Regeringens hållning står fast: Utför man arbete i Sverige har den svenska fackliga organisationen rätt att vidta stridsåtgärder för att tvinga fram avtal. Gällande EG-rätt innebär dessutom att arbetstagare som kommer hit från andra EU-länder under inga omständigheter får diskrimineras i förhållande till svenska arbetstagare. Det innebär en skyldighet för oss att se till att utländsk arbetskraft inte får sämre villkor än svenskar.

En berättigad fråga att ställa är om Vaxholmskonflikten hade kunnat undvikas om offentliga uppdragsgivare får möjlighet att kräva villkor som inte är mindre gynnsamma än de som exempelvis gäller för kollektivavtal. En sådan diskussion pågår inom många kommuner, framför allt i Stockholmsregionen. Frågan är inte enbart viktig för den kommunala sektorn utan även för myndigheter och andra offentliga organ. Kollektivavtalen är grunden till att anställda blir rättvist behandlade på den svenska arbetsmarknaden.

Stat, kommun och landsting upphandlar varje år varor och tjänster för 400 miljarder kronor. Ett rättmätigt krav att ställa är att offentliga upphandlare endast anlitar seriösa företag som följer de spelregler som gäller för svensk arbetsmarknad. Skattepengar ska under inga omständigheter användas för att subventionera dåliga arbetsvillkor, dålig arbetsmiljö eller miljöskadlig verksamhet. De offentliga upphandlarna ska se till att anbudsgivaren garanterar de villkor som är gängse på arbetsmarknaden.

Internationella arbetsorganisationen (ILO) är en trepartsorganisation där representanter för arbetstagare och arbetsgivare tillsammans med regeringarnas representanter arbetar för social rättvisa och bättre levnadsförhållanden i alla länder. ILO utarbetar internationella arbetsrättsliga dokument i form av konventioner och rekommendationer.

ILO-konventionen nr 94 om arbetsklausuler i kontrakt där en offentlig myndighet är part innebär i korthet att samhället ska ställa sociala krav på sina leverantörer av varor och tjänster. Pengar får inte vara den enda grunden för beslut om offentliga inköp.

Möjligen går det inte att kräva kollektivavtal, men ett alternativ är att formulera regelverket annorlunda, till exempel att företaget ska garantera socialt acceptab-la villkor. Det handlar om att tillförsäkra arbetstagare lön och andra arbetsvillkor som inte är mindre gynnsamma än de som fastställts i kollektivavtal eller nationell lagstiftning.

Sverige har inte ratificerat konventionen. När frågan kom upp första gången 1950 konstaterades att den saknade intresse för Sveriges del eftersom de villkor och bestämmelser som anges i konventionen vanligen regleras i kollektivavtal. Frågan blev åter igen aktuell under 90-talet med anledning av det svenska EU-medlemskapet men hänvisades då till pågående diskussioner inom EU, bland annat med anledning av ett nytt direktiv om utstationering av arbetstagare.

Under 2004 antog rådet och parlamentet nya direktiv om offentlig upphandling och för en tid sedan presenterade Upphandlingsutredningen 2004 förslag på hur direktiven ska införlivas i svensk lag. I dag kommer regeringen även att fatta beslut om tilläggsdirektiv till utredningen. Tilläggsdirektivet innehåller bland annat ett uppdrag att undersöka om huruvida ILO:s konvention 94 är förenlig med de nya EG-direktiven om offentlig upphandling.

Om konventionen är förenlig med direktiven kommer regeringen att se över möjligheterna att ratificera konventionen. I praktiken innebär det att kommuner och andra offentliga organ ska kunna ställa krav på villkor i enlighet med kollektivavtal vid offentlig upphandling.

Offentliga upphandlingar där kommuner i sitt förfrågningsunderlag ställer krav i enlighet med kollektivavtal hos leverantörer kan under tiden med stor sannolikhet utsättas för överprövningar. Det blir då en fråga för domstolarna att ta ställning till om dessa krav är tillåtna.

Om det visar sig att det nuvarande rättsläget inte medger sådana krav i förfrågningsunderlaget är vi beredda att ändra lagstiftningen. Detta förutsätter naturligtvis en acceptans inom EU. Om det visar sig nödvändigt kommer vi även att agera på EU-nivå för rättigheten att ställa krav i enlighet med kollektivavtal vid offentlig upphandling.

Vår uppfattning är att skyddet på arbetsmarknaden måste stärkas, både av omsorg för de anställda men också för de många företag som lägger stort engagemang och stora arbetsinsatser för att vara goda företagare. Konkurrensen snedvrids om vissa företag kan pressa priserna på sina varor och tjänster genom att erbjuda undermåliga anställningsvillkor och icke avtalsmässiga löner.

Sven-Erik Österberg
Kommun- och finansmarknadsminister med ansvar för offentlig upphandling

Hans Karlsson
Arbetslivsminister