Den grund som har skapats under de senaste åren är en grund som naturligtvis inte bara dagens löntagare, arbetare och tjänstemän, och företagare har stått för, utan det är inte minst den äldre generationen, landets många pensionärer, som också har bidragit till den välfärdsstat och det välfärdssamhälle som vi lever i.

Den grund som Sverige har haft i ekonomin under de senaste åren har varit väldigt solid, medan andra länder ute i Europa under många år har kämpat med stora underskott och kämpat med budgetsanering har vi kunnat se att vi under denna period har haft bättre ekonomiska förutsättningar. Därför går vi nu in i en bana där ekonomin utvecklas positivt i Europa med betydligt bättre förutsättningar än omvärlden.

Det är tio år sedan den socialdemokratiska regeringen tog över efter regeringen Bildt som tvingades lämna regeringsmakten efter det borgerliga valnederlaget 1994. Under de tio år som vi har haft en socialdemokratisk regering har tillväxten i ekonomin i Sverige varit bättre än ute i Europa. Vi har haft en tillväxt på 2,9 % där Europa har haft en tillväxt på 2,2 %. Det är att jämföra med de borgerliga åren när det var noll i tillväxt. Det innebär att det är många tiotals miljarder kronor, kanske hundra miljarder kronor, som har kunnat tillföras vår ekonomi under den här tiden och som har kunnat användas för att skapa jobb och förbättra vår välfärd.

Vi har anledning att känna stolthet över den välfärdsmodell som vi har utvecklat inte bara i Sverige utan i de nordiska länderna och som kännetecknas av social rättvisa, och av solidaritet mellan generationerna, mellan unga och äldre, solidaritet mellan olika grupper och en önskan om att skapa ett samhälle där gemenskapen, solidariteten och rättvisan finns i högsätet.
Det är mot den här bakgrunden som regeringen naturligtvis ser det som oerhört viktigt att tillvarata den möjliga ekonomiska uppgång som vi nu ser i vår omvärld och använda uppgången för att fokusera på att skapa fler jobb. Budgetpropositionen är helt koncentrerad på att skapa fler arbetstillfällen, på att trycka ned arbetslösheten och höja upp sysselsättningen. Det är den helt avgörande frågan i denna budgetproposition.

Jag är glad över att vi från Socialdemokraternas och regeringens sida väl har kunnat samarbeta med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, och jag vill tacka de två partierna för det, om denna inriktning mot en budgetproposition och en budget för 2005 som tar sikte på jobben, rättvisan och solidariteten. När fler människor är i jobb, när det finns fler möjligheter att tillgodose människors önskan att få arbeta, ökar också möjligheten att låta vår välfärd växa. Vi vet att vi på många områden har stora och eftersatta behov och att vi på många områden har stora önskemål från stora grupper av vår befolkning, från de äldre, från barnfamiljerna, från de handikappade och från alla som vill ha jobb, och vi ska kunna tillgodose dessa önskemål i växande utsträckning med en förbättrad ekonomi. Därför kraftsamlar regeringen på fyra områden i den här budgetpropositionen för att åstadkomma fler jobb.

Vi tycker först och främst att det är väldigt viktigt att de som i stor utsträckning står för välfärden i vårt land, det vill säga kommuner och landsting, ska få bättre förutsättningar. Det är de som står för förskolan, gymnasieskolan, grundskolan, hela vår ungdomsskola, vuxenutbildningen och folkbildningen. Det är de som står för vården av både barn och äldre och våra landsting som står för sjukvården och har en stor betydelse i många andra avseenden också. De har haft några kärva år bakom sig då deras skatteintäkter har varit lägre än tidigare men deras utgifter har varit höga. Men kommuner och landsting har gjort ett beundransvärt jobb genom att pressa tillbaka sina kostnader och få bättre balans mellan utgifter och intäkter och därmed skapa bättre förutsättningar för att fortsätta bygga ut välfärden.

Nackdelen, baksidan, med den kostnadsjakt som många kommuner och landsting tvingas bedriva är att man ibland har tvingats ta till skattehöjningar och att man ibland har tvingats säga upp personal i kommuner och landsting. Därför är det viktigt att vi nu kan överbrygga den svåra situation som kommuner och landsting befinner sig i. Det är det som är regeringens bestämda avsikt med den här budgetpropositionen, att se till att kommuner och landsting får så mycket mer resurser att vi kan hålla tillbaka så mycket som möjligt i fråga om de uppsägningar som i annat fall är en realitet i många kommuner och landsting och kanske till och med ge möjligheter för fler anställda, fler barnskötare, fler förskollärare, fler sjuksköterskor, fler undersköterskor och så vidare.

Den väldigt centrala frågan är att om vi kan få en positiv sysselsättningsutveckling i kommuner och landsting, vilket jag hoppas med de stora satsningar som regeringen gör i denna budget på kommuner och landsting, vilket vi inte har haft under den senaste tiden, ska det generera mer skatteinkomster till kommuner och landsting. Och när kommuner och landsting får mer skatteinkomster ger det också möjligheter att i sin tur kunna anställa fler personer, och vi får en mycket positiv utveckling av välfärdssektorn.

Vi vet alla att det finns väldigt stora behov på detta område. Vi vet att ett av de socialdemokratiska vallöftena var att öka personaltätheten i förskolan men också i den vanliga skolan. Vi har nu under en femårsperiod en rullande plan för att se till att vi får 15 000 fler lärare och annan personal i skolan. Vi fullföljer det. Men vi startar också från och med nästa år ett arbete för att få fram 6 000 fler förskollärare och barnskötare i förskolan för att på så vis kunna förbättra personalsituationen, personaltätheten, och framför allt förbättra för barnen som är det mest centrala.

Tillsammans med de stora barnbidragssatsningar som görs under 2006 är barnfamiljerna verkligen i fokus både i kommunernas arbete och i de statliga insatserna åren framöver.
Vi tycker också att det är viktigt att de äldre får den sjukvård som de behöver. För de äldre är det väldigt viktigt att sjukvården fungerar. Kanske tre fjärdedelar av alla sjukvårdskostnader går just till de äldre. Det är viktigt att vi generationer emellan stöder varandra. De som är unga och som i dag är ute i arbetskraften bidrar via sina skatteinkomster till att vi får en bra utveckling av vår sjukvård.

Vi har kommit överens med landstingen och kommunerna om att göra dessa stora satsningar på välfärden, inte minst på sjukvårdssidan, som innebär att vi under nästa år kan införa en nationell vårdgaranti i alla våra landsting från den 1 november nästa år, och landstingen får resurser för det. Det innebär att landstingen får mer resurser, 1/2 miljard kronor, för att satsa på en utbyggnad av psykiatrin under nästa år. Det innebär att kommunerna även landstingen är med på ett hörn där också kan förbättra sin missbruksvård. Det gäller på narkotikasidan och på alkoholsidan och annat, och vi satsar exempelvis 200 miljoner kronor extra på det förebyggande arbetet när det gäller alkohol och narkotika. Men vi satsar bra många hundra miljoner kronor också just på missbrukarvården. Det är en väldigt viktig vårdsatsning, allt från de äldres sjukvård över till det som är viktigt när det gäller den unga generationen och att förhindra att fler hamnar i alkolholberoende och narkotikaberoende.

Om den första byggstenen i bygget för att skapa fler jobb för framtiden är satsningen på välfärden i kommuner och landsting, så är den andra byggstenen att se till att vanliga människor låg- och medelinkomsttagare, löntagare såväl som företagare och även pensionärer får mer pengar i plånboken under nästa år. Vi sänker inkomstskatten med, som vi tycker, rimliga belopp som för många ensamstående ger en skattesänkning på kanske 1 500 och upp till 2 000 kr och för en familj 3 500 kr, ja, kanske upp till 4 000 kr.

Vi är medvetna om att en del via den gröna skatteväxlingen får påfrestningar på sin ekonomi med höjda priser på bensin och diesel exempelvis. Men även om man räknar in de höjda skatterna är det ett netto på i storleksordningen kanske 1 500 kr för en ensamstående vanlig inkomsttagare och det dubbla, eller kanske 3 500 kr, för en familj. Det innebär en förbättring av köpkraften för de flesta människor under nästa år. Det kan naturligtvis också bidra till att skapa fler arbetstillfällen.

Men det är inte så att vi vill göra det här bara för att förbättra köpkraften, utan vi vill göra det här också därför att vi tycker att det är viktigt att fullfölja det löfte som den socialdemokratiska regeringen ställde ut i mitten av 1990-talet. När vi i Sverige var inne i den budgetsanering som i dag finns i Tyskland, Italien och Frankrike och som de i dag tvingas utkämpa men som vi utkämpade för ett antal år sedan sade vi att när det blir bättre ekonomiska förhållanden ska vi betala tillbaka de skattehöjningar som vi tvingades införa som en del i budgetsaneringen. Det gör vi nu genom att påbörja det fjärde steget i kompensationen för egenavgifterna och betala tillbaka. Det är ett viktigt vallöfte från Socialdemokraternas sida som infrias på det här sättet. Detta är det andra vi gör för att skapa fler arbetstillfällen.

Det tredje är att vi vill värna om de små företagen. Vi har många förslag i den här budgeten som förbättrar villkoren för de små företagen. Vi hoppas att många fler vill starta företag, att de som har företag och som kanske inte har någon anställd vill börja bygga ut efterhand som det kommer en växande efterfrågan och att de företag som finns kan växa.
Förra vintern hade vi en lång samtalsrunda med arbetsmarknadens parter, bland annat med näringslivet. Näringslivet hade tre önskemål som man särskilt lyfte fram. Det gällde arvs- och gåvoskatten, förmögenhetsskatten och den så kallade 3:12-skatten, småföretagarskatten.

På alla de tre områdena finns det förslag i den här budgeten. Arvs- och gåvoskatten slopas. Förmögenhetsskatten minskas, och vi har avsatt resurser, 1 miljard kronor, för att också minska 3:12-beskattningen. Det här ett uttryck för den dialog som vi haft med arbetsmarknadens parter och med näringslivet och där näringslivet också förtjänstfullt har bidragit med idéer om hur man kan finansiera en sådan här skatteomläggning. Jag tycker att det har fungerat väl. Vi vill naturligtvis gärna fortsätta att diskutera i samverkan i samhället mellan kommuner, landsting och stat som samhällsrepresentanter och arbetsmarknadens parter, fackliga organisationer och företagarorganisationer om hur vi kan få ut mesta möjliga ur våra samhällsresurser och öka vår ekonomi. Det ökar tillväxten.

I våras hade vi en socialdemokratisk tillväxtkongress, och vi tog fram ett hundratal förslag som ska kunna förbättra tillväxten i framtiden. De jobbas nu naturligtvis successivt in i arbetet för att utveckla vår näringspolitik och vår sysselsättningspolitik och har stor betydelse exempelvis på forskningsområdet. Forskningen är också väldigt viktig för de mindre företagen. Under hösten kommer vi att lägga fram en särskild forskningspolitisk proposition som Thomas Östros kommer att signera och som innebär att vi lyfter insatserna för forskningen med 2,3 miljarder kronor fram till år 2008.
Men det finns också andra saker som berör de mindre företagen än bara skatteförändringar och forskningssidan. Det är viktigt att de mindre företagen får tillgång till riskkapital såddfinansiering, som det heter i de här sammanhangen. Där förbättras både Almis möjligheter och andra kanaler som vi har för att se till att de mindre företagen i fortsättningen får mer resurser. Detta, i kombination med de insatser vi gör för att också få fram mer utbildad arbetskraft, ska förbättra de små företagens möjligheter att expandera både här hemma och ute i världen, internationellt, i fortsättningen.

Det fjärde och sista området som är en del av vår jobbsatsning är att via arbetsmarknadspolitiken och arbetsmarknadsprogrammen se till att vi får fler personer som kan ta de jobb som kommer att dyka upp på arbetsmarknaden under tiden framöver. Det är i dag många människor i Sverige som är arbetslösa, som vill ha ett jobb, som kämpar för att få ett jobb och som har sökt ett jobb inte minst bland våra invandrare. Det är viktigt att vi på olika sätt kan understödja dem.

Det ingick också i våra samtal med näringslivet och de fackliga organisationerna att underlätta för våra invandrare att få jobb, att få praktikplatser, att få en bättre undervisning i svenska för invandrare och att få bättre möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden. Vi hoppas att det samarbetet mellan näringslivet och regeringen kan fortsätta detta för att se till att fler av våra kamrater från andra länder kommer ut på arbetsmarknaden.

Det är också viktigt att vi inför en förbättrad konjunktur förbereder oss. Det kommer att finnas behov av mycket folk i vården under åren framöver, och det kommer att finnas ett stort behov av folk när det gäller privata tjänster. Det kan vara kvalificerade tjänster och kvalificerad teknisk utbildning som behövs. Då gäller det att arbetsmarknadspolitiken kan följa med och se till att det skapas förutsättningar för det här.

Naturligtvis har vi för många ungdomar, för många människor, som i dag går utan jobb, som finns utanför arbetsmarknaden. Det är skälet till att vi gör den här kraftsamlingen från regeringens sida när det gäller stödet till kommuner och landsting, när det gäller skattesänkningarna, när det gäller bättre villkor för företagen och när det gäller arbetsmarknadspolitiken där vi sammantaget ska försöka sänka arbetslösheten under åren framöver.

Vi har haft runt 6 % arbetslöshet och är nu nere i runt 5,5 % arbetslöshet. Vi ska ned till runt 5 % i början av nästa år, och vi ska ytterligare pressa tillbaka arbetslösheten. Målet är att vi ska ha den 4-procentiga arbetslöshet naturligtvis ett delmål som vi hade åren 2000, 2001 och 2002, alltså innan lågkonjunkturen sedan kom och sänkte sysselsättningen och höjde arbetslösheten.

Till sist: Den här budgeten fokuserar på arbetsmarknaden, på jobben. Men i budgeten är också väldigt många andra reformområden tillgodosedda. Budgeten är mitt i mandatperioden. Därför har det varit viktigt för de tre partierna bakom budgetpropositionen att stämma av och se till att det 121-punktsprogram som vi har som bas för vår samverkan också kan tillgodoses.
Det gör att här finns barnbidragshöjningar år 2006. Det finns också många andra förbättringar i form av bostadstillägg exempelvis för pensionärer som har de allra lägsta inkomsterna och mycket annat som kan förbättra vår välfärd under åren framöver. Men allra viktigast är att ju fler människor vi kan få i jobb ju färre arbetslösa vi har desto mer kan vi fortsätta att bygga ut och vara stolta över den svenska välfärden i framtiden.

[2004-09-20]