Kvaliteten i välfärden behöver höjas. Därför investerar regeringen och Vänsterpartiet 10 miljarder extra i välfärden i höstbudgeten. De årliga välfärdsmiljarderna är det största tillskottet till välfärden sedan det generella statsbidraget infördes på mitten av 90-talet. Syftet med pengarna är att utveckla den svenska modellen.

Välfärdsmiljarderna ger kommuner och landsting långsiktiga planeringsförutsättningar så att de kan fastanställa och utveckla välfärden för framtiden. Det ger såväl ökad kvalitet i skola, vård och omsorg som fler jobb. Tillsammans med tidigare välfärdsinvesteringar motsvarar välfärdsmiljarderna kostnaden för 30 000 fler anställda i välfärden.

Ett tydligt skifte

Den tidigare regeringen sänkte skatterna med totalt 140 miljarder kronor. Det motsvarar kostnaden för alla barnbidrag, för hela förskolan samt kostnaden för hela Sveriges försvar och krisberedskap.

Under nuvarande regering har ett tydligt skifte skett. Efter åtta år av skattesänkarpolitik investerar vi nu i samhällsbygget för att modernisera Sverige och utveckla den svenska modellen.

Regeringens och Västerpartiets budgetproposition för 2017 innehåller investeringar på över 20 miljarder kronor, vilket innebär att de totala investeringarna i samhällsbygget kommer att uppgå till över 80 miljarder kronor per år.

Exempel: Så används välfärdmiljarderna i Uppsala

Välfärdsmiljarderna fördelas ut på samtliga kommuner och landsting. Uppsala kommun fick i december 2015 118,8 miljoner kronor för kostnader under 2015 och 2016 och beräknas preliminärt nästa år få 130 miljoner kronor. Resurserna kommer enligt kommunen att användas på följande sätt:

Resterande medel går till att förstärka kommunens resultat och ta höjd för SKL:s senaste skatteprognos där skatteintäkterna skrevs ner med 94 miljoner kronor.

Beräkningen av hur mycket varje kommun och landsting får kommer att uppdateras inför den första utbetalningen i januari 2017 och beloppen kan bli såväl högre som lägre än de preliminära.

Bakgrund

Välfärdsmiljarderna aviserades redan i samband med vårbudgeten för att ge kommunerna långsiktiga planeringsförutsättningar. De kommer att betalas ut månadsvis fr.o.m. den 20 januari 2017 och ska användas på bästa sätt utifrån de lokala förutsättningarna. Inledningsvis kommer pengarna att viktas så att de kommuner som tagit störst ansvar för asylmottagandet också får mest pengar. Stegvis övergår satsningen helt till att fördelas efter antalet invånare.