Artikel publicerad på SVD Brännpunkt 24 augusti 2012

I vårt förslag till budget som kommer i början av oktober utvecklar vi vår skolpolitik ytterligare. Vi kommer att föreslå ett nytt forskningsinstitut för lärande och en starkare organisation för skolutveckling. Vi kommer att anslå 25 miljoner kronor första året för uppbyggnad av institutet, skriver Ibrahim Baylan i en debattartikel.  

När regeringen väljer att prioritera skattesänkningar så väljer vi istället att prioritera skolan. I vårt förslag till budget som kommer i början av oktober utvecklar vi vår skolpolitik ytterligare. Vi kommer att föreslå ett nytt forskningsinstitut för lärande och en starkare organisation för skolutveckling. Vi kommer att anslå 25 miljoner kronor första året för uppbyggnad av institutet. Det skriver socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson Ibrahim Baylan.

Nu börjar ett nytt läsår runtom i Sveriges skolor. Vi behöver göra det till läsåret då den negativa utvecklingen i skolan vänder. Under de senaste sex läsåren har resultaten i grundskolan sjunkit och samtidigt har de sociala klyftorna i skolan ökat. Det är en utveckling som måste vända. För utan en kunnig, välutbildad befolkning kommer Sverige inte att kunna hävda sig i den tilltagande internationella konkurrensen.

Socialdemokraternas mål är att alla elever ska nå målen i grundskolan. På vägen dit vill vi, till år 2020, halvera andelen elever i grundskolan som inte är behöriga att påbörja ett av gymnasieskolans nationella program, från i dag 12 till 6 procent.

Vi har också satt ett mål för gymnasieexamen. Alla före 25 års ålder ska ha en fullständig gymnasieexamen och på vägen dit vill vi, till år 2020, halvera andelen unga mellan 18 och 24 år som inte har en gymnasieexamen eller studerar för att få det, från i dag drygt 10 till 5 procent.

För att nå dessa mål krävs stora investeringar. När regeringen väljer att prioritera skattesänkningar så väljer vi istället att prioritera skolan. Vi vet att det viktigaste för elevernas resultat är att de möter riktigt bra lärare. Därför kommer vi fortsatt att fokusera på att höja undervisningens kvalitet genom att investera i lärare och rektorer. Likvärdigheten i skolan måste stärkas. Där ligger vår politik fast.

I vårt förslag till budget som kommer i början av oktober utvecklar vi vår skolpolitik ytterligare. Vi kommer att föreslå ett nytt forskningsinstitut för lärande och en starkare organisation för skolutveckling. Vi kommer att anslå 25 miljoner kronor första året för uppbyggnad av institutet.

Dagens förda skolpolitik har ett drag av ogrundat tyckande och enkla lösningar på svåra utmaningar. Den har tjänat Jan Björklund väl i den politiska debatten men har misslyckats kapitalt när det gäller resultat och likvärdighet i skolan. För att lyckas med att förbättra resultaten i svensk skola måste skolan leva upp till kravet på att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi har tyvärr en lång väg att gå innan vi kan säga att alla elever får en utbildning som gör det. En viktig del i arbetet för att så ska ske är att forskning som är relevant för skolan systematiseras, sprids och kommer till användning i Sveriges alla skolor. Skolan är alltför viktig för att vara ett slagfält för löst tyckande.

Det finns idag en hel del kunskap om vilka metoder och arbetssätt som forskningen visat är verkningsfulla, men den är inte tillräckligt spridd och används för lite i skolans vardag. Skolledare och lärare behöver få mer stöd för att utifrån ny forskning kunna använda sin erfarenhet och professionella bedömning för att kunna variera och välja det bästa arbetssättet i olika situationer i enlighet med skolans och elevernas behov.

Det behövs därför en ny, stöttande, organisation som tar fram systematiska översikter av såväl nationell som internationell forskning inom lärandets område. Att sammanställa forskning är en forskningsuppgift eftersom forskning måste bearbetas, sammanställas och bedömas, vilket kräver forskarkompetens. Vi vill därför inrätta ett nytt forskningsinstitut för lärande. Kända forskningsresultat och sammanställningar behöver spridas och kommuniceras på ett lättillgängligt sätt så att den kan komma till användning i Sveriges alla skolor.

Det räcker inte med skolinspektion för att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten i den svenska skolan. Skolinspektionen är bra på att hitta bristerna men har inget uppdrag att hitta det som fungerar riktigt bra och sprida det vidare till fler skolor, skolledare och lärare. Skolinspektionen har inte heller något uppdrag att stödja skolorna att omsätta forskningsresultat och kunskapsbaserade metoder och erfarenheter i praktiken.

Det behövs stöd för skolutveckling. Skolan behöver ges stöd att implementera och anpassa ny kunskap utifrån förutsättningarna på den enskilda skolan. För att forskningsresultat ska omsättas i praktiken krävs ett verksamhetsnära perspektiv och ett nära samarbete med professionen. Vi vill därför ge det föreslagna forskningsinstitutet för lärande uppdraget att också arbeta med skolutveckling, i nära samarbete med landets lärosäten, kommuner och fristående skolor.

Dessa två delar – ett forskningsinstitut för lärande och stöd för skolutveckling – utgör en motor för att lyfta de sjunkande kunskapsresultaten och öka likvärdigheten i skolan.

Ibrahim Baylan, talesperson i utbildningsfrågor