Nu är det dags att påskynda utvecklingen mot en mer flexibel vuxenutbildning. I ett samhälle där kunskap och kompetens värderas allt högre ökar kraven på den enskilde att som medborgare, förälder, konsument, anställd eller företagare regelbundet förnya och bredda sina kunskaper. Då utbildning och kunskap betyder allt mer för välståndet måste allas möjligheter till det livslånga och livsvida lärandet främjas. Det livslånga lärandet ska vara en reell möjlighet för alla - från det att vi är små och genom hela livet. Det handlar om en lust och nyfikenhet att lära som barn och som vuxen alltid få nya chanser att lära. Att var och ens kunskaper och kompetens valideras och erkänns. Att alla får stöd och vägledning när man gör viktiga val. Att alla får tillgång till det lärande de behöver vid den tidpunkt, i de former, med den inriktning och på den nivå som krävs. En ökad samverkan mellan samhälle, arbetsliv och den enskilde är en förutsättning för att detta ska bli en realitet och inte enbart en önskan inför framtiden.Utbildningsdepartementet presenterar i dag en skrivelse (DS 2003:23) Validering m.m. - Fortsatt utveckling av vuxnas lärande, med förslag till åtgärder, som var och en syftar till att stärka vuxenutbildningen genom att öppna fler vägar till ett flexibelt lärande.
Vuxenutbildningen har de senaste åren förändrats. Det började med en bred satsning på vuxnas lärande genom Kunskapslyftet. Ungefär 800 000 svenskar gavs möjlighet att skaffa sig nya kunskaper och behörigheter. Många stärkte ställning på arbetsmarknaden. Helt nya krav ställs nu på flexibilitet och anpassning till de lärandes villkor och behov. Det ska vara möjligt att läsa på kvällstid, kombinerat med arbetet eller hemma vid datorn. För att säkerställa det fortsatta förändringsarbetet som pågår beslutade riksdagen att ett riktat statsbidrag till vuxenutbildningen skulle utgå även efter att den särskilda kunskapslyftssatsningen avslutats. Statsbidraget motsvarar ca 46 500 utbildningsplatser inom kommunal vuxenutbildning och cirka 7 000 platser inom folkhögskolan. För att ytterligare stödja kommunernas förändringsarbete fick kommunerna under år 2002 sammanlagt 350 miljoner kronor i statsbidrag för att utveckla sin infrastruktur. Det innebär en fortsatt stor satsning och statligt åtagande när det gäller vuxenutbildningen.
Propositionen om vuxnas lärande som lades 2001 pekade ut mål och strategier för den fortsatta utvecklingen av vuxenutbildningen. Vid årsskiftet började den nya förordningen för kommunal vuxenutbildning att gälla. Genom den försvann en rad föreskrifter om när, var och hur verksamheten skulle bedrivas och många nya möjligheter öppnades för den kommunala vuxenutbildningen. Nu behöver vi ta ytterligare steg för ett fortsatt förändringsarbete. Jag vill därför få till stånd en bred diskussion kring samt få synpunkter på följande förslag i den nya departementsskrivelsen:
1. Statlig delegation för validering För att göra systemet än mer flexibelt ska det vara möjligt för den enskilde att kunna få sina kunskaper validerade. Validering handlar om att se till människors faktiska eller reella kompetens oberoende hur den förvärvats. Det finns en tradition på arbetsmarknaden att i första hand bedöma formella meriter. Men de flesta människor kan oändligt mycket mer. Kunskaper man har skaffat sig i jobbet, i studiecirkeln, genom en personalutbildning eller på sin fritid. Flyktingar och andra invandrare, som skaffat sina kunskaper i andra länder och andra skolsystem, har ofta ännu svårare att få bli bedömda och värderade efter sin verkliga kompetens. Arbetet med validering måste inriktas mer på systematisk bedömning och dokumentation. I syfte att säkerställa en nationell likvärdighet, hög kvalitet och rättssäkerhet för den enskilde föreslås att en statlig delegation får ett tidsbegränsat uppdrag att främja och stödja framtagandet av metoder och system för validering.
2. Regional samverkan för likvärdig validering En stark regional samverkan är nödvändig för att validering ska kunna genomföras, eftersom den spänner över flera områden. Ansvaret för att praktiskt genomföra valideringen kommer att ligga på enskilda utbildningshuvudmän, skolor, högskolor, branschorgan etc. Delegationen får i uppdrag att konkret stimulera framväxten av en regional samverkan för att förverkliga validering. Därmed ges också den så viktiga regionala samverkan ett nationellt stöd.
3. IT-portal för bättre vägledning Validering är många gånger ett naturligt inslag i vägledningen för vuxna. Ju mer mångfacetterat utbildningssystemet blir, bland annat som en följd av förändringar på arbetsmarknaden, desto större blir behovet av vägledning. I departementsskrivelsen föreslås därför att ett IT-baserat informationssystem som täcker all utbildning i Sverige ska utvecklas. Det ska kunna användas av såväl professionella vägledare som enskilda som söker information om utbildningar - från grundskola till högre utbildning. Det är viktigt att människor får stöd att formulera sina intressen, göra sin egen handlingsplan eller enkelt få annan relevant information för att kunna göra ett bra val.
4. Ny ansvarsfördelning mellan stat och kommun Behovet av påbyggnadsutbildningar är stort men finansieringen har orsakat problem för kommunerna. Många kommuner har fått höga kostnader för eftergymnasiala utbildningar i andra kommuner, som de själva inte har kunnat styra över. Därför föreslås att systemet med reglerad interkommunal ersättning för påbyggnadsutbildningar avskaffas. Det innebär inte att påbyggnadsutbildningar försvinner men väl en annan arbetsfördelning mellan stat och kommun. Vissa påbyggnadsutbildningar som har ett särskilt nationellt intresse och kan uppfylla kvalitetskraven bör kunna övergå till eftergymnasial utbildning med statlig finansiering inom ramen för kvalificerad yrkesutbildning (KY). Därutöver finns behov av påbyggnadsutbildningar efter gymnasieskolan som beslutas och finansieras av kommunen.
5. Varierat utbud av yrkesutbildningar efter gymnasieskolan Det finns behov av ett brett utbud av eftergymnasiala yrkesutbildningar som präglas av stor flexibilitet, med olika upplägg och av varierande längd. En viss förändring har redan skett. Den kvalificerade yrkesutbildningen och en yrkeshögskoleexamen har utvecklats. Nu behöver vi utveckla nya kortare yrkesutbildningar som bygger på gymnasiets yrkesinriktade program. Det handlar bland annat om att säkra återväxten av vissa typer av hantverkare. Precis som det finns behov av vissa andra påbyggnadsutbildningar av nationellt intresse. Ett exempel är ambulansförarutbildningen.
Nya krav på samhällets insatser för vuxnas lärande måste ställas i takt med att samhället förändras. För mig är det en självklarhet att vi ska utgå från individens behov och önskemål. Det är så Sverige kan utvecklas och moderniseras. Därför handlar det om att skapa förutsättningar för lärande med en hög grad av flexibilitet när det gäller tidpunkt, plats, innehåll och form. Det innebär nya förutsättningar för verksamheten men också nya utmaningar och möjligheter. Jag ser nu fram emot en diskussion och synpunkter på dessa förslag. De kan fungera som en bra grund för en fortsatt gemensam diskussion mellan förtroendevalda i kommuner och riksdag, arbetsmarknadens parter samt professionella och studerande.
Lena Hallengren minister för vuxnas lärande
|