Läs hela rapporten här. Klicka på bifogad fil för att hämta hem hela rapporten

Integration - jämlikhet och utveckling

Soledad Kiper är 13 år gammal och bor med sina föräldrar i Aspudden i Stockholm. Hennes dröm är att bli delfinskötare när hon blir stor. 'Fast då måste jag lära mig delfinspråket', säger hon med leende ögon. 'Delfinerna pratar inte människospråk.'

Det gör däremot Soledad. Hon har sina rötter i tre kulturer från tre kontinenter och har lärt sig att umgås på tre språk. Pappas turkiska, mammas argentinskt spanska och svenska som är den kultur och det språk som hon är född i.  

Med sin rikt blandade bakgrund är Soledad sinnebilden för Sveriges nya verklighet. Hennes kulturella rötter och språk är en del av den mångfald som idag präglar vårt land. Hennes vilja och längtan är en av de osynliga trådar som långsamt väver och formar framtidens Sverige.

Men kommer hon att kunna förverkliga sina drömmar? Kommer all den rikedom som Soledad bär med sig i sina rötter bli en oskiljbar del av det framtida Sverige? Kommer hon tillsammans med andra kunna forma ett bättre Sverige för alla?

Svaret beror på en rad faktorer: På kraften i Soledads vilja. På samhällets inställning till mångfalden. Men också på vår övertygelse om rättvisa, att alla människor har samma rättigheter och möjligheter oavsett bakgrund.

Vi är inte där än. Alltjämt uppfattas det annorlunda som det avvikande. Människor förnekas arbete för att de råkar ha ett namn som inte klingar svenskt. Människor vägras bostad eller inträde på restauranger för att de har ett utseende som inte stämmer med schablonbilden. Men också våra myndigheter och institutioner diskriminerar genom sina föråldrade, slutna strukturer som hör till ett förgånget Sverige. Diskrimineringen skadar inte bara den drabbade, den förlamar också vår förmåga att ta vara på mångfaldens möjligheter och hämmar samhällsutvecklingen.

Vi har också långt kvar i kampen mot segregationen. Vilka samhällsstrukturer vi än granskar ser vi en markant brist på mångfald och en generande åtskillnad mellan 'vi' och 'dom'.  Segregationen gör sig gällande i boendet, i politiken, i vårt eget parti, i arbetslivet, bland de förtroendevalda, i våra institutioner, bland de verksamma i media. Men värst är kanske att den äter sig in i medvetandet och förpestar unga människors framtidsdrömmar. Det är inte alls ovanligt att en ung människa får höra att hon med sin utländska brytning inte ska tänka på en karriär, utan förlika sig med sitt öde och välja bland de yrken där hon har en rimlig chans att få ett arbete.

Vi socialdemokrater vill förändra denna verklighet. Vår vision är ett samhälle som bejakar mångfalden och tar vara på dess möjligheter. Vi vill sträva efter ett jämställt och jämlikt samhälle som ger lika möjligheter till alla sina medborgare, både i arbets- och samhällslivet.

Ett sådant förändringsarbete är inte en ensidig process, det handlar om parallella, ömsesidiga processer. Det är inte bara den invandrade som ska anstränga sig för att komma in i samhällsgemenskapen. Det handlar också om den inföddas inställning till mångfalden och om hennes beredvillighet att ta emot det annorlunda. Men framför allt handlar det om hur vi förändrar samhället och anpassar dess institutioner till mångfaldens verklighet. Det är vår uppfattning om integration.  

Arbetet för integration handlar inte om att göra alla lika. Vi vänder oss också mot den trångsynta logik som i alla lägen klassificerar människor i två motsatta fack - svenskar och invandrare. Det viktiga är att behandla och respektera människor som fullvärdiga medlemmar av det samhälle som de lever i. Det är sedan upp till individen själv att definiera sig i förhållande till ett eller flera kollektiv: alban, grekisk-svensk eller turkisk-grek, norrlänning eller skåning. Det är vår inställning till mångfalden.

 Arbetet med integration är inget nytt. Det vilar på våra grundläggande värderingar. Socialdemokratins kamp mot ojämlikheten i utbildningsväsendet manifesteras tydligt i följande klassiska valaffisch från 1947 och bottnade i två huvudargument: Det är orättvist att alla barn inte ges lika möjligheter till utbildning och det är slöseri att samhället inte tar vara på alla sina begåvningar. Rättvisa, jämlikhet och generell välfärd och därmed också utveckling. Samma värderingar och samma kamp då som nu. Då gällde det för arbetargrabben och för Sveriges framtid, idag gäller det också för Soledad och för Sveriges framtid.  

Mycket har gjorts för att skapa rättvisa och jämlikhet i mångfaldens Sverige. Mycket återstår att göra. Vi har idag ett gyllene tillfälle att lägga grunden för ett Sverige för alla. Ekonomin är god. Arbetslösheten minskar, samtidigt som sysselsättningen ökar. Men vi kan inte bara lita på den goda konjunkturen. Att utveckla den generella välfärden är grundläggande för integrationen. Men det krävs också andra aktiva samhällsinsatser och ett tålmodigt och långsiktigt arbete. Integrationspolitiken är inte ett isolerat politikområde - utan måste genomsyra alla politikområden och verksamheter. I vår grupp har vi ringat in fem områden som vi särskilt vill lyfta fram: arbete, utbildning, diskriminering, bostad och demokrati.
Vi föreslår flera konkreta åtgärder för att intensifiera arbetet för integration och mångfald. Och mer kan säkerligen göras.

Vi har också lyft fram en del organisatoriska förslag för hur vi i partiet blir bättre på att ta vara på mångfalden. Partiets interna arbete måste gå hand i hand med de politiska förändringarna. Vi kan inte bara ställa krav på andra - hur vi agerar som parti och som medmänniskor är lika viktigt.

Integrationsarbetet ser vi som den stora politiska och organisatoriska utmaningen för socialdemokratin.

Klicka på bifogad fil för att hämta hem hela rapporten.