Idag vet vi att så inte är fallet. Det finns skolor där samtliga elever blir behöriga till gymnasieskolans nationella program samtidigt som det finns skolor där mindre än hälften av eleverna når den kunskapsnivån. Den utvecklingen måste vändas!

För att skapa den bästa utvecklingskraften i de skolor som har störst behov skapar vi nu ett särskilt spetsprogram för skolorna i de mest utsatta och segregerade områdena. Därför satsar regeringen inledningsvis 225 miljoner kronor under de kommande åren. Pengarna ska användas till ett antal strategiska områden:

Stärk svenska språket
Särskild vikt skall läggas vid insatser för språkutveckling för elever med utländsk bakgrund, både på svenska språket och på modersmålet. Insatser för läsutveckling och användandet av skolbibliotek skall särskilt uppmärksammas. Biblioteken ska vara lättillgängliga och de ska kännas som en naturlig lärmiljö.

Utveckla ämnesundervisningen på modersmålet
Min upplevelse är att modersmålsundervisning i många fall har setts som ett problem. Nu är det dags att byta fokus och se undervisning på modersmålet som en tillgång.

Vi kan inte låta elever som kommer till Sverige under grundskoletiden vänta med ämnesundervisningen tills de har fått tillräckliga kunskaper i svenska därför görs satsningar på försöksverksamhet där upp till hälften av ämnesundervisningen i grundskolan kan bedrivas på elevens modersmål. I detta sammanhang skall modersmålsundervisning i matematik lyftas fram särskilt.

Särskilt stöd till Malmö
Malmö kommun skall få ett särskilt stöd. Syftet med detta är att kunna utnyttja erfarenheter från riktade utvecklingsinsatser i mångkulturella skolor i Malmö på nationell nivå.

I Malmös skolor sker ett omfattande utvecklingsarbete. Ett exempel är Krokbäckskolan, där man har skapat en studieverkstad. Behovet av hjälp från Studieverkstaden kan initieras av elever, föräldrar eller ordinarie lärare. Sex pedagoger, med modersmålet albanska, arabiska eller pashto, är anställda på heltid. Projektet har gett väldigt bra resultat och pedagogerna fungerar som förebilder och som en brygga mellan skolan och hemmet.

Stärk samverkan mellan hem och skola
Betydelsen av en nära samverkan mellan hem och skola kan aldrig överskattas. Jag är övertygad om att föräldrarna kan och vill göra mycket mer för barnens utveckling och därför är det viktigt att skolorna kan möta föräldrarna på ett väl fungerande sätt. Vi behöver utveckla rutiner för ett förbättrat samarbete mellan hem och skola.

Skapa nya magnetskolor och gör dem till kraftpunkter i nätverk
Många skolor gör utmärkta prestationer trots ett svårt utgångsläge. Dessa skolor ska vara de bästa skolorna och eleverna ska välja till dessa skolor, inte från dem. Magnetskolorna ska fungera som förebilder och de ska få ett särskilt stöd för att i nätverksform stödja utvecklingen i skolor med likartade förutsättningar.

Utveckla en flexibel gymnasieskola
Gymnasieskolan måste hitta nya sätt att arbeta för att nå ungdomar som står utanför gymnasieskolan och arbetsmarknaden idag. Nya flexibla kombinationer av utbildning, handledning och praktik med väl utbyggt stöd på gymnasienivå ska utvecklas för att ge fler möjlighet att genomgå utbildningen, förhindra avhopp och för att öka måluppfyllelsen i gymnasieskolan.

Stöd övergången till universitet och högskolor
Genom en närmare samverkan mellan skolor i utsatta områden och universitet och högskolor ska fler ungdomar stödjas och stimuleras att studera vidare. Vi vet att det är färre ungdomar från dessa områden som studerar vidare och detta måste vi ändra på.

För mig är dessa insatser ett nödvändigt steg i arbetet med att ge alla barn och ungdomar, oavsett bakgrund, en stark grund att stå på inför framtiden. En bärande hörnsten i den socialdemokratiska skolpolitiken är att ingen elev lämnas efter.

Ibrahim Baylan
Skolminister