Vi kan i Sverige känna en trygghet i livets olika skeden. Om något händer - om vi förlorar jobbet, om vi blir sjuka, eller om vi får barn - behöver vi ändå inte lämna hus och hem. Vi har starka allmänna försäkringar, som sprider risker mellan olika skeden i livet. Det gör också att de sämst ställda gynnas av den generella välfärden.

Men att alla ska ha en god ekonomisk trygghet tills man är åter i arbete utmanas hela tiden av krafter som vill ha en mer selektiv välfärd. Högerns alternativ är mer utpekande, ökar behovet av dyra privata försäkringar och gör att den som är välbeställd kan klara sig betydligt bättre än de flesta andra.

Det har hittills funnits en samsyn mellan oss och folkpartiet om att vi ska ha en stark generell välfärd, som täcker upp inkomstbortfall när något händer här i livet. Men högeralliansens uppgörelse i Bankeryd innebär att folkpartiet bryter denna samsyn. För att finansiera de stora skattesänkningarna - drygt 50 miljarder - har de gått med på att göra kraftiga försämringar i allas vår ekonomiska trygghet.

Genom att tricksa med beräkningsgrunden, sänks ersättningen för alla när man blir sjuk, förlorar jobbet eller är föräldraledig med i snitt flera hundra kronor. Det handlar för de flesta inte om en försämring på "bara en procent", som Leijonborg hävdade i partiledardebatten, utan ofta om fem till tjugo procent lägre ersättning.

Dessutom går folkpartiet med på kraftigt sänkt a-kassa. Först vill man sänka ersättningen från dagens 80 till 70 procent direkt när man förlorar jobbet. Men efter bara tio månader chocksänks ersättningen till 35 procent! Samtidigt blir a-kassan betydligt dyrare att betala till.

Och folkpartiet öppnar nu också för sänkta ersättningsnivåer och fler karensdagar också för alla som blir sjuka. Detta är ett tydligt brott mot folkpartiets hittillsvarande syn på den generella välfärden, och en inriktning som borde oroa var och en av oss som kan bli sjuka, förlora jobbet eller få barn.

Sveket innebär även att alla som skadas i en trafikolycka inte längre ska täckas av den solidariskt finansierade sjukförsäkringen. De ska istället föras över till den privatfinansierade trafikförsäkringen. En sådan ökad privatisering av de sociala försäkringarna skulle gynna de välbeställda, men slå hårt mot t ex ensamstående, unga och äldre. Var och en av oss skulle få betala mycket mer i privata försäkringar, samtidigt som riskerna sprids på ett högst orättvist sätt. Dessutom räknar högerpakten in betydligt större besparingar på detta än vad man kan göra.

Till råga på allt kallar Leijonborg vår höjning av taket i sjuk-, arbetslöshets- och föräldraförsäkringen för "provocerande". På vilket sätt är det "provocerande" att 9 av 10 nu faktiskt får ut hela 80 procent i ersättning från de allmänna försäkringarna? Höjningen av taket ökar legitimiteten för vår svenska välfärdsmodell.

Men mest anmärkningsvärt är ändå angreppet på pensionerna. Folkpartiet har nu gått med på att kraftigt försämra pensionerna för sjuka och funktionshindrade. Man gör det genom att betala in mindre till ålderspensionssystemet för förtidspensionärer. Det är ett brott mot pensionsöverenskommelsen. Är högeralliansen verkligen beredda att börja rucka på den stabilitet som pensionerna för våra äldre bygger på? Högeralliansen vill nu kraftigt försämra ålderspensionen för en grupp - i syfte att finansiera sina stora skattesänkningar. Vilken blir nästa grupp som får sänkt pension?

Det är uppenbart att folkpartiet har vikt sig för att kunna göra upp med moderaterna. Å andra sidan får nu väljarna två tydliga alternativ att ta ställning till.

Alla i högeralliansen ställer nu upp på moderaternas politik att ställa grupper i samhället mot varandra: arbetslösa mot de som har arbete, sjuka mot friska, bilförare mot de som inte kör bil, pensionärer mot yrkesverksamma, och barnfamiljer mot de som inte har barn. Men det handlar inte om "vi" mot "dem". Vi kan alla råka ut för något. Då behöver vi en god ekonomisk trygghet tills vi är åter i arbete. Den tryggheten vill vi fortsätta att förstärka.

Berit Andnor
Socialminister