Artikel ur Svenska Dagbladet 31/7 2002

I Stockholmsområdet har bostaden blivit ett spekulationsobjekt. Vi ser det genom skyhöga produktionskostnader och fantasipriser vid överlåtelse av en villa eller bostadsrätt i attraktivt läge. Det är främst den tilltagande bostadsbristen, utförsäljning av allmännyttan och omvandling av hyresrätter till bostadsrätter som drivit fram den här situationen.

Utvecklingen har inneburit att många studenter saknar bostad när de ska börja sina studier. Men också till att par väntar med att skaffa barn för att de inte kan hitta en lämplig bostad. Unga människor tvingas bo kvar hemma hos föräldrarna och tacka nej till jobberbjudanden för att de inte hittar någon bostad. Bilderna av bostadsbristen i våra storstäder är många.

I boendet ser vi också tydligast effekterna av segregationen. I stället för dagens hårt segregerade bostadsområden måste vi med olika medel se till att vi i framtiden får bostadsområden där olika upplåtelseformer, lägenhetstyper och storlekar blandas och stimulerar till en naturlig boendekarriär i området. Om inget görs får vi storstäder där endast välbärgade har råd att bo i innerstaden, medan vanliga löntagare tvingas bosätta sig i områden som är - eller blir - socialt utsatta. På sina håll är vi, på grund av den moderatledda politiken i Stockholm, tyvärr redan där.

Vi kan aldrig acceptera att problemen inom boendet tillåts fortsätta. Ett gott boende är en grundläggande del av vår gemensamma välfärd. Tillsammans med en bra skola, en tillgänglig sjukvård och en trygg omsorg är ett gott boende det fjärde centrala benet i ett tryggt och utvecklande samhälle för alla. Unga, studerande, ensamstående, personer med utländsk bakgrund, låginkomsttagare och pensionärer är de som drabbas värst av krisen. När utsatta och mindre resursstarka grupper hotas blir behovet av en kraftfull politik än viktigare. Vi ser några åtgärder som särskilt viktiga delar i arbetet för fler och bättre bostäder:

• Fortsatt statligt stöd för byggande av hyresrätter och studentbostäder.
• Stopp för de borgerligas besatthet av att sälja ut de gemensamägda hyresrätterna i allmännyttan. Denna utförsäljning spär bara ytterligare på segregationen i samhället.
• Framgång för landshövding Mats Hellströms arbete för att förmå kommunerna i Stockholm att kraftigt öka bostadsbyggandet.
• Upprustning bostäderna i miljonprogrammen. Genom att bostäderna i storstädernas förorter blir mer attraktiva minskar segregationen.
• Mer effektiv konkurrens inom byggsektorn. Flera tvivelaktiga affärer det senaste året har satt fokus på det ökade behovet av konkurrens i bostadsbyggandet. Byggstimulanserna ska inte gå direkt in i byggarnas fickor.

Staten, dvs riksdag och regering, har ett viktig del i ansvaret för att bostadskrisen löses. Det behövs bostäder - både hyresrätter och bostadsrätter - som håller hög standard och som vanligt folk har råd med. Behovet är stort. Långsiktigt måste vi bygga minst 25 000 nya bostäder årligen. Vi har ett stort underskott i tillväxtregionerna, särskilt i Stockholmsregionen. Vi behöver kraftigt öka bostadsbyggandet för att bygga bort bristen i dessa regioner. Vi socialdemokrater har därför infört investeringsbidrag med totalt cirka 4 miljarder kronor under en femårsperiod för att stimulera byggandet av studentbostäder och hyresrättslägenheter.

I gårdagens SvD skrev Gudrun Schyman m.fl. om de höga priserna för en nybyggd tvåa i Stockholm. Vi vet alla att det går att bygga billigare och att därmed också få rimliga boendekostnader. Investeringsbidragen är utformade så att de också ska bidra till ökad konkurrens och prispress i byggandet. Går det att bygga billigare i Malmö, Göteborg och Linköping så måste det också gå i Stockholmsregionen! Kommunerna och de kommunala bostadsföretagen en viktig uppgift att stimulera en sådan utveckling. Under moderaternas fyra år vid makten i Stockholm har bostadssituationen förvärrats avsevärt. Man har varken haft kraften eller viljan att finna lösningar på problemen.

Vi vet att väljarna i Stockholmsregion prioriterar bostadsfrågan högt inför höstens val. Den moderatledda politiken med passivitet och marknadstänkande är ingen väg framåt. Stockholm och hela Sverige behöver, mer än någonsin, en kraftfull socialdemokratisk bostadspolitik.

Agneta Gille
Biträdande partisekreterare (s)

Mikael Damberg
Ordförande SSU