Det finns ingenting som gör mig så upprörd som när barn kränks, utsätts för trakasserier eller mobbas i vår skola. Alla barn har rätt att känna trygghet. Trygghet är en alldeles nödvändig förutsättning för kunskap. Det här är något som alla barn vet, som alla föräldrar vet. Det är ett fullkomligt självklart krav, och en självklar rätt, att få känna lugn och studiero. Inget barn ska behöva sitta på lektionen och grubbla på vad som hände på rasten innan, och vara rädd för vad som ska hända när det ringer ut nästa gång. Då blir det inte mycket ork eller koncentration kvar för lärande. Arbetet mot mobbning kan aldrig skiljas från undervisningen eller den övriga verksamheten i skolan.

Viktiga faktorer för framgång i arbetet mot mobbning i skolan handlar om hur pass bred samverkan som finns mellan olika personalgrupper på skolan, hur stort inflytande elever och lärare känner att de har över sin arbetssituation och om hur väl skolan lyckats etablera enhetliga och tydliga normer som alla ccepterar.Diskussionen om respekt för allas lika värde måste ständigt hållas levande och genomsyra arbetet i skolan. Arbetet med skolans gemensamma demokratiska värderingar, värdegrundsarbetet, är helt nödvändigt. För att kunna motverka mobbning måste alla inse vad principerna om alla människors lika värde och okränkbarhet betyder i verkligheten. Skolans demokratiuppdrag är därför en förutsättning för kunskapsuppdraget.För att lyckas gäller det att driva ett målmedvetet och effektivt arbete mot mobbningen i skolan, inte minst förebyggande. De senaste åren har den socialdemokratiska regeringen tagit flera betydelsefulla steg. Om vi socialdemokrater får väljarnas förtroende den 15 september kommer vi att med full kraft fortsätta stärka varje elevs rätt att vara trygg varje dag i skolan.

Ett framgångsrikt arbete mot mobbning kräver en lång rad olika insatser: Engagera alla i skolan mot mobbning. I regeringens stora nationella satsning "Tillsammans mot mobbning" har ett viktigt syfte varit att sammanföra alla goda krafter, och visa på de bra exempel som finns, de arbetsmetoder och de organisationer man kan samarbeta med i kampen mot mobbning och kränkande behandling. För det är bara tillsammans som vi kan skapa en förändring. Tillsammans är ett tidsbegränsat projekt, det löser i sig själv inte problemen, men det är unikt i sitt slag. Intresset har varit enormt; på några få månader har en majoritet av landets grundskolor engagerats i projektet, mötts och kommit igång med eget, lokalt arbete. Skolan behöver fler lärare, skolsköterskor, kuratorer och psykologer för att kunna möta elevers behov och ingripa mot mobbning. Under åren framöver ökar vi skolans resurser för att kunna anställa 15 000 lärare och andra specialister i skolan. Skolorna behöver handfast stöd för att använda effektiva metoder i arbetet mot mobbning.

Varje skola ska ha ett handlingsprogram mot kränkande behandling. Enligt min uppfattning behöver skolorna riktlinjer om vilka handlingsprogram som ska användas. Under våren har regeringen därför givit Skolverket i uppdrag att lyfta fram forskningsbaserade arbetssätt mot mobbning och kränkande behandling - erkänt effektiva metoder och program. Men det vore självklart helt fel om vi i riksdag och regering låste oss vid en enda modell som alla skolor ska använda på samma sätt.Skärpt skollag för att ge eleverna tydligt skydd mot mobbning. Skolans ansvar att ingripa mot mobbning förstärktes väsentligt 1998. Lagen är alltså skärpt jämfört med när det s.k. Grumsfallet inträffade. Denna lagskärpning har ökat möjligheterna för en elev att få skadestånd. Det är en viktig markering från samhällets sida om hur allvarligt vi ser på mobbning. Om en kommun inte vidtar åtgärder som Skolverket beslutar vid fall av mobbning innebär detta dessutom att reglerna om skadeståndsansvar kan bli tillämpliga. När mobbning förekommer krävs snabba och tydliga insatser, där den mobbade elevens intressen sätts främst. Därför måste elever som mobbar eller är våldsamma i sista hand kunna flyttas. Det är min bedömning att lagen ger denna möjlighet. Detta är alltså en åtgärd som kan användas, får användas och även används idag. Men det är självklart ingen patentlösning, som man ibland kan få intryck av i debatten. Skollagskommittén ser över om lagstiftningen behöver förtydligas ytterligare. Vi behöver ett tydligt förbud mot diskriminering och sexuella trakasserier i skolan. Under den gångna mandatperioden har regeringen infört en lag som förbjuder diskriminering på universitet och högskolor.

Vi socialdemokrater vill nu införa detta förbud även i skolan. Lagen har alltså skärpts när det gäller mobbning men det räcker inte. Vi socialdemokrater anser att kampen mot mobbning är en av de viktigaste uppgifterna nästa mandatperiod. Handlingsprogrammen mot kränkande behandling på varje skola ska stärkas. Skollagen ska bli tydligare för att stärka elevernas rättigheter och tydliggöra vilka åtgärder som kan vidtas. Det ska råda studiero i skolan. Inga som helst former av kränkningar eller våld får förekomma. Det är alla barns rättighet att känna sig trygg och slippa vara rädd i skolan.

Thomas Östros (s)
Utbildnings- och forskningsminister