Just nu träffas ledare för socialdemokraterna och de fackliga landsorganisationerna i hela Norden här i Södertälje under temat "Trygghet i en tid av förändringar". Diskussionerna kommer att kretsa kring något av det mest nordiska som finns - välfärdssamhället.

Stödet för den nordiska modellen med generell välfärd har visat sig mycket stort. Människor är i allmänhet beredda att betala relativt höga skatter om resurserna används till angelägna gemensamma välfärdsområden.

Modellen bygger på en stark ekonomisk tillväxt som gör det möjligt att bygga ett omfattande trygghetsnät. Den offentliga sektor har varit en viktig komponent. Också det goda samarbetet mellan arbetsmarknadens parter har varit centrala.

Viktigast i den nordiska modellen är den generella ansatsen. Fördelningen av grundläggande välfärd sker efter behov - inte efter köpkraft. Välfärden är tillgänglig för alla på lika villkor och kvaliteten är hög. Socialförsäkringar och pensioner är inkomstrelaterade och individuella med finansiering som sker solidariskt över skattsedeln.

Alla, rik som fattig, omfattas. Det gör att de fattigaste inte pekas ut och marginaliseras. En generell ansats tar bäst till vara de sämst ställdas intressen. Alla är med och betalar, men alla får även del av välfärdens resultat.

Generell välfärdspolitik skapar trygghet samtidigt som den bidragit till en god hushållning av samhällets resurser. Modellen har också utvecklats i takt med att samhället förändrats. Goda villkor och trygghet förenar jämlikhet och förmåga till förnyelse och ekonomisk tillväxt.

Den generella välfärdsmodellen är vårt nordiska bidrag till den alleuropeiska debatten. Vi får dock inte blunda för de problem och utmaningar som den står inför. Följande fenomen är speciellt viktiga att förhålla sig till.

· Vi måste ha ordning och reda på finanserna, så att vi klarar välfärden även i tider av ofärd. Förmågan att prioritera framstår som en viktig lärdom för att bevara och utveckla välfärden.

· Befolkningsutvecklingen är en annan utmaning. Det föds färre barn, samtidigt som befolkningen blir äldre. För att långsiktigt klara välfärden krävs en större andel människor i arbete.

· I ett modernt mångfaldssamhälle rör sig människor allt mer över gränserna. Välfärden måste bättre omfatta alla som bor i vårt land.

· Det behövs en beredskap till förnyelse och omprövning av en del medel för att välfärdssamhället inte ska tappa sitt folkliga stöd. Det centrala är inte formerna för välfärdens regi utan dess principer.

· Vi måste klara av att upprätthålla en tillräcklig skattebas och motverka social dumpning i en allt mer internationaliserad värld. Det kräver en diskussion kring miniminivåer i välfärdssystemen på europeisk nivå.

Vi har i de nordiska länderna skapat goda samhällssystem som står sig väl i internationell jämförelse. Men den stolthet vi känner måste vara nykter. Det finns fortfarande sådant som behöver utvecklas och framförallt bör vi en bejaka en konstruktiv förnyelse av välfärden. Annars kommer andra krafter, som vill riva ned och bekämpa de gemensamma lösningarna, att göra det.

Lars Stjernkvist Partisekreterare (s)
Cinnika Beiming Riksdagsledamot (s)
Yilmaz Kerimo Riksdagsledamot (s)