- Det handlar om att afghanska kvinnor får rätt till utbildning och vård
- Att kurderna får rätt att använda kurdiska språket
- Att burmesiska arbetare får rätt att organisera sig fackligt
- Att pakistanska barn får gå i skola i stället för att arbeta

Nu är de också på svenska näringslivets dagordning, vilket jag tycker är mycket glädjande därför att ni har instrument att påverka.

När jag var miljöminister hade jag ett mycket nära samarbete med svenska företag, som verkligen gick i spetsen när det gällde miljötänkande i företagsvärlden.

Det fanns olika skäl till företagens engagemang: Vissa gjorde det för att de hade en VD som var särskilt intresserad och drivande, som t.ex. Leif Johansson på Volvo. Andra för att det var kommersiellt gångbart, att det helt enkelt kände att det låg i tiden. Och i efterhand kunde många av dem vittna om att det som var miljövänligt också var ekonomiskt hållbart.

Men oavsett varför man började närma sig miljöfrågorna skapade det positiva cirklar där svenska företag sporrade varann, där konsumenterna och olika organisationer drev på, och där samtidigt Sverige, med stor trovärdighet drev miljöfrågorna i olika internationella fora. Idag är det en orimlighet att ett ledande svenskt företag skulle sakna en miljöpolicy.

Jag tror att vi nu är i motsvarande läge när det gäller Mänskliga rättigheter. När FN-chefen Kofi Annan lanserade sin vision "Global Compact" i januari 1999 på World Economic Forum i Davos, om 'Good global citizenship' för mänskliga rättigheter, arbetsrätt, och miljö var responsen massiv från företag, regeringar, organisationer och enskilda. Den översteg hans vildaste förväntningar och efter ett halvårs påtryckningar var han helt enkelt tvungna att konkretisera och permanenta visionen. Nu har Global Compact en fast organisation och leds av förre ABB-chefen Göran Lindahl.

Det är naturligt att företagen har än roll när det gäller mänskliga rättigheter. Hälften av världens 100 största ekonomier är idag företag och företag spelar en central roll i
människors liv.

Många företag är globala och kan sprida goda exempel och verka för positiva förändringar i de samhällen de verkar. Precis som när det gäller miljön tror jag att det personliga engagemanget kommer att vara en viktig drivkraft.

Men det ligger också i företagens eget intresse. När livsstil och värderingar blir allt viktigare är det farligt att riskera sitt varumärke. Jag är övertygad att svenska konsumenter är beredda att betala de eventuellt ökade kostnader som det kan innebära att respektera de mänskliga rättigheterna.

Det är också nödvändigt för att vi ska kunna möta globaliseringens problem. Vi vet att
globaliseringen kan skapa ökat välfärd, ökad läskunnighet och minskad fattigdom.

Häromveckan fick jag boken "I Asiens tid" som handlar om Indien, Japan och Kina 1966 - 1999 av Lasse Berg som tidigare skrivit larmrapporter om fattigdomen. Detta var en mycket hoppfull bok - full av positiva förändringar: Hur barnarbetet minskat, hur de jordlösa fått jord, hur kvinnor som förut var tysta nu vågar tala. Framförallt: att människor hoppas.

Men förbättringar sker inte automatiskt. Välståndet måste fördelas, de mänskliga rättigheterna respekteras och rätt politiska beslut fattas. Om inte kommer skepsisen och motståndet mot globaliseringen bara att öka, både i i- och u-länder. Och det kommer bli allt svårare att med en ny WTO-runda kunna skapa en i rätt bemärkelse mer fri och rättvis handel.

Här har ni en mycket viktig roll. Sverige och svenska företag har i allmänhet ett mycket gott internationellt rykte som förknippas med kvalitet, ansvarstagande och miljömedvetenhet. Nu har flera företag också börjat arbeta med Mänskliga rättigheter och vi kommer att få höra några inspirerande exempel här idag. Jag är personligen övertygad om att svenska företag kommer att bli världsledande även när det gäller Mänskliga rättigheter.

Jag förväntar mig att alla globalt verksamma svenska företag

- inkluderar ett Mänskliga rättigheter-perspektiv i hela sin verksamhet grundade på Global Compact och på OECD:s riktlinjer. Här ingår också respekt grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet, som rätt att organisera sig och träffa avtal mm.

- i sina affärsförbindelser, inte minst i u-länderna, sprider sina exempel och erfarenheter och också ställer krav på sina affärsförbindelser att även de följer internationellt accepterad standard och regelverk.

-  främjar kunskap och information på alla nivåer i företaget. När det gällde miljöfrågorna såg vi hur detta på många håll innebar en nytändning i företaget.

- ser att resultaten öppet följs upp och redovisas i årsredovisningar

Det finns stora möjligheter om vi kan arbeta tillsammans med mänskliga rättigheter globalt. För företagen kan det innebära reella fördelar. Det blir också bättre för individen att kunna följa den inre rösten, och lättare att svara på kritiska frågor från barnen vid köksbordet.

Men det är egentligen inget budskap till er som är här idag - utan till dem som inte är här. Hur vi ska nå dem är en av de frågor som vi måste diskutera vidare.

Tack så mycket!