"För att vända den svenska skolans negativa utveckling måste vi stärka lärarna, ta vara på deras kunnande och utveckla lärandet i klassrummet med hjälp av den senaste forskningen." Det skriver Ibrahim Baylan i en debattartikel i Svenska Dagbladet idag.

Den här veckan presenterar regeringens utredare ett förslag till ett skolforskningsinstitut. Det är bra att regeringen kopierat också detta förslag från oss socialdemokrater. Vi har länge arbetat för att den svenska skolan ska få en organisation för forskning inom lärandets område, något som regeringen vid varje tillfälle har röstat ner. Men regeringens plötsliga kappvändning imponerar inte. I direktiven till ett skolforskningsinstitut missar regeringen återigen en central fråga för skolans framtid – behovet av skolutveckling.

Skolutveckling handlar om att bygga upp kunskap och processer som utvecklar undervisningen.

För att vända den svenska skolans negativa utveckling måste vi stärka lärarna, ta vara på deras kunnande och utveckla lärandet i klassrummet med hjälp av den senaste forskningen.

Tyvärr har den moderatledda regeringen valt en annan väg för skolan. I stället för att investera i skolutveckling och se lärarnas viktiga utvecklingsroll, har regeringen lagt energi på granskning och detaljstyrning.

Ett talande exempel är Skolinspektionen, som regeringen inrättat. Skolinspektionen behövs för att finna fel och brister i förhållande till lag och förordning. Men erfarenheten från länder som enbart satsat på skolinspektioner med fokus på fel och brister, som inte ger stöd för att utveckla verksamheten, är att de inte har nått högre skolresultat.

Även regeringens styrning av Skolverket väcker frågor. I stället för skolutveckling har Skolverket fått ägna tid och resurser åt den misslyckade reformen med lärarlegitimationer. Riksrevisionen har kritiserat regeringens detaljstyrning av Skolverket och påpekat att myndigheten borde styras mer strategiskt i dess utvecklingsuppdrag.

Mot denna bakgrund är regeringens besked om att inrätta ett skolforskningsinstitut välkommet. Den svenska skolan behöver verkligen mer kunskap från ny forskning. Men regeringens ointresse av att utveckla skolan lyser igenom. Direktiven till det nya institutet präglas av ett ovanifrånperspektiv på skolan och behovet av skolutveckling berörs knappt alls. Framför allt missar regeringen att skolans utveckling måste börja hos dem som till vardags finns bland eleverna i klassrummen – lärarna. I direktiven nämns inte lärarna mer än i vaga ordalag som personer ”verksamma inom skolväsendet”. Det duger inte.

Vi socialdemokrater vill investera i skolutveckling och stödja lärarna i utvecklingsarbetet. Därför är vi tydliga med att ett skolforskningsinstitut måste ha ett skolutvecklingsuppdrag och inte enbart väga samman och sprida kunskap.

En rapport från riksdagens utbildningsutskott visar att nio av tio lärare upplever att de inte har tid att ta till sig ny forskning. Bara omkring hälften anser att det ingår i arbetsuppgifterna. Lösningen på dessa problem är inte att pådyvla lärarna mer forskning ovanifrån. I stället måste forskningens relevans tydligare kopplas till vad som händer i klassrummet.

En av de kritikpunkter som riktats mot ett kommande skolforskningsinstitut är att det inte finns tillräckligt mycket relevant forskning för institutet att sammanställa och sprida. Det stämmer inom vissa områden och särskilt bedrivs det i Sverige alldeles för lite klassrumsnära forskning som utgår från de problem och frågeställningar som är relevanta för lärarna i sin yrkesutövning. Vi vill därför öka anslaget till den utbildningsvetenskapliga forskningen med fokus på klassrumsnära forskning och tillföra större medel till forskarskolor för lärare och förskollärare.

Den moderatledda regeringens skolpolitik har nu prövats i åtta år. Resultatet är kraftigt sjunkande skolresultat och ökande klyftor i skolan. Regeringen tycks vara nöjd med detta misslyckande, men inser att den aldrig kan bli omvald om skolan blir en stor fråga i höstens val och gör därför sitt bästa för att kopiera Socialdemokraternas förslag. Men regeringen missar målet. För att vända utvecklingen i skolan krävs ordentliga satsningar på klassrumsnära forskning och utveckling – inte mer granskning och detaljstyrning. Jan Björklund måste sluta drömma sig tillbaka till sin barndoms skola och i stället utgå från forskning i utvecklingen av skolan.

Nyckeln till skolans utveckling finns i klassrummet, i mötet mellan läraren och eleven. Därför måste skolpolitiken vara inriktad på att stärka lärarna och utveckla lärandet. Ett skolforskningsinstitut med fokus på skolutveckling är ett viktigt steg för att vända utvecklingen i svensk skola.

Ibrahim Baylan, utbildnings-politisk talesperson

Partiets skolpolitik

Vårt parti A - Ö Skola

Vårt parti A - Ö Gymnasieskola

Vårt parti A - Ö Förskola

Vårt parti A - Ö Förskoleklass