Herr talman och riksdagens ledamöter!

Väljarna gav ett tydligt besked i valet: mindre klasser i skolan, fler
anställda i sjukvården och högre kvalitet i omsorgen är viktigare än
stora skattesänkningar. Kort sagt: Reformer går före sänkta skatter.
Denna prioritering har legat till grund för den budgetproposition som
regeringen presenterar här idag.

Men reformer förutsätter tillväxt: Sverige måste fortsätta att vara ett
land i arbete och utveckling om välfärden ska kunna bli bättre. Stora
reformpaket skulle eka tämligen ihåligt om de inte också följdes av
förslag för att öka tillväxten.

De senaste åren har vi haft en god ekonomisk utveckling i Sverige.
Tillväxten har varit hög. Högre än den genomsnittliga tillväxten i
EU-området. Högre än den genomsnittliga tillväxten i hela OECD-området.
Högre än var den var under de år då socialdemokraterna inte satt i
regeringsställning.

Det är ett gott betyg för den nuvarande tillväxtpolitiken.

Men ska den goda ekonomiska utvecklingen fortsätta måste vi hålla
ordning och reda i svensk ekonomi. Tillväxt kräver en stabil och sund
ekonomisk politik. Vi får inte göra avkall på detta.

Men det räcker inte med ordning och reda. Vi måste också föra en aktiv
tillväxtpolitik. I denna budgetproposition lyfter vi fram tre områden i
tillväxtpolitiken.

För det första måste konkurrensen i näringslivet öka. Bättre konkurrens
ger konsumenterna tillgång till fler och bättre varor och tjänster till
ett lägre pris. Att arbeta för ökad konkurrens är ingen ny uppgift för
arbetarrörelsen - redan i början av förra seklet bildades kooperationen
som en motkraft mot privata monopol och höga priser. I
budgetpropositionen föreslår regeringen fortsatta satsningar på ökad
konkurrens. Konkurrensverket får ökade resurser så att konkurrensen
inom exempelvis tandvårdssektorn och mediemarknaden kan belysas.

För det andra ska småföretagens villkor förbättras. Fler och växande
företag är en förutsättning för ökad sysselsättning, tillväxt och
välstånd. Det finns idag drygt 800 000 företag i Sverige, varav drygt
600 000 är enmansföretag. För att vi ska få fler och växande företag
måste vi ständigt se över och ompröva regelverk och skatter. I årets
budgetproposition aviserar regeringen en förändring av skattereglerna
för fåmansbolagen, de så kallade 3:12-reglerna.

För det tredje ska tillväxten ske i samklang med miljön.

Den framtidsinriktade miljödebattören Stefan Edman efterlyser en
synvändning. Jag citerar:

"Miljön" är ingen debetpost. Omställningen till hållbarhet kommer
tvärtom att bli en av de starkaste drivkrafterna i ekonomin under
2000-talets första årtionde. Vi behöver producera de nya materialen, de
smartaste bostäderna och bilarna, de energieffektivaste sortimenten,
kretsloppsprocesserna, energitekniken. Stort, smått, varor, tjänster.

Det bäddar för uppfinnare, kreatörer, entreprenörer. För växande
företag. Nya företag. Och flera jobb. Ekonomisk tillväxt, alltså, men
på en sund, ekologisk behovsgrund. "Miljön" som närande, inte tärande i
ekonomin.

Svenska företag står inför en stor och växande "grön" exportmarknad.
Visionen är att Sverige går upp i täten för en sådan miljödriven
affärsverksamhet. Här öppnar sig unika möjligheter att gifta ihop
industri- och exportpolitik med ekologisk hållbarhet och internationell
solidaritet. Att förena storheter som tidigare varit oförenliga som eld
och vatten.

Herr talman!

Vi har två stora utmaningar framför oss, två uppgifter som ska lösas
under mandatperioden. Det första är att ta krafttag mot ohälsan i
arbetslivet. Det andra är att skapa jobb till alla invandrade
svenskar.

På samma sätt som vi socialdemokrater under många års tid tog kampen
mot ohälsan på den tidiga industrialismens fabriker, lagstiftade om
nattarbete, tunga lyft och dålig arbetsmiljö, måste vi nu ta upp kampen
mot ohälsan på dagens arbetsplatser.

Idag handlar det om belastningsskador, stress och utslitning. Det
handlar om ryggvärk, magont och musarmar. Det handlar om att många inte
får vara med och bestämma - vare sig över arbetstid, arbetsuppgifter
eller arbetsmiljö.

Målen är desamma - nu som då: Ingen ska behöva slitas ut på jobbet.
Alla som vill och kan ska ha ett jobb att utvecklas med. Ingen ska
behöva bli klämd mellan ansvar för familj, barn och arbete. Alla ska ha
rätt till inflytande över sin arbetssituation på sin arbetsplats.

Därför föreslår regeringen nu ett antal åtgärder för att öka hälsan i
arbetslivet. Sjukvården tillförs mer resurser så att sjuka snabbare får
behandling. Alla långtidssjukskrivna får en egen kontaktperson på
försäkringskassan. Arbetsgivarna ges starkare ekonomiska drivkrafter
för att minska ohälsan. Alla sjukskrivna får bättre stöd för att komma
tillbaka till arbetet. Den offentliga sektorn ska bli
mönsterarbetsplats.

På samma sätt som regeringen tidigare har satt upp mål för de
offentliga finanserna, arbetslösheten, sysselsättningen och behovet av
socialbidrag föreslår regeringen nu ett nytt mål: Antalet sjukdagar ska
halveras till 2008.

Låt mig också säga några ord om att skapa jobb till invandrade
svenskar.

En undersökning i Malmö visade nyligen att totalt sett hade 29 procent
av medborgarna i staden högskoleutbildning. Bland taxichaufförerna i
Malmö var dock siffran betydligt högre: 44 procent av taxichaufförerna
hade högskoleutbildning. Taxibilarna körs av dataingenjörer,
civilingenjörer och en och annan läkare. Samtidigt ropar industrin och
vården efter personal. Och tyvärr - det är inte bara i Malmö det ser ut
så här. Det ser ut så även i Stockholm och andra delar av Sverige.

I budgetpropositionen lägger regeringen ett antal förslag för att
stärka invandrarnas ställning på arbetsmarknaden. AMS insatser till
invandrare ökas. Tiden mellan beviljat uppehållstillstånd och arbete
kortas. Undervisningen i svenska förbättras. Skyddet mot diskriminering
skärps. Alla offentliga arbetsgivare ska utarbeta handlingsplaner för
mångfald och mot diskriminering.

Herr talman!

Den budget som regeringen nu föreslår innehåller förslag till reformer
på totalt 19 miljarder kronor.

Det handlar om reformer för barnen och ungdomarna. Ska vi satsa på
Sverige i framtiden måste barnen stå främst. Allmän förskola för alla
fyra- och femåringar införs nästa år. Föräldraförsäkringen förstärks.
Studiebidraget höjs. Vi satsar på skolan. Ett tillskott om en miljard
kronor gör att cirka 3 000 fler lärare, vaktmästare, kamratstödjare,
skolsköterskor och kuratorer kan anställas.

Det handlar om reformer för att stärka de äldres trygghet. Sverige ska
vara ett land som kännetecknas av solidaritet mellan generationerna.
Pensionerna höjs vid årsskiftet. För de som har lägst pension handlar
det om ett välbehövligt tillskott om 300 till 600 kronor i månaden.
Tandvården förstärks. Ett nytt äldreförsörjningsstöd införs.

Det handlar om reformer för att förbättra vården och omsorgen och
minska ohälsan. Alla ska få vård efter behov. Köerna ska arbetas bort.
Den särskilda vårdsatsning som riksdagen tidigare beslutat om
fullföljs. Särskilda pengar sätts av för att korta väntetiderna.
Kommuner och landsting får drygt fyra miljarder kronor i extra
resurser.

Det handlar om reformer för att skapa ett Sverige för alla. Fortfarande
spelar kön, social bakgrund, etniskt tillhörighet och funktionshinder
roll för människors möjligheter att påverka sina livsvillkor. Det kan
vi aldrig acceptera. Därför satsar vi på ökad jämställdhet, integration
och rättvisa.

Det handlar om reformer för att ställa om Sverige till ett grönt
folkhem. Nästa år avsätts 140 miljoner kronor för forskning om
biologisk mångfald och ekologiskt hållbar utveckling. Skatten sänks på
alternativa drivmedel. Den gröna skatteväxlingen fortsätter. Skatten på
koldioxid, elenergi och avfall höjs. Samtidigt sänks inkomstskatten för
människor med låga och normala inkomster.

Totalt handlar det om ett omfattande reformprogram för nästa år.

Herr talman!

Låt mig också ge regeringens bild av det ekonomiska läget.

Det senaste året har präglats av en kraftig internationell
konjunkturnedgång, en nedgång som fördjupades av terrordåden i USA den
11 september förra året. Tillväxten 2001 i Sverige stannade därför vid
låga 1,2 procent.

I år ser det något ljusare ut, både jämfört med förra året, och jämfört
med vad vi trodde i våras. Den svenska ekonomin tuffar på. Trots
nedgången i ekonomin under förra året är arbetslösheten fortsatt låg.
Trots avmattningen har den öppna arbetslösheten fortsatt att sjunka och
är idag någon tiondels procentenhet lägre än vad den var för ett år
sedan. Denna utveckling skiljer sig från de flesta andra länder i
Europa, där arbetslösheten i stället har ökat.

En förklaring är att hushållen har fått bättre inkomster i år, tack
vare reformer, skattesänkningar och löneökningar. Det har lett till
ökad privat konsumtion, vilket har bidragit till att arbetslösheten har
kunnat hållas tillbaka.

Regeringens prognos är att tillväxten i år landar på drygt två procent,
för att nästa år öka till två och en halv procent.

Vi skall dock vara uppmärksamma på att det kan komma bakslag.
Utvecklingen i Mellanöstern, liksom ett öppet krig mellan USA och Irak,
kan få konsekvenser för ekonomin.

Då känns det tryggt att veta att vi inte släppte lös utgiftskarusellen
när det gick bra, att vi inte drog på oss spenderarbyxorna och slösade
med våra pengar. I stället sparade vi, betalade av på den offentliga
skulden och höll igen. Det har vi glädje av nu. Trots en sämre
internationell ekonomisk utveckling kan vi nu genomföra de reformer som
vi utlovat för nästa år.

För att Sverige ska fortsätta vara ett land i arbete och tillväxt
lägger regeringen ett omfattande tillväxtprogram i årets budget.

Det innehåller ett initiativ till ett nytt samförstånd mellan
arbetsmarknadens parter och regeringen. Det innehåller förslag för att
skapa ett mänskligare arbetsliv. Det innehåller satsningar på
utbildning och forskning, åtgärder för att skapa ett företagsammare
Sverige och förslag till förändringar så att skatterna gynnar tillväxt
och välfärd. Det innehåller förslag för att öka bostadsbyggandet,
satsningar på tillväxt i hela landet och grön tillväxt. Det innehåller
åtgärder för att skapa ett aktivt och attraktivt Sverige.

Regeringen ser fram emot ett konstruktivt samarbete mellan
arbetsmarknadens parter och samhället för att stärka tillväxten.
Näringslivets organisationer kan spela en viktig roll för att stimulera
till start av nya företag och expansion av befintliga småföretag. Den
så kallade Bennet-Johnsson-gruppens rapport öppnar för en framgångsrik
samverkan.

Herr talman!
Kampen mot ohälsan och att skapa jobb till de invandrade svenskarna
blir inte den enda uppgiften denna mandatperiod.

En rad andra utmaningar ligger framför oss.
· För det första: Sveriges ekonomi ska fortsätta att utvecklas starkt.
Målen för de offentliga finanserna och utgiftstaken ska klaras.· För
det andra: Sverige ska tillbaka till full sysselsättning.
Sysselsättningen ska öka och arbetslösheten minska. De invandrade
svenskarna måste få tillträde till arbetsmarknaden.· För det tredje:
Sverige ska bli mer rättvist. Inkomstklyftorna måste minska - såväl
mellan de som har högst och lägst inkomster som mellan kvinnor och män.
Behovet av socialbidrag ska halveras. Nya pengar ska satsas på ökad
rättvisa och trygghet - inte på stora skattesänkningar.· För det
fjärde: Sverige ska vara ett föregångsland i miljöpolitiken.· För det
femte: Sverige ska bli företagsammare. Ett gott näringsklimat är
avgörande för framtida välstånd och rättvisa.

Herr talman!

I denna budget lägger regeringen fram förslag som kan ta Sverige vidare
i rätt riktning. Det handlar om att fler ska få jobb, att arbetslivet
ska bli mänskligare och att företagsklimatet ska förbättras. Det
handlar om att klasserna i skolan ska bli mindre, antalet händer i
vården ska bli fler och att de äldre ska få höjda pensioner.

Det handlar om att steg för steg utveckla Sverige till de många
möjligheternas land - inte de stora motsättningarnas samhälle. Ett
Sverige där alla - oavsett av vem man föds, var man växer upp eller
vilka kontakter ens föräldrar har - får möjlighet att pröva sina vingar
och spränga sina gränser.

Jag vill avsluta med att tacka vänsterpartiet för ett bra samarbete om
denna budget, och både vänsterpartiet och miljöpartiet för en bra
uppgörelse för hela den kommande mandatperioden.

Tack.