Inför påsken har Sveriges kristna råd presenterat ett upprop med en rad uppmaningar till regeringen. Jag har träffat flera företrädare för kyrkorna och tar kritiken på stort allvar. Därför pågår nu också omfattande förändringar för att förbättra den svenska asylprocessen. 1. Vi stärker rättssäkerheten. Asylprocessen görs om i den största reformen på migrationsområdet någonsin. Utlänningsnämnden ska ersättas av ett domstolsförfarande, i tre länsrätter och en kammarrätt. Insynen och öppenheten i asylprocessen kommer att öka. De juridiska ombuden får en viktigare roll. Vid ett överklagande möts den som sökt asyl och Migrationsverket som två parter i en domstolsförhandling, där den sökande får lägga fram sin sak muntligt. Detta är förändringar som kommer att göra det enklare både för asylsökande och för allmänhet att följa och granska behandlingen av asylärenden. Det kommer att stärka tilltron till de beslut som fattas. 2. Vi utvidgar skyddsgrunderna. Kraven för vad som anses vara förföljelse sänks i förslaget till ny utlänningslag. Asylprocessen i Sverige handlar i dag för mycket om sjukdom och ohälsa. I dag är det vanligare att få uppehållstillstånd av humanitära skäl som har uppstått i Sverige än av omständigheter i hemlandet. Det är ett allvarligt problem som har förskjutit fokus från det som är hjärtat i flyktingpolitiken, det vill säga en persons behov av skydd. Fler lagförslag väntas inom kort. I maj kommer ett förslag om att förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning ska jämställas med annan förföljelse. Vi arbetar också med ett förslag om att införa en särskild grund för uppehållstillstånd för vittnen vid internationella tribunaler och domstolar. I dag finns inget särskilt lagstöd för att ge vittnen skydd, och ett sådant lagstöd behövs. De grova brotten mot mänskligheten måste kunna beivras, och vittnesskydd är naturligtvis en väldigt viktig del i det arbetet. 3. Väntan ska bli kortare. Väldigt många har fått vänta alldeles för länge på ett besked i sitt asylärende. Det finns olika förklaringar till det. Den ökade inströmningen på början av 2000-talet, då antalet tredubblades på bara några år är en förklaring. En annan är att utredningarna blivit mer komplicerade, eftersom över 90 procent av dem som söker asyl i dag saknar ID-handlingar. Men att vänta i flera år är ändå inte acceptabelt. Både Migrationsverket och Utlänningsnämnden har tillförts ökade resurser för att korta handläggningstiderna och vi är på god väg att nå det av regeringen uppsatta målet att ett första besked ska komma inom ett halvår. I samband med att ett domstolsförfarande införs kommer också möjligheten att lämna in hur många nya ansökningar som helst att tas bort. Då får vi också en asylprocess med ett tydligt slut. 4. Tryggheten för barn ska öka. Många asylsökande barn mår dåligt. Värst är situationen för de barn som helt vänt sig bort från verkligheten och gett upp, de så kallade apatiska barnen. Förra sommaren visade en första kartläggningen att det handlade om över 100 barn. Regeringen tillsatte då en nationell samordnare, vars uppgift är att samla all kunskap och erfarenhet för att hjälpa de här barnen. Myndigheterna har skapat ett akutspår i asylprocessen, så att ärenden med barn i riskzonen avgörs med förtur. Jag har försäkrat mig om att så kallade förtroendeläkare i ökad utsträckning ska användas i bedömningen av de här barnens ärenden. Det pågår en debatt om att alla de här barnen automatiskt borde beviljas uppehållstillstånd. Jag har träffat många läkare, psykologer och andra som arbetar med de här barnen runt om i Sverige. Inte alla, men de allra flesta, varnar för att lyfta fram ett sjukdomstillstånd och säga att barn som så allvarligt sjuka ska få stanna med automatik. De menar att det skulle kunna förvärra situationen för många barn. Fler barn skulle drabbas. Flera förslag finns för att stärka skyddet för asylsökande barn i Sverige. Barn kan ha egna asylskäl. I förslaget till ny utlänningslag betonas att barns egna asylskäl ska utredas och bedömas. I onsdags fattade regeringen också beslut om att föreslå riksdagen att öka skyddet för de ensamkommande asylsökande barnen. Den gode man, som utses till barn som kommer på egen hand utan någon vuxen, får med den nya lagen ett omfattande mandat och kan ersätta vårdnadshavaren. Det ger den gode mannen större möjligheter att ingripa om ett barn rymmer, försvinner eller hamnar i svårigheter på annat sätt. En human flyktingpolitik måste vara tydlig och förutsebar. Den som söker asyl måste få en rimlig chans att förutse hur lång väntan kommer att bli och vilka bestämmelser som ger rätt till asyl. I påskuppropet ingår också ett krav på en allmän amnesti. Jag menar att en amnesti skulle bidra till en ökad otydlighet. Bara debatten om en amnesti förstärker bilden av att nej kanske inte riktigt är ett nej, utan om man väntar lite till, eller går under jorden så kan det bli ett ja. Det är ett förslag som kan verka humant, men som egentligen är en form av missriktad humanism. Migrationsverket och Utlänningsnämnden arbetar nu intensivt med att avgöra ärenden. Regeringens målsättning är att en stor del av den ärendebalans som nu finns ska vara borta när den nya ordningen träder i kraft. Det är viktigt av flera skäl. Domstolarna ska inte behöva börja sitt arbete med en allt för tung ryggsäck av gamla ärenden. Det är också viktigt att vi inte inleder denna omfattande reform med det som är motsatsen till rättssäkerhet. Grundläggande för rättssäkerheten är att varje ärende prövas individuellt. Fakta ska granskas och utvecklingen i hemlandet följas noggrant. Den som behöver skydd ska få stanna. Den som inte behöver det ska återvända hem. Med en amnesti är det inte längre skyddsbehovet som avgör. Ingen utredning krävs. Inte ens den asylsökandes identitet behöver kontrolleras. Det enda som spelar någon roll är tidpunkten. Konsekvensen kan bli att två personer som har samma skäl och kommer från samma land, men vid olika tidpunkt kan få helt olika beslut. Det är ett sådant lotteri och oförutsebarhet som alla partier i riksdagen säger sig vilja motverka. Barbro Holmberg migrationsminister

[2005-03-24]