Idag skriver Stefan Löfven, Magdalena Andersson och Pär Bolund (MP) på DN-debatt att regeringen kommer att ge Konjunkturinstitutet i uppdrag att analysera konsekvenserna av en förändrad målnivå för det offentliga finansiella sparandet till noll procent.

Den bärande delen av det finanspolitiska ramverket är de tre budgetpolitiska målen:

• målet för den offentliga sektorns finansiella sparande (mer känt som överskottsmålet)
• utgiftstaket för statens budget
• balanskravet för kommunsektorn

Varken målnivån för det finansiella sparandet eller nivån på utgiftstaken är föreskrivna i lag utan beslutas enligt riksdagsordningen i budgetbeslutets första steg efter förslag från regeringen i budgetpropositionen.

Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, det vill säga staten, ålderspensionssystemet och kommunsektorn. Det utvärderas över en konjunkturcykel och ska fungera som en övergripande styråra för budgetpolitiken. För närvarande ligger dock det finansiella sparandet långt under målnivån på en procent av BNP. Förra året gick den offentliga sektorn med ett underskott på 2,1 procent av BNP. Det betyder att den offentliga sektorn i Sverige saknade ungefär 85 miljarder, eller nästan 9 000 kronor per invånare, för att betala sina löpande utgifter och räntorna på statsskulden. Även om man tar hänsyn till konjunkturen har Sverige ett betydande underskott. Det räcker alltså inte med en bättre konjunktur för att komma tillbaka till målnivån. I dagsläget skulle det krävas sammanlagda nedskärningar och skattehöjningar på ca 75 miljarder för att nå ett strukturellt överskott om en procent.

Vad skulle en förändring innebära i praktiken?

Eftersom underskotten idag är stora skapas på kort sikt inget budgetutrymme av att sänka målnivån. Även med en förändrad målnivå skulle reformer i närtid att behöva finansieras krona för krona. En lägre målnivå är alltså inget ymnighetshorn som det ibland låtit i debatten. På lite längre sikt frigörs dock ett utrymme för angelägna offentliga investeringar i infrastruktur, bostäder, forskning och utbildning.

Vi ser positivt på en bred uppslutning kring en eventuell förändring. Regeringen kommer därför att löpande hålla de borgerliga partierna informerade om Konjunkturinstitutets arbete och resultat.

Det är viktigt att den ekonomiska politiken utgår från de behov och den verklighet man möter här och nu. Därför är det dags att se över målnivån för det offentliga finansiella sparandet för att modernisera det ramverk som den dåvarande socialdemokratiska regeringen etablerade för snart 20 år sedan. Sammantaget sänder detta en viktig signal till investerare och andra aktörer i ekonomin om att regeringen fortsatt tar ansvar för såväl de offentliga finansernas hållbarhet som tillväxten och välfärden.

Läs artikeln i sin helhet