att rasera kollektivavtalen, vården, skolan och omsorgen. Förslaget innehåller delar som vi inte kan acceptera och som äventyrar de lösningar vi har valt för särskilt viktiga områden, till exempel läkemedels- och alkoholfrågorna.

Sådana risker är vi inte beredda att ta. Grundläggande frågor om löntagarnas rättigheter, skydd för människors hälsa och vår gemensamma välfärd är inte förhandlingsbara för oss.

EU-parlamentet beslutar om många frågor som i högsta grad berör vår vardag, bland annat hur tjänstedirektivet skall utformas. Moderaterna vill använda EU som ett bräckjärn för attacker på de svenska välfärdssystemen och de fackliga rättigheterna. Vi vill använda EU-samarbetet för gemensamma beslut för ökad trygghet och social sammanhållning i Europa. Därför är valet till EU-parlamentet den 13 juni så viktigt. Därför behövs det många socialdemokrater som tar tillvara löntagarnas intressen under den kommande mandatperioden.

Socialdemokratiska sympatisörer i allmänhet och LO-förbundens medlemmar i synnerhet har all anledning att gå och rösta i det kommande valet. Att röstskolka lämnar fältet öppet för en moderat politik som gör människor till handelsvaror.

WANJA LUNDBY-WEDIN
LEIF PAGROTSKY