I dag presenteras en rapport om den socialdemokratiska regeringens satsningar på Sverige som kunskapsnation de senaste tio åren. Det gångna decenniets offensiva investeringar i utbildning och forskning saknar motstycke. De statliga satsningarna på utbildning, universitetsforskning och studiestöd har fördubblats från 1994 till 2004. Anslagen har ökat från cirka 32 miljarder kronor till över 65 miljarder kronor.

Utgångsläget var dystert. Den borgerliga regeringen hade inte bara kört landets och människornas ekonomi i botten utan samtidigt stod hundratusentals arbetslösa utan framtidsmöjligheter. Sverige tappade stort jämfört med övriga industriländer i den ekonomiska utvecklingen.

I det läget valde den socialdemokratiska regeringen en strategi som kombinerade den nödvändigt strama hushållningen i de offentliga finanserna med kraftfulla satsningar på utbildning och forskning för att ge människor möjlighet att hävda sig på arbetsmarknaden, driva på moderniseringen av Sverige och öka tillväxten. Denna strategi har drivits målmedvetet och uthålligt på en lång rad områden.

Unikt kunskapslyft
När strukturomvandlingen sände ett stort antal människor ut i arbetslöshet var det nödvändigt att öppna vägar för dem att skaffa den utbildning som behövs för att kunna komma tillbaka i jobb.

Kunskapslyftet var unikt genom sin omfattning, över en miljon svenskar deltog i vuxenutbildning genom denna betydelsefulla satsning. För många räckte detta för att kunna få ett jobb i en ny bransch eller med högre kvalifikationskrav medan det för andra öppnade vägen till högre studier. Vuxenutbildningen har nu fått en fortsatt hög nivå för att stödja människor som möter förändringar.

Gymnasieskolan förändrades radikalt med treåriga utbildningar för alla elever. Nu slutför dubbelt så många en treårig gymnasieutbildning jämfört med före reformen. De senaste årens resurstillskott har lett till att antalet lärare per 100 gymnasieelever har kunnat öka från 7,2 till 8,2 sedan 1994. Den kommunala grund- och gymnasieskolan tillförs varje år ytterligare en miljard kronor för att anställa sammanlagt 15 000 fler lärare fram till 2006.

Nu har regeringen lagt ett förslag till vidareutveckling av gymnasieskolan med en rad åtgärder för att fler ska kunna fullfölja en gymnasieutbildning och för att betona sammanhang och fördjupning i utbildningen. Propositionen innehåller förslag som ökad kvalitet på det individuella programmet, en ny lärlingsutbildning, en gymnasieexamen samt ämnesbetyg.

Nu genomförs ett kvalitetsprogram för skolan för att ge elever och föräldrar tydligare information om elevens utveckling och strama upp kvalitetsarbetet i skolor och kommuner. Varje elev ska ha en individuell utvecklingsplan som visar vägen till att nå målen i skolan. På nationell nivå har arbetet stärks genom att Skolverket delats. Det nya Skolverket har fått ett klart uppdrag att utvärdera kvaliteten på alla landets skolor och Skolutvecklingsmyndigheten ska främst stödja utvecklingen i de skolor som finns i de mest segregerade områdena.

Breddad rekrytering
På högskolor och universitet kan vi se tillbaka på en expansionsperiod som inneburit mångmiljardtillskott för att skapa närmare 100 000 nya utbildningsplatser. Därmed finns numera minst en stark högskola i varje län samtidigt som det tillskapats fyra nya universitet. Utbildningskvaliteten har stärkts genom resurstillskott samt en kvalitetsutvärdering av högsta internationella standard. Stora insatser har gjorts för att bredda rekryteringen, vilket ger resultat. Antalet studenter från arbetarhem som börjar studera på högskolan har i det närmaste fördubblats på tio år.

Den tydliga satsningen på fler studenter inom naturvetenskap och teknik har lett till att vi under 1990-talet fått dubbelt så många examinerade inom teknikområdet. Ett nytt studiestöd innebär att studenterna får en lägre skuldsättning och bättre möjligheter att arbeta vid sidan av studierna.

Forskarutbildningen har präglats av förnyelse och expansion. På tio år har antalet examinerade forskare fördubblats till en världsledande nivå. Initiativ som de nya forskarskolorna skapar en ny struktur som ger högre kvalitet och nya samverkansmöjligheter mellan doktorander och mellan lärosäten.

Mellan 2000 och 2005 höjs forskningens årliga anslag med 1,7 miljarder kronor. Stora tillskott går till de nya forskningsråden, där forskare fördelar medel till den mest internationellt konkurrenskraftiga forskningen. Antalet internationellt publicerade artiklar har ökat med 28 procent sedan 1994. Åren framöver finns klara ambitioner att prioritera den medicinska forskningen och åstadkomma mer effektiva kraftsamlingar kring de starkaste forskningsmiljöerna.

Starkt motstånd
Satsningar som kunskapslyftet, den treåriga gymnasieskolan samt den omfattande utbyggnaden av högskolan och insatserna för en breddad rekrytering till högskolan mötte starkt motstånd främst från moderaterna. Vi socialdemokrater har i alla tider fått kämpa hårt för att kunna ge fler människor tillgång till en allt bättre utbildning. Nu är de röster som vill ransonera utbildningen till en liten grupp, av goda skäl tystare än på länge.

För mig är det självklart att vidgade möjligheter till utbildning inte bara är en central uppgift för att ge människor mer jämlika villkor utan också nödvändigt för att hela vårt land ska stå sig starkt i ett globaliserat kunskapssamhälle.

I Newsweek, den 26 juli i år, rankar den välkände nationalekonomen Jeffrey D Sachs vid Columbiauniversitetet Sverige som nummer ett före USA och Norge bland världens bästa länder. Viktiga skäl för den bedömningen är vår innovationskraft, vårt dynamiska näringsliv och att vi prioriterat utbildning och vetenskap av hög kvalitet utan att lämna någon efter. Det är ett gott internationellt betyg åt ett decennium där den socialdemokratiska regeringen satt utbildning och forskning i första rummet.

Thomas Östros
utbildnings- och forskningsminister (s)