Helsingforsakten 40 år. Ryssland bryter flagrant mot de principer för säkerhet och samarbete som landet självt godkänt. Det påverkar villkoren för Europas och Sveriges säkerhet. Gränser får inte ändras med våld. Vi kräver att den illegala annekteringen av ukrainskt territorium upphör, skriver utrikesminister Margot Wallström på DN Debatt idag. 

Den 1 augusti 1975 – på dagen för 40 år sedan – samlades 35 stats- och regeringschefer för att underteckna Helsingforsslutakten. På svartvita foton från Finlandiahusets vita marmorhall i Helsingfors märks bland andra USA:s president Gerald Ford och Sovjetunionens ledare Leonid Brezjnev, samt Västtysklands förbundskansler Helmut Schmidt och Östtysklands ledare Erich Honecker.

Staters suveränitet 

Undertecknandet var historiskt. Vad de samlade stats- och regeringscheferna trots alla motsättningar hade kommit överens om var ett antal grundläggande principer för relationerna mellan USA, Kanada och länderna i Europa - oavsett om de befann sig öst eller väst om den Berlinmur som då delade vår kontinent.

Bland dessa principer fanns bland annat att andra staters suveränitet och självständiga val skulle respekteras, liksom att gränser inte skulle ändras med våld. Där fanns löftet om att konflikter skulle lösas med fredliga medel och att mänskliga rättigheter skulle skyddas. Och där fanns ambitionen att bidra till ökat internationellt samarbete och ökad beredskap att dela information om militärutgifter, truppförflyttningar och övningsverksamhet för att bygga förtroende och undvika missförstånd. 

Ryssland bryter mot principer 

Vi måste nu göra vad vi kan för att stoppa utmaningarna av 1975 års principer. För på årsdagen av undertecknandet i Finlandiahuset tvingas jag tyvärr konstatera att Ryssland genom sin aggression mot Ukraina och sin illegala annektering av Krim flagrant bryter mot de principer vi i dag högtidlighåller, samt att detta påverkar förutsättningarna inte bara för Europas utan också för Sveriges säkerhet.

Vi kräver att Ryssland ska upphöra med den illegala annekteringen av ukrainskt territorium. Och vi försöker på olika sätt, ekonomiskt såväl som politiskt, att hjälpa Ukraina att lyckas, trots den ryska aggressionen.

Samarbete och förtroende 

I ett mer besvärligt omvärldsläge finns det anledning att ägna OSSE mer uppmärksamhet, och att inom ramen för denna organisation liksom på andra sätt bygga ökat samarbete och ökat förtroende. Från svensk sida kommer vi att stödja sådana ansträngningar. Men samarbete och förtroende kan endast byggas och bestå om de gemensamma principer vi alla skrivit under på faktiskt upprätthålls. Den svenska regeringen vill verka för det och för att OSSE med sina många konfliktförebyggande och förtroendeskapande verktyg och institutioner ska tjäna de syften och de principer om säkerhet och samarbete som lades fast i Helsingfors för 40 år sedan. 

Margot Wallström (S), utrikesminister. 

Läs hela debattartikeln på dn.se