Skattepolitiken är fortfarande det nav kring vilket de flesta moderata förslag kretsar. På sikt säger sig partiet vilja komma ned till OECD-genomsnittets skattenivåer, vilket skulle betyda skattesänkningar på cirka 400 miljarder kronor och dramatiska samhällsförändringar. Vi har inte bytt ideologi, säger moderatledaren Reinfeldt och antyder att de tuffa tagen kommer efter 2007 då högskattesamhället på allvar ska angripas.

Den ideologiska kursen har alltså varit fast även om betoning och beteckningar växlat - och samhället radikalt förändrats. Värderingarna från 1900-talets början kan följaktligen fortfarande spåras i dagens moderata samlingsparti.

För hundra år sedan var moderaterna motståndare till den allmänna rösträtten. För nittio år sedan formulerades det av Gösta Bagge, som senare skulle bli partiledare, som att: "Demokratin undergräver helhetens intressen, leder till demagogi och bossvälde, och hotar det allmännas bästa". För tio år sedan skrev dagens moderate partiledare: "Svenskarna är mentalt handikappade och indoktrinerade att tro att politiker kan skapa och garantera välfärd."

Misstron mot vanliga människors förmåga att veta sitt bästa består, även om rösträtten naturligtvis är självklar.

För hundra år sedan var moderaterna, eller Allmänna valmansförbundet som det hette då, motståndare till de förbättringar av löntagarnas rättigheter och villkor som drevs av arbetarrörelsen. De röstade nej till de förslag som senare nådde riksdagen; bl. a lagen om 8-timmars arbetsdag och arbetslöshetsförsäkring. Det fortsatte in i modern tid.

Idag säger de nej till att arbetsgivarna ska ta ett större ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering och därmed vara med och pressa tillbaka sjukskrivningstal och utslagning. Samtidigt är förra veckans moderata skattesänkningsförslag en slags skatteväxling som innebär att låg- och medelinkomsttagare själva får betala den med bl. a två karensdagar och försämringar i sjukförsäkring, a-kassa och föräldraförsäkring. Många hamnar på minus. Det som ligger i förlängningen av detta skatteförslag är dock framförallt en helt ny låglönemarknad av ett slag som försvann för många decennier sedan men som moderaterna nu vill återuppfinna. Sverige skall konkurrera med låga löner. Fler människor skall leva de liv som låga löner tvingar fram.

För hundra år sedan tyckte moderaterna att utbildning var en angelägenhet för ett fåtal. De motsatte sig folkskolereformen 1927. Partiledaren Arvid Lindman konstaterade: "Rekryteringen till de så kallade lärda banorna är redan nu för stark." Med i princip samma argument motsatte sig moderaterna långt senare utbyggnaden av högskolan. De nya regionala högskolorna kallades för "bygdehögskolor", det s k kunskapslyftet beskrevs som "utbildning som hälls över människor som saknar personliga motiv att vidga sitt kunnande".

Exemplen kan mångfaldigas. Grundhållningen känns igen. Inte ens den "extreme make over" som dagens moderata samlingsparti ägnat sig åt ändrar på detta.

Samtidigt som moderaterna jubilerar är det femtio år sedan den klassiska valfilmen Skattefria Andersson visades för första gången. Drömmen om att slippa betala skatt blir en mardröm. Med bilen mitt ute i en åker i väglöst land vaknar Andersson upp.

Budskapet är lika aktuellt idag. Det går inte att genomföra skattesänkningar av de dimensioner moderaterna föreslår utan att förändringarna blir dramatiska. Idag kommer vi socialdemokrater att överlämna en DVD-utgåva av denna filmklassiker - med hjärtliga gratulationer till 100-åringen och maningen att se och begrunda.

Marita Ulvskog
Partisekreterare (s)