Socialdemokraternas valresultat i Europavalet är ett misslyckande. Än allvarligare är det låga valdeltagandet som är ett bakslag för alla politiska partier och hela demokratin. Jag är övertygad om att det går att vända utvecklingen. Men då kommer det att krävas en noggrann och självkritisk analys och mycket hårt arbete.

Visst fanns det socialdemokrater som valde junilistan, men den absoluta merparten av de förlorade rösterna tappade vi till soffan. Den stora utmaningen är därför att höja valdeltagandet. Det är givetvis svårt att dra några tvärsäkra slutsatser om varför så många struntade i att gå till vallokalerna. Men en orsak tror jag ligger i att vi alltför länge har särbehandlat EU-politiken, istället för att integrera den i den vardagliga politiska debatten.

Idag existerar knappt en levande debatt om vilken politik som ska driva i EU. Här ligger ansvaret givetvis både på politiker och media. Aktuella frågor som behandlas i EU borde också debatteras i svenska medier och i riksdagen. Då skulle det bli tydligt, precis som i valrörelsen, att skillnaden mellan höger och vänster är lika stor i EU som i Sverige. Det skulle också bli uppenbart att EU också handlar om frågor som påverkar människors vardag och att det spelar roll vem som fattar besluten.

Vissa har tagit valresultatet som intäkt för att socialdemokraterna måste ändra uppfattning i frågan om folkomröstning om EU:s nya grundlag. Jag håller inte med, av den enkla anledningen att valet inte handlade om detta. Dessutom är det närmast omöjligt att dra några säkra slutsatser utifrån ett val som 63 procent av de röstberättigade inte deltog i. Skulle man trots detta försöka göra en tolkning av resultatet kan man konstatera att en klar majoritet av väljarna röstade på partier som säger nej till en folkomröstning. EU:s nya grundlag innehåller inte några radikala förändringar av EU som det ser ut idag. Dessutom är förslaget komplext och innehåller en mängd olika delfrågor som det i sin helhet är omöjligt att säga ett enkelt ja eller nej till. Därför bör förslaget behandlas av Sveriges riksdag och inte i en folkomröstning.

En annan åsikt är att socialdemokraterna skulle nått ett bättre resultat om fler öppet "EU-kritiska" kandidater hade funnits på valbar plats. Detta hade bara kunnat påverka valresultatet marginellt. Det är i vilket fall slutsatsen man kan dra utifrån de två tidigare EU-valen då socialdemokraterna bara fick 28 respektive 26 procent av rösterna. Detta trots EU-motståndare på valbara platser.

Jag har engagerat mig i politiken för att jag är förbannad på orättvisorna och klyftorna i samhället. Det tror jag är grunden för alla socialdemokraters engagemang - även i EU. Ingen socialdemokrat är nöjd med EU som det ser ut idag. På så vis är vi alla EU-kritiker. Men vi kan bli både tydligare och mer offensiva. Vi måste ta människors oro över att alltfler beslut flyttas till EU på allvar. Vi måste tydligt markera att vissa frågor inte hör hemma i EU utan beslutas bäst i Sverige. EU-debatten måste handla om de frågor som engagerar människor: kampen mot arbetslösheten, miljön, jämställdheten och tryggare arbetsplatser. Det betyder att vi måste föra en konstruktiv och tydlig oppositionspolitik mot den styrande högern i EU. Lyckas vi med det finns det en god chans att vi nästa val kan få ett bättre valresultat och ett högre valdeltagande.

Jag tror dock att det låga valdeltagandet inte bara handlar om EU-skepsis, utan är ett symtom på en allmän känsla av maktlöshet hos människor. De som känner att de inte ens kan påverka sitt jobb och sin vardag, upplever EU som än mer omöjligt att påverka. Denna maktlöshet behöver diskuteras mer ingående. Därför kommer jag att återkomma om detta vid ett senare tillfälle.

Lars Stjernkvist, partisekreterare socialdemokraterna