Socialdemokraternas nej till utförsäljning av de svenska akutsjukhusen har ofta tolkats som om vi skulle vara emot mångfald inom vården.
Det är fel. Vi vet att de många privata, ideella och kooperativa vårdgivare, som driver verksamhet på uppdrag av landstingen, bidrar med nya idéer och erfarenheter som är till gagn för hela sjukvården.
Vårt ställningstagande i fråga om akutsjukhusen handlar om något annat än om att det ska finnas utrymme för privata entreprenörer. Det handlar om vilka principer som ska styra framtidens sjukvård. Ska sjukvården drivas efter det som kallats allemansrättens principer, alltså att samhället ansvarar för att medborgarna ges vård ges på lika villkor? Eller ska den styras efter marknadens principer, som innebär att medborgarnas betalningsförmåga avgör vem som får vård?
Flera av de privata företag som bedriver sjukvård har strävat efter att binda samman den vård som utförs på uppdrag av landstingen med en privat försäkringsfinansierat vård. Denna strävan understöds av de privata försäkringsbolag som ser sjukvården som ett nytt affärsområde.
Om denna strävan realiseras i större skala får vi ett sjukvårdssystem med särskilda gräddfiler för dem som kan betala för sig.
För att undvika en tudelad sjukvård anser vi att all offentligt finansierad vård, oavsett vårdgivare, ska ges på lika villkor och följa samma regler. En särskild utredare arbetar nu med vårdens ägarformer. Regeringen kommer under nästa år att presentera ett lagförslag med tydliga spelregler för vårdens aktörer.
Tvärtemot vad kritikerna påstår kommer en sådan tydlighet öppna för mer konstruktiva diskussioner mellan det offentliga och det privata näringslivet om samverkan i framtiden.
Människor ska veta att förändringar av organisationen, driften och arbetsmetoderna inte syftar till att avlägsna sjukvården från allemansrätten. Och företagen ska veta inom vilka områden och efter vilka principer de kan delta i sjukvårdens utveckling.
Företagen måste finnas med inom de områden där sjukvården ska ta nya steg. Det gäller naturligtvis sådana områden där svenska företag historiskt varit mycket framgångsrika - utveckling av nya behandlingsmetoder, medicinsk teknik och läkemedel. Men det handlar också om relativt nya områden, såsom tillämpningen av informationsteknologin. IT-tekniken kan bryta helt ny mark när det gäller kommunikation såväl inom vården som mellan vården och patienten. Telemedicinen kan innebära enorma effektiviseringar och förbättringar, inte minst för människor i glesbygden.
Detta är områden, där landstingen själva varken har resurser eller kompetens att utveckla ny teknik och kunskap.
I mitten av denna mandatperiod kommer vi att presentera en översyn av den högspecialiserade vården.
Målet är att den svenska sjukvården ska tillhandahålla högspecialiserad vård i världsklass när det gäller kvalitet, tillgänglighet och alla medborgares lika tillgång. Arbetet har inletts. I samverkan med företrädare för forskarvärlden, den medicinska professionen och sjukvårdshuvudmännen analyserar vi förutsättningar, utmaningar och framgångsfaktorer för att utveckla den högspecialiserade vården och den kliniska forskningen.
Till arbetet med den högspecialiserade vården har vi bjudit in personalorganisationerna. Idag bjuder vi också in företag, som är verksamma inom vården, för att diskutera hur samhället och företagen bättre kan samverka för att möta framtidens utmaningar.
Svenska företag kan spela en mycket större roll i vården. Men en sådan växande roll förutsätter att företagen också för sig själva klargör att deras medverkan inte syftar till att byta välfärdssystem, utan till att med sina kunskaper och idéer bidrar till en utveckling av en sjukvård som ges på lika villkor.
Lars Engqvist
socialminister
NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE 
BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE 
