Har du tittat på reklamen i någon av de kommersiella tv-kanalerna den senaste tiden? Har du tänkt på hur mycket av reklamen som handlar om skräpmat? Eller som riktar sig till barn? Eller visas just på de tider barnen ser på tv?

Marknadsföring direkt till barn är dålig reklam. Det är inte acceptabelt att barns godtrogenhet utnyttjas för att påverka deras konsumtionsvanor.

Den svenska regeringens linje har varit kristallklar under lång tid. Vi har i Sverige ett förbud mot tv-reklam riktad till små barn. Vi driver också på för att ett sådant förbud ska införas i EU.

Det finns flera forskningsstudier som visar hur barn påverkas av reklam. Ett exempel är den forskningsrapport som ligger till grund för den strategi för kost, fysisk aktivitet och hälsa som WHO nyligen antagit och som framhåller att marknadsföring av snabbmat och energitäta, näringsfattiga livsmedel sannolikt är en bidragande faktor till övervikt och fetma. På senare år har vi i allt högre utsträckning sett att man genom reklamen utnyttjar barnens tjat för att få föräldrarna att köpa något.

Det kan handla om snabbmatsrestauranger som lockar barn med leksaker, eller flingtillverkare som skapar en populär figur som kopplas till produkten. Ofta säljer man också budskap till oss vuxna, i vår egenskap av föräldrar. Bilder av lyckliga, smala, harmoniska familjer som äter godis eller hamburgare tillsammans.

Det är inga små summor: miljardbelopp läggs på marknadsföring av godis, läsk, glass, snacks och snabbmat i Sverige. Jag är övertygad om att företagen får något för dessa pengar i form av ökad efterfrågan.

Nu är gränsen nådd. Vi måste sätta stopp för reklam till barn som blir allt mer påträngande.

Den finns överallt, genom radio och tv, serietidningar, internet, mobiltelefoner, bio, produktplacering och sponsring. Det finns ingen fredad zon. Reklamen når ända in i vardagsrummet och barnkammaren. Det gäller i hög grad reklam för energitäta och näringsfattiga livsmedel.

Det handlar om barnens hälsa. Barnfetman är ett allvarligt problem. Det
finns siffror som tyder på att 15-20 procent av barnen i Sverige i dag är överviktiga.

Den negativa utvecklingen har gått i en rasande fart de senaste decennierna. Därtill ökar de sociala skillnaderna på ett mycket oroande sätt. Men vi är inte ensamma om att vara upprörda och oroade. Nyligen uttalade EU-kommissionären Markos Kyprianou, som ansvarar för konsumentfrågor, att han är beredd att ta krafttag mot matreklam riktad till barn. Om industrin inte klarar av en snabb självsanering hotar han med skärpt lagstiftning.

Jag ger Markos Kyprianou mitt fulla stöd och skickar i dag ett brev till honom där jag välkomnar hans initiativ och erbjuder svensk hjälp i det fortsatta arbetet.

Livsmedelsföretagen är genom sitt utbud, sin prissättning och marknadsföring både en del av problemet och en del av lösningen för bättre matvanor. Det finns glädjande tecken på att livsmedelssektorn i Sverige vill vara med och ta sitt ansvar.

Min uppmaning är: ta detta ansvar omgående! Parallellt med att vi bereder de förslag om goda matvanor och ökad fysisk aktivitet som Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket i dag överlämnar till regeringen finns givetvis utrymme för självsanering. På så vis kan Sverige föregå med gott exempel och konkret påverka EU-arbetet i rätt riktning.

Det krävs konkreta handlingar och tydliga resultat för att föräldrar ska känna förtroende för att företagen har ärliga avsikter. Om inte återstår att skärpa lagstiftningen.

Ann-Christin Nykvist
konsumentminister