Det känns bra att komma igång efter helgerna. Jobb, skola, rutiner och överraskningar.

För väldigt många är det också självklart att ha ett jobb att gå till. Sedan 1994 har 290 000 fler människor här i Sverige fått jobb. Vi har lägre öppen arbetslöshet och högre sysselsättning än EU-genomsnittet. Vi kan vara stolta över att vår svenska modell står sig mycket bra i internationella jämförelser och att andra länder vill följa vårt exempel.

Men det räcker inte. För oss är målet full sysselsättning. Alla som vill och kan arbeta ska också få chans att göra det.

I ett första steg måste den öppna arbetslösheten tryckas tillbaka ner mot de 4 procent där vi befann oss för några år sedan. I höstas presenterade också (s)-regeringen ett jobb- och tillväxtpaket, som rymmer allt från nya satsningar på forskning och utveckling av industrin och småföretagsamheten, till kvalitetshöjningar inom äldreomsorgen.

Jobbpaketet ska ge ytterligare 55 000 människor arbete, praktik eller utbildning. Det handlar om 20 000 nya jobb inom vården och omsorgen. Och om 3 000 lärlingsplatser för att öppna dörren till arbetslivet för arbetslösa ungdomar. Samtidigt skapas 13 000 nya praktikplatser och cirka 7 500 platser inom bl a den statliga sektorn för att förbättra service och kontroll - och underlätta arbetslösa akademikers inträde på arbetsmarknaden. För de småföretagare som hittills arbetat ensamma erbjuds samtidigt en möjlighet att anställa sin första medarbetare.

Just nu går svensk ekonomi på högvarv. Tillväxten är god. Investeringsviljan stark. Kurvorna pekar rakt uppåt. Nyfikenheten på den svenska modellen växer i vår omvärld: Hur klarar ni att förena trygghet för människor med en stark ekonomisk utveckling?

I bjärt kontrast till detta finns det fortfarande dom här hemma som tror att "hungrigare" löntagare är nödvändiga för att möta konkurrensen från låglöneländer som Kina och Indien. Så har det alltid låtit. Vare sig omställningen kallats för strukturrationalisering eller globalisering. Vare sig det handlat om 1960-talet eller 2000-talet.

Den politiska högern vill följaktligen sänka a-kassan, dumpa svenska löner och skapa ett otryggare arbetsliv med ännu hårdare konkurrens människor emellan. Den säger sig älska Sverige men vill krama sönder den svenska modellen. Frågan är förstås: Hur blir det fler jobb med sänkt a-kassa? Hur ser sambandet ut? Varför rasera istället för att utveckla den svenska modell som ger oss en sådan styrkeposition?

Vi har ett viktigt år framför oss. Jag ser fram mot det. Hoppas att vi ses!

Marita Ulvskog

[2006-01-10]