Efter den finansiella krisen i början av 1990-talet står det klart att det är alltför svårt att rädda företag som har tillfälliga ekonomiska problem men ändå goda framtidsprognoser. Onödiga konkurser drabbar inte bara företaget som sådant utan även arbetstagare, skattebetalare och övriga delar av näringslivet. Detta går ut över samhället i stort.

En konkurs slår ofta särskilt hårt mot små orter där ortens alla arbetstillfällen kan försvinna i ett enda slag. Förra året drabbades flera län särskilt hårt, län som redan har problem med avfolkning. Till detta kom att de anställdas löneskydd inte alltid varit så starkt som det borde. Ett första steg att försöka komma till rätta med problematiken togs genom lagen om företagsrekonstruktion år 1996. Men det visade sig ganska snart att den lagen inte var tillräcklig. Färre än 50 företagsrekonstruktioner görs årligen enligt lagen. Det ska jämföras med de närmare 10 000 årliga konkurserna.

Utvecklingen visar att antalet konkurser fortsätter att öka. Det krävs ordentliga förbättringar av lagstiftningen för att undvika onödiga konkurser. Det handlar ofta om att ingripa i tid. En grundläggande brist i den nuvarande lagstiftningen är att den i praktiken gynnar passivitet. De fordringsägare som skulle kunna reagera och rädda företaget tjänar inte på att vara aktiva, eftersom de har en privilegierad ställning i en konkurs.

I en proposition till riksdagen föreslår regeringen nu en reform som ska hindra onödiga konkurser och stärka de anställdas skydd väsentligt. För första gången på över tio år kan vi därutöver höja den lönegarantiersättning som utgår till arbetstagarna vid en konkurs. I dag kan en arbetstagare som mest få sammanlagt 100 000 kronor under längst sex månader. Genom reformen ska en arbetstagare kunna få fyra basbelopp, vilket i år motsvarar 154 400 kronor, under längst åtta månader. Löneskyddet görs alltså på detta sätt också värdebeständigt.

Statens och bankernas privilegierade ställning i konkurser ändras också. Detta främjar tidiga åtgärder när ett företag har ekonomiska bekymmer. När fordringsägarna blir bättre på att följa upp sina fordringar minskar också grogrunden för ekonomisk brottslighet. Genom regeringens förslag kommer leverantörers och andra fordringsägares ställning stärkas, för att göra fordringsägarna i en konkurs mer jämställda.

Reformen, som arbetats fram under tio år, kommer att följas av ytterligare förbättringar. Nästa steg blir att se till att de anställda får löneskydd även vid företagsrekonstruktion. Ett förslag om detta kommer under våren. Regeringen avser också att i år tillsätta en utredning om ett samlat regelverk för insolvens, vilket efterfrågas av bland annat Riksskatteverket, arbetstagarorganisationerna, näringslivet och småföretagarna.

Genom dessa reformer skapas bättre förutsättningar för ett starkt och långsiktigt svenskt företagande.

Thomas Bodström (s)
Justitieminister

Marianne Carlström (s)
Vice ordförande i Riksdagens lagutskott