Sextio år efter andra världskrigets slut är de transatlantiska relationerna åter i förändring. På många internationella konferenser har det fram och tillbaka diskuterats om det transatlantiska samarbetet som byggts upp genom åren kan överleva en ny era. Vi anser inte bara att de transatlantiska relationerna kan överleva, utan menar att de också måste växa och utvecklas. För att detta ska kunna ske behövs att båda sidor söker nya områden för det gemensamma samarbetet. Inte minst handlar det om kampen mot terrorismen. De senaste terrordåden i Europa som ägde rum i London visar vikten av nära transatlantiska relationer för att tillsammans arbeta mot gemensamma hot och för en bättre framtid.

Det kalla kriget var ett okonventionellt krig som skapade nya idéer för det transatlantiska samarbetet. De säkerhetshot som vi i dag båda möter gemensamt är också okonventionellt och ställer krav på nya former av internationellt samarbete. Oavsett hur effektiva de diplomatiska och militära ansträngningarna är för att bli av med terror-ismen, kan de ändå inte fullt ut skydda våra länder. Därför måste vi finna nya sätt att samarbeta internationellt för att vapen och annat krigsmateriel på drift inte ska hamna i terroristernas händer.

Valobservatörer
I november förra året var vi båda valobservatörer under den andra valomgången i Ukraina, och blev vittnen till regeringens försök till valfusk. Svaret kom från hundratusentals ukrainare som krävde demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Den Orangea revolutionen hade fötts. Segern för demokratin i Ukraina i den tredje valomgången var inte bara historisk för landet i sig, utan är också en utmaning för de transatlantiska relationerna. Ett fortsatt aktivt stöd för den unga demokratin i Ukraina är ett konkret område där USA och Europa kan utveckla sitt samarbete.
Processen i Ukraina började för mer än tio år sedan när landet blev självständigt efter Sovjetunionens sönderfall. På den tiden ansågs landet ha den största kärnvapensarsenalen i världen. Ukrainska ledare tog på sig den svåra uppgiften att bli av med dessa vapen och med assistans av Nunn-Lugars samarbetsprogram för minskande av kärnvapenhot, blev Ukraina kvitt vapnen.
Men även utan bördan av kärnvapen, får Ukrainas pånyttfödda demokrati fortsätta att kämpa hårt. Såväl rättssäkerhet och kritiska demokratiska institutioner är ännu inte tillräckligt starka för att få bukt med problem som trafficking, vapenhandel och penningtvätt. Detta har effekter långt utanför Ukrainas gränser och utnyttjas av terrorister och kriminella organisationer. Detta utgör ett hot mot såväl Europas som USA:s folk.

Gemensamma intressen
Vi måste också utveckla det internationella samarbetet för att stärka fortsatt demokratisering och ekonomisk utveckling i Ukraina och liknande länder. Här möter våra gemensamma intressen utifrån det säkerhetspolitiska perspektivet våra gemensamma värderingar om mänskliga rättigheter och demokrati. Att främja ekonomisk utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter är nödvändiga komplement till att hindra spridningen av massförstörelsevapen, för att vi verkligen ska kunna bekämpa terrorismen.
I länder som är fria, demokratiska och rättssäkra är det inte lika lätt för terroristerna att få skydd och deras ideologi får svårare att frodas. Dessa länder är också betydligt mer samarbetsvilliga när det gäller att eliminera och kontrollera vapen/krigsmateriel.
Vi måste också göra mer tillsammans för att uppmuntra den demokratiska utvecklingen, rättssäkerheten och de mänskliga rättigheterna i Ryssland och våga diskutera våra gemensamma värderingar med landet.

Vårt samarbete med Ryssland måste också fortsätta när det gäller kontrollen och elimineringen av massförstörelsevapen. Detta arbete, utvecklingen när det gäller naturresurser, samt att hjälpa Ryssland att vara med och spela på den globala ekonomiska arenan, är gemensamma säkerhetspolitiska intressen.
I såväl vårt förhållande till Ukraina som Ryssland finns möjlighet till stärkta transatlantiska relationer. Ett nytt och solit samarbete av det slaget stärker inte bara säkerheten i USA och Europa, utan även i hela övriga världen. Det tjänar alla på i vår globala by.

Urban Ahlin
Ordförande (s) riksdagens utrikesutskott

Richard Lugar
Ordförande Senatens utrikesutskott, USA