Regeringens ambition är tydlig. Det behövs ett större kunskapslyft som ger fler människor trygghet och samhället den arbetskraft som efterfrågas, skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister, Aida Hadzialic. 

Vårt mål som regering är att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i EU till 2020. För att nå dit räcker det inte med jobbskapande på genomsnittliga nivåer och den kunskapsnivå som vi nu har i befolkningen. Det krävs framtidsinriktade investeringar under lång tid både i jobb och i utbildning.

Ett större kunskapslyft, som omfattar ett större antal platser på komvux, yrkeshögskola, folkhögskolorna och inom den högre utbildningen, är därför en nödvändig del av dessa investeringar. För att kunskapslyftet ska lyckas är det viktigt att det anknyter till de utbildningsinsatser som redan idag görs i partsystemet mellan fack och arbetsgivare. Den svenska partsmodellen är en stark konkurrensfördel för Sverige. Kan vi skapa bättre förutsättningar för trygghet i omställningen leder det också till ökad flexibilitet.

Hearing om kunskapslyft

För att diskutera dessa frågor och vårt gemensamma ansvar har jag i dag bjudit in arbetsmarknadens parter till en hearing om hur ett framtida kunskapslyft, som även inbegriper parternas ansvar och bidrag, ska kunna utvecklas.

En skola som fungerar är en förutsättning för att vårt näringsliv ska kunna försörjas med kvalificerad och välutbildad arbetskraft. Om kompetensförsörjningen brister blir Sverige mindre attraktivt för både inhemska och internationella företag vilket riskerar att vår tillväxt blir lidande.

Vi måste därför säkerställa att merparten av alla unga ges förutsättningar att fullfölja gymnasiet. I dag går de allra flesta ungdomar, ca 99 procent, vidare från grundskolan till gymnasieskolan men alltför många avbryter utbildningen under det första eller andra studieåret. Samhället och skolan behöver ta ett större ansvar för att eleverna ska uppnå kraven för gymnasieexamen och de unga ska veta att de behöver slutföra sin utbildning. Regeringen planerar därför att låta en utredare analysera möjliga åtgärder för att alla ungdomar som inte fyllt 18 år ska gå en gymnasieutbildning.

Tydlig ambition

Gymnasieskolan ska förbereda för högre studier eller leda till jobb och företagande. Yrkesprogrammen ska matcha arbetsmarknadens behov av arbetskraft och rusta individerna för en föränderlig ekonomi och ett kunskapsintensivt samhälle. Matchningen bör lösas i nära samverkan med arbetsmarknadens parter.

Regeringens ambition är tydlig. Det behövs ett större kunskapslyft som ger fler människor trygghet och den arbetskraft som efterfrågas av företag och välfärdssektorn. Dagens hearing med arbetsmarknadens parter är ett första steg på denna väg.

 Läs hela debattartikeln på dagensarena.se