I budgeten för 2017 satsar regeringen på insatser som syftar till ett rättssäkert och effektivt mottagandesystem, ett förbättrat mottagande i kommunerna och att korta vägarna till arbete för nyanlända. Regeringen höjer bland annat Migrationsverkets anslag, ökar resurserna inom etableringsuppdraget och satsar på vård och behandling för traumatiserade asylsökande och nyanlända. Budgeten för 2017 bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

– Sverige tog under förra året emot fler asylsökande än vad något annat OECD-land tidigare har gjort, i förhållande till befolkningen, sade arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson under en pressträff idag.

– Nu presenterar vi fortsatta satsningar på mottagande och etablering där en viktig del handlar om att komma i arbete. Den stora utmaningen är att ge olika insatser baserat på de behov man har. Utbildningsnivån är en vattendelare för att komma in på svensk arbetsmarknad. En tredjedel av de nyanlända har en dålig skolbakgrund. De har ingen grundskoleutbildning. En tredjedel har en utbildningsnivå som motsvarar en halvfärdig gymnasieutbildning. Där biter det förmodligen med kompetensutveckling. Den sista tredjedelen har en mycket god utbildning med sig och står sig väl på svensk arbetsmarknad, säger Ylva Johansson.

Nedan finns ett urval av de insatser som regeringen föreslår för att förbättra mottagandet och korta vägarna till arbete. Ta del av samtliga på regeringen.se

Förbättrat mottagande i kommunerna

När Sveriges befolkning växer är det särskilt viktigt att stärka välfärden. Regeringen fortsätter att prioritera välfärden och föreslår att 10 miljarder kronor tillförs kommuner och landsting årligen. Det ger dem förutsättningar att långsiktigt utveckla välfärden utifrån lokala förutsättningar. Inledningsvis fördelas tillskottet så att de kommuner som tagit störst ansvar för asylmottagandet också får mest pengar. Stegvis övergår satsningen till att fördelas efter antalet invånare.

Korta vägarna till arbete

Tidiga insatser under asyltiden syftar till en bättre och snabbare etablering i samhälls- och arbetslivet. Det är viktigt att tiden då den enskilde befinner sig i asylprocessen kan tas tillvara och användas på ett meningsfullt sätt, bland annat för att korta vägarna till en framtida etablering för den som får uppehållstillstånd. Regeringen föreslår en förstärkning av medlen för tidiga insatser som syftar till att ge asylsökande kunskaper i svenska språket, kunskaper om det svenska samhället och andra etableringsfrämjande insatser.

Kompetenskartläggning under asyltiden fortsätter. Regeringen föreslår att Arbetsförmedlingen tillförs 90 mnkr 2017 och 55 mnkr per år från och med 2018 för att erbjuda asylsökande kompetenskartläggning, det vill säga att utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet kartläggs redan under asyltiden.

Ökade resurser för kvalitet inom etableringsuppdraget

Antalet deltagare i etableringsuppdraget väntas öka kraftigt under de närmaste åren, vilket innebär en stor utmaning för Arbetsförmedlingen. Andelen som går vidare till arbete eller utbildning ökade under 2015 jämfört med föregående år, men är fortfarande på en alltför låg nivå. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen ges förutsättningar att intensifiera etableringsinsatserna så att fler går vidare till jobb eller utbildning. I syfte att säkerställa kvalitet i insatserna och förbättra möjligheten till fördjupat stöd utifrån individuella behov föreslår regeringen därför att Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag ökas med 520 mnkr 2017, 570 mnkr 2018, 700 mnkr 2019 samt 600 mnkr 2020. Dessutom föreslås att 130 mnkr tillförs redan 2016 i höständringsbudgeten.

Regeringen anser att det är angeläget att skapa bättre förutsättningar för Arbetsförmedlingen att arbeta mer effektivt med etableringsuppdraget. Regeringen avser att återkomma med förslag för att förenkla och effektivisera etableringsuppdraget.

Utökade medel för snabbspår

Under 2015 och 2016 har Arbetsförmedlingen samordnat de snabbspår som arbetsmarknadens parter i samarbete med myndigheten har initierat. Snabbspåren riktar sig till nyanlända som har erfarenhet eller utbildning inom ett bristyrke där arbetsmarknadens parter har kommit överens om ett snabbspår. I dag finns 14 snabbspår för ett tjugotal yrken klara. Inför 2016 tillfördes Arbetsförmedlingen medel för särskilda främjande- och utvecklingsinsatser som syftar till att påskynda nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Regeringen föreslår nu att ytterligare 25 mnkr per år 2017-2020 avsätts för detta ändamål. Därmed uppgår resurserna för detta till 35 mnkr per år 2017-2019 och 25 mnkr 2020.

Effektivare nystartsjobb med kollektivavtalsenliga villkor

Nystartsjobb har utvecklats till den vanligaste formen av subventionerad anställning sett till antalet deltagare. Det finns däremot en viss risk för att övergångar till arbete subventioneras mer än vad som är arbetsmarknadspolitiskt motiverat. För att nystartsjobben ska bli mer träffsäkra och effektiva avser regeringen att sänka subventionen för personer som har varit arbetslösa i mindre än 2 år samt korta de maximala stödperioderna. Regeringen avser samtidigt att öka subventionen i nystartsjobb för personer som varit arbetslösa i mer än 3 år och för nyanlända för att stärka deras möjligheter till inträde och etablering på arbetsmarknaden.

Regeringen kommer under 2017 även att ställa krav på anställningsvillkor som följer av, eller är likvärdiga med, kollektivavtal även för nystartsjobb för att säkerställa lika goda arbetsvillkor för alla som anställs med en lönesubvention. Med dessa förändringar blir nystartsjobben mer träffsäkra och därmed ett bättre verktyg för att bekämpa arbetslösheten.