Jag skulle vilja börja med att tacka er alla för att ni är här idag.

Jag vill också passa på att ännu en gång tacka alla inblandade i OECDs granskningsteam för en värdefull rapport och även en välorganiserad och intressant utfrågning. Särskilt tack även till Lorentz Lorentson och vår två kommentatorer Mikael Karlsson och Inger Strömdahl.

OECD :s miljögranskning av Sverige kommer att bli en värdefull injektion för vårt svenska miljöarbete. Här får vi en analys av svensk miljöpolitik vad vi har lyckats med och bör utveckla. Det är viktigt för oss att ibland få ifrågasätta om allt det vi gjort varit rätt och få goda råd från andra. Samtidigt gör vi en självständig utvärdering av de råd vi nu får. Det är det som är poängen med OECDs sätt att - i form av peer review - granska miljöpolitiken i olika länder.

Det här är andra gången som OECD granskar svensk miljöpolitik och Sverige får på det stora hela ett bra betyg. Det är förstås tacksamt och inspirerande. Vi är på rätt väg och ses internationellt som föregångare. Jag skulle vilja ta några exempel från rapporten:

Vår framgång i att frikoppla miljöpåfrestningarna från den ekonomiska tillväxten ses som anmärkningsvärd. Mellan år 1990 och år 2002 växte vår BNP med 25% medan vi har lyckats stabilisera utsläppen av växthusgaser. Samtidigt finns det dock områden där vi inte lyckas t.ex. inom avfalls- och transportområdet.

Vi får beröm för en uppfinningsrik miljöpolitik inte minst när det gäller ekonomiska instrument.

Vi får synpunkter när det gäller marina reservat och skogspolitiken. Samtidigt har vi gjort framsteg sedan den förra granskningen. Vi har fördubblat anslaget till biologisk mångfald under de senaste 10 åren.

Vi har flest miljöcertifierade företag i världen i förhållande till BNP och vi för ett offensivt internationellt arbete.

Det är viktigt att få den här synpunkten från en utomstående på detta.

Själv får jag ofta frågan vad det är för mening att Sverige alltid ska vara bäst i klassen. Den som läser OECD-rapporten tror jag förstår varför det är meningsfullt. Det spelar roll och vi får en uppmaning att fortsätta gå före och vara aktiva.

Vi får också en del synpunkter som är intressanta för oss i den interna debatten; trängselavgifterna som Mikael nämnde, vi får stöd för våra idéer om att foga samman miljöpolitik och sysselsättningspolitik så som vi gjort inom ramen för de lokala investeringsprogrammen. Vi får också synpunkter på områden där vi är inkonsekventa t.ex. när det gäller torven. Viktigt att få dessa synpunkter utifrån.

Jag skulle vilja ta upp några av de områden som Lorentson och övriga tagit upp. Jag kan inte kommentera allt men jag skulle vilja nämna några som jag ser som särskilt viktiga;

Ekonomiska styrmedel
En viktig rekommendation från OECD gäller de ekonomiska styrmedlen. OECD påpekar att vi det senaste årtiondet har utökat vår användning av ekonomiska styrmedel. Vi har i Sverige idag ett 70-tal instrument och är därmed världsledande på området.

Vi har idag bevis på att styrmedlen har haft effekt. Ett exempel är svavelskatten som lett till en minskning av utsläppen mellan 1990 2002 på hela 45%. Vi vet också att koldioxidskatten varit effektiv.

Att vi ökat antalet och styrkan i instrumenten visar på dess kraft och dess möjligheter. Det visar också att vi har ett brett och kraftfullt stöd bland politiker men också hos allmänheten.

OECD rekommenderar dock att vi utvärderar den miljörelaterade och ekonomiska effektiviteten i de politiska instrumenten och kombinationer av dessa och justerar politiken i enlighet med detta.

Jag anser att något av det viktigaste politiska arbete vi gör är uppföljningarna av den förda politiken. Vi måste kontinuerligt följa upp effektiviteten såväl ekonomiskt som politiskt i de ekonomiska styrmedlen så att de får den effekt och acceptans i samhället som vi eftersöker. När det gäller miljöskatternas effekter måste vi bli bättre på att följa upp dessa så att de har den miljöstyrning vi eftersträvar. Det här är samtidigt viktigt nu när vi går in med nya styrmedel. Utsläppsrätterna är ett sådant exempel. Från regeringens sida ser vi att det kan finnas skäl att kombinera olika styrmedel såsom utsläppsrätter tillsammans med koldioxidskatt t.ex. för den handlande sektorn tills vi har sett vilken miljöstyrning vi har. Det är den som är viktig. Men här ser vi att vi behöver jobba vidare.

OECD påpekar att vi har initierat en ambitiös skatteväxling och vi får stöd för den. Men man tycker att flera av skatterna är för låga för att ha tillräcklig effekt. Jag ser skatteväxlingen som ett av våra viktigaste ekonomiska styrmedel. I budgeten för nästa år ökar vi flera av miljöskatterna och avgifterna genom den gröna skatteväxlingen. På några områden kan jag alltså redan nu, två månader efter utfrågningen i Paris och samtidigt som rapporten finns i tryck konstatera att vi gör precis det som OECD begärt.

Biologisk mångfald
Ett andra viktigt område bland OECDs rekommendationer gäller den biologiska mångfalden i havsmiljön som man anser har uppmärksammats för lite i Sverige. Man påpekar att det bara finns åtta renodlat marina naturreservat och att vi tycks sakna en sammanhållen politik om marina frågor.

Här håller vi med och här är förändringar på gång. Till våren kommer regeringen att presentera en samlad strategi för havsmiljön. Vi ligger sent när det gäller arbetet med att ta fram marina reservat, men arbetet fortsätter oförtrutet och vi arbetar på att se över detta i kommande propositioner. Så havsmiljön är ett prioriterat område. Samtidigt ser vi även här att vi har gjort framsteg. Vi hade år 1992 en lista på sju s.k. hot spots vilka idag samtliga är åtgärdade. Vi har minskat våra fosforutsläpp med 15% mellan 1995 2000.

Hälsa och miljö
En tredje rekommendation som jag skulle vilja ta upp gäller kopplingen miljö och hälsa. Detta var även det specialområde som OECD i samråd med oss valde.

Kopplingar mellan miljö och hälsa blir allt tydligare. Jag tror att hälsoskälen kommer att spela en allt större roll i miljöpolitiken framöver.

Politiskt måste vi ta denna koppling till oss. Vi har gjort mycket på området men arbetet måste fortsätta kraftfullt. Inte minst gäller detta barns hälsa.

En viktig barnfråga fäller tillgången på grönområden och tätortsnära natur. Nästan alla barn idag växer upp i städer. Förra året gjorde regeringen en storsatsning på att bistå kommunerna i arbetet med den tätortsnära naturen genom att satsa 300 miljoner kronor under 3 år. Jag hoppas att den satsningen ska ge de effekter som vi eftersträvar.

En annan viktig hälsofråga för våra barn handlar om luftkvalitet. Nyligen presenterades nya undersökningar kring barn som får skador för livet av den dåliga luften i våra storstäder. Luftkvaliteten är ytterligare ett viktigt område särskilt i våra storstäder. Samtidigt har vi en konflikt här. Grönområdena får inte minska. Samtidigt vet vi att vi kan behöva förtäta våra städer för att få en bra samhällsplanering. Luftkvaliten är ett område som vi måste prioritera högre. Den alltmer ökade trafiken gör luften ohälsosam och flera av våra storstäder når inte upp till de riktvärden som fastställts. OECD föreslår bl.a. att försöket med trängselavgifter i Stockholm utvidgas till fler områden. Det känns skönt att vi får det stödet när det gäller trängselavgifter. Fler andra områden är viktiga. Stockholm såg jag idag gynnar t.ex. miljöbilar när det gäller parkering. Det här är utmärkta initiativ som jag tycker vi behöver.

Lokalt och globalt miljöarbete
Miljöarbetet spänner från det lokala till det globala. Det är viktigt att komma ihåg. Det lokala miljöarbetet ser jag som grundpelaren i vårt nationella miljöarbete. OECD påpekar att över 70% av Sveriges kommuner har antagit lokala Agenda 21-program eller planer. Samtidigt ser man en tendens till minskat anslag och engagemang till dessa program i flera kommuner. För att bryta denna trend rekommenderar OECD att vi fortsätter utveckla allmänhetens deltagande och uppmuntra medborgarinitiativ på regional och lokal nivå.

Det här är en viktig rekommendation och en rekommendation som vi svarar på i årets budget. Vi satsar 10 miljoner för att starta ett nationellt forum för hållbar utveckling. En självständig plattform för idédebatt och goda exempel, utveckla samarbetet mellan samhällets aktörer och stödja nytänkande, forskning och utveckling.

Samtidigt vill vi stärka det globala arbetet. Vi får rekommendationen att systematiskt integrera miljöhänsyn i utvecklingsbiståndet och samtidigt upprätthålla eller öka de totala biståndsnivåerna. Det här har varit två politiskt viktiga frågor under flera år. Även här innebär årets budget en nysatsning. Biståndet skall öka upp till 1%-nivån och en miljard av det ökade biståndet avsätts särskilt för miljöinsatser.

Vi har också fått synpunkter när det gäller tullkontrollen på olika områden. T.ex när det gäller Cites-konventionen och när det gäller export av kylskåp. Det är kritik som vi måste ta till oss.

OECD:s kanske intressantaste kritik mot vår miljöpolitik handlar om miljötillsynen där man pekar på en risk för olika bedömningar i olika delar av landet. Man pekar också på att kommunerna prioriterar ekonomisk utveckling och att de brister i uppföljning.

Tillsynsfrågan är oerhört central i den svenska miljölagstiftningen. Utgångspunkten är att Miljöbalken ska implementeras på likartat sätt i hela landet. Samtidigt är en av de fundamentala idéerna att tillsynsmyndigheterna kan och bör differentiera tillsynen och kontrollen efter lokala och regionala omständigheter.

Jag anser att den decentraliserade modellen för tillsyn av kommuner måste ses som en framgångsfaktor. Det är en utlöpare av en lång svensk förvaltningstradition, präglad av ett kommunalt självstyre med stort inflytande och kompetens. Samtidigt är vi självklart medvetna om att vårt system också har sina svaga punkter. Vissa förändringar har redan genomförts vi har med oss OECD:s synpunkter i det forsatta arbetet.

Miljöpolitik handlar om att ständigt utvärdera, förändra och förnya våra mål och arbetssätt efter de krav som ställs utifrån den hänsyn till människors hälsa och det skydd som naturen kräver.

OECD:s granskning kommer precis i tid för våra viktiga politiska propositioner detta år; miljömålspropositionen där vi går igenom samtliga miljömål och vilka åtgärder vi ska vidta. Samma gäller den klimatproposition som vi kommer att presentera. Granskningen ger oss värdefulla rekommendationer till dessa centrala propositioner samtidigt som den kommer att stödja vårt framtida arbete med att uppnå våra mål och förnya dem där det är nödvändigt.

Tack!