Debattartikel publicerad i Dagens Industri 131115

"Marknaden för försvarsindustrin är inte öppen. Detta gäller speciellt system som har en hög teknisk nivå. Därför är det oerhört viktigt att ha en realistisk utgångspunkt när den svenska strategin ska utformas", skriver Peter Hultqvist.

Försvarsindustrin i Sverige omfattar idag cirka 30 000 anställda. Med alla företag och verksamheter som är knutna till eller indirekt beroende av försvarsindustrin så handlar det totalt om cirka 100 000 arbetstillfällen.

När man nu inom EU strävar efter en allt öppnare marknad, riskerar en teoretisk/ideologisk ambition att prägla diskussionerna mer än den bistra verkligheten. Vardagen präglas av sådant som marknadsuppdelning, industrispionage och starka nationella intressen vilket gör att frihandelsvisionerna har mycket långt till förverkligande. När den svenska regeringen går i spetsen för liberaliseringen är det mycket tveksamt om de bottnar i dessa realiteter.

Affärer inom denna sektor har ofta långa tidshorisonter. Det rör sig ofta om intervallet 7-10 år innan ett kontrakt tecknas. Det politiska symbolvärdet är högt och affärerna kan vara omdebatterade. Höga krav ställs på företagens varumärke och rykte. Dessutom så har hemlandets koppling som s k referenskund till olika produkter och vapensystem stor betydelse för  eventuella möjligheter till försäljning och avtal.

Marknaden för försvarsindustrin är inte öppen. Detta gäller speciellt system som har en hög teknisk nivå. Därför är det oerhört viktigt att ha en realistisk utgångspunkt när den svenska strategin ska utformas.

Sverige måste angripa detta problem från flera utgångspunkter:

1. En hög teknisk utvecklingsnivå måste även i framtiden prägla svensk försvarsindustri. Svensk försvarsindustri är viktig från innovationssynpunkt. Ett samverkansprogram, försvarsindustriell strategi, mellan stat och försvarsindustri bör upprättas.
2. Svenska nationella säkerhetsintressen bör definieras. De bör omfatta sådant som exempelvis stridsflyget, undervattensystemen, krypto etc. Regering och riksdag bör fatta beslut om detta.
3. Sverige bör inom EU värna om rätten att för vissa vapensystem hävda nationella säkerhetsintressen och därmed kunna göra direktupphandlingar. Den möjligheten får inte spelas bort i förhandlingarna om en liberalisering av marknaden. Det finns en nationell dimension som måste respekteras av alla.
4. Svensk försvarsmakt måste för vissa system och produkter kunna fungera som s k referenskund. 

Att sträva efter en öppnare marknad vilket kan gynna svensk industri är i sig inte fel. Men medvetenheten om realiteterna måste vara stark och agerandet måste ligga i linje med vad som gynnar Sverige. Visst kan det vara eftertraktansvärt att vara bäst i klassen, men man får heller inte vara naiv!

Peter Hultqvist
Ordförande i riksdagens försvarsutskott.