Artikel publicerad på SvD brännpunkt, 27 september 2012

Resultaten i grundskolan har sjunkit sex år i rad och likvärdigheten i skolan minskar. Det regeringen gör är långt från tillräckligt för att vända den negativa utvecklingen i skolan. Socialdemokraterna föreslår därför investeringar om 200 miljoner kronor för att höja resultaten i de 50 skolor där uppemot hälften av eleverna inte når behörighet till gymnasiet.

Regeringen har nyligen presenterat en satsning om 200 miljoner kronor under 2013–2014 för en prestationsrelaterad ersättning till nio kommuner om de minskar andelen personer i utanförskap i 15 stadsdelar (SvD 3/9). Det är bra att regeringen äntligen är villig att satsa resurser för att bryta segregationen och ojämlikheten som växer fram i Sverige. Tyvärr tror vi inte att detta är de mest effektiva åtgärderna.

Utifrån erfarenheter från tidigare satsningar är det viktigt att de nya åtgärder som föreslås är effektiva och skapar ett mer jämlikt Sverige där alla barn har samma möjligheter. Här är skolans roll i dessa områden central. Möjligheten att fokusera på barnen och deras skolgång är grunden för möjligheten att lyfta de mest utsatta bostadsområdena. Socialdemokraterna väljer därför att använda resurserna för att lyfta skolresultaten i de 50 skolor som har allra tuffast förutsättningar och där resultaten är låga. Alla elever har rätt att få en undervisning som gör att de når målen i skolan och ges förutsättningar att utveckla sin fulla potential.

Det finns ett femtiotal skolor där uppemot hälften av eleverna inte får behörighet att gå vidare till ett av gymnasieskolans nationella program. Riksgenomsnittet är drygt 12 procent. Det är orimligt att vi ser detta hända utan att kraftfullt agera. Vi vill därför investera i ett utvecklingsprogram för dessa skolor så att betydligt fler elever klarar skolan och ges en bra start på vuxenlivet. Vi vet att utan en grundskole- och gymnasieutbildning kommer dessa elever inte lyckas på arbetsmarknaden.

Vi förslår att Skolverket ges i uppdrag att fördela 200 miljoner kronor till de 50 grundskolor där uppemot hälften av eleverna inte når behörighet till gymnasiet. Skolorna ska ha stor frihet att använda resurserna på det sätt som kommunen och skolan ser bäst behövs, men med det tydliga syftet att förändra skolan för att den på kort och lång sikt ska prestera bättre. Rektor och skolans personal måste utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete med analys och utvärdering av resultat utifrån kunskapsmålen. Skolorna måste också utvecklas som lärande organisation som ständigt tar till sig den senaste forskningen om lärande. Det grundläggande målet är att höja resultaten i skolan genom att utveckla undervisningskvaliteten och tryggheten i skolorna.

Vi ser att ett viktigt inslag kommer vara handledning av enskilda lärare, ämneslärare tillsammans och arbetslag för att utveckla undervisning och arbetssätt. Handledningen ska utföras av särskilt kvalificerade lärare. En annan viktig del är utveckling av det specialpedagogiska arbetet på skolan, utveckling av studiehandledning på elevernas modersmål och att ge alla elever på skolan möjlighet till läxläsning i skolans regi. Hjälp med läxorna ska inte vara förunnade bara några barn utan är ett självklart uppdrag för skolan.

Utbildning blir allt viktigare i vårt samhälle. Barn och ungdomars rätt till en bra utbildning får inte kompromissas med och får inte vara beroende av vilka deras föräldrar är. En investering i de skolor som har allra tuffast förutsättningar och lägst resultat är därför en central del i arbetet för att se till att varje elev lyckas i skolan.

Ibrahim Baylan, utbildningspolitisk talesperson

utbildningspolitisk talesperson och vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott