Nu är det dags att påskynda utvecklingen mot en mer flexibel
vuxenutbildning. I ett samhälle där kunskap och kompetens värderas allt
högre ökar kraven på den enskilde att som medborgare, förälder,
konsument, anställd eller företagare regelbundet förnya och bredda sina
kunskaper. Då utbildning och kunskap betyder allt mer för välståndet
måste allas möjligheter till det livslånga och livsvida lärandet
främjas. Det livslånga lärandet ska vara en reell möjlighet för alla -
från det att vi är små och genom hela livet. Det handlar om en lust och
nyfikenhet att lära som barn och som vuxen alltid få nya chanser att
lära. Att var och ens kunskaper och kompetens valideras och erkänns.
Att alla får stöd och vägledning när man gör viktiga val. Att alla får
tillgång till det lärande de behöver vid den tidpunkt, i de former, med
den inriktning och på den nivå som krävs. En ökad samverkan mellan
samhälle, arbetsliv och den enskilde är en förutsättning för att detta
ska bli en realitet och inte enbart en önskan inför
framtiden.Utbildningsdepartementet presenterar i dag en skrivelse (DS
2003:23) Validering m.m. - Fortsatt utveckling av vuxnas lärande, med
förslag till åtgärder, som var och en syftar till att stärka
vuxenutbildningen genom att öppna fler vägar till ett flexibelt
lärande.

Vuxenutbildningen har de senaste åren förändrats. Det började med en
bred satsning på vuxnas lärande genom Kunskapslyftet. Ungefär 800 000
svenskar gavs möjlighet att skaffa sig nya kunskaper och behörigheter.
Många stärkte ställning på arbetsmarknaden. Helt nya krav ställs nu på
flexibilitet och anpassning till de lärandes villkor och behov. Det ska
vara möjligt att läsa på kvällstid, kombinerat med arbetet eller hemma
vid datorn. För att säkerställa det fortsatta förändringsarbetet som
pågår beslutade riksdagen att ett riktat statsbidrag till
vuxenutbildningen skulle utgå även efter att den särskilda
kunskapslyftssatsningen avslutats. Statsbidraget motsvarar ca 46 500
utbildningsplatser inom kommunal vuxenutbildning och cirka 7 000
platser inom folkhögskolan. För att ytterligare stödja kommunernas
förändringsarbete fick kommunerna under år 2002 sammanlagt 350 miljoner
kronor i statsbidrag för att utveckla sin infrastruktur. Det innebär en
fortsatt stor satsning och statligt åtagande när det gäller
vuxenutbildningen.

Propositionen om vuxnas lärande som lades 2001 pekade ut mål och
strategier för den fortsatta utvecklingen av vuxenutbildningen. Vid
årsskiftet började den nya förordningen för kommunal vuxenutbildning
att gälla. Genom den försvann en rad föreskrifter om när, var och hur
verksamheten skulle bedrivas och många nya möjligheter öppnades för den
kommunala vuxenutbildningen. Nu behöver vi ta ytterligare steg för ett
fortsatt förändringsarbete. Jag vill därför få till stånd en bred
diskussion kring samt få synpunkter på följande förslag i den nya
departementsskrivelsen:

1. Statlig delegation för validering
För att göra systemet än mer flexibelt ska det vara möjligt för den
enskilde att kunna få sina kunskaper validerade. Validering handlar om
att se till människors faktiska eller reella kompetens oberoende hur
den förvärvats. Det finns en tradition på arbetsmarknaden att i första
hand bedöma formella meriter. Men de flesta människor kan oändligt
mycket mer. Kunskaper man har skaffat sig i jobbet, i studiecirkeln,
genom en personalutbildning eller på sin fritid. Flyktingar och andra
invandrare, som skaffat sina kunskaper i andra länder och andra
skolsystem, har ofta ännu svårare att få bli bedömda och värderade
efter sin verkliga kompetens. Arbetet med validering måste inriktas mer
på systematisk bedömning och dokumentation. I syfte att säkerställa en
nationell likvärdighet, hög kvalitet och rättssäkerhet för den enskilde
föreslås att en statlig delegation får ett tidsbegränsat uppdrag att
främja och stödja framtagandet av metoder och system för validering.

2. Regional samverkan för likvärdig validering
En stark regional samverkan är nödvändig för att validering ska kunna
genomföras, eftersom den spänner över flera områden. Ansvaret för att
praktiskt genomföra valideringen kommer att ligga på enskilda
utbildningshuvudmän, skolor, högskolor, branschorgan etc. Delegationen
får i uppdrag att konkret stimulera framväxten av en regional samverkan
för att förverkliga validering. Därmed ges också den så viktiga
regionala samverkan ett nationellt stöd.

3. IT-portal för bättre vägledning
Validering är många gånger ett naturligt inslag i vägledningen för
vuxna. Ju mer mångfacetterat utbildningssystemet blir, bland annat som
en följd av förändringar på arbetsmarknaden, desto större blir behovet
av vägledning. I departementsskrivelsen föreslås därför att ett
IT-baserat informationssystem som täcker all utbildning i Sverige ska
utvecklas. Det ska kunna användas av såväl professionella vägledare som
enskilda som söker information om utbildningar - från grundskola till
högre utbildning. Det är viktigt att människor får stöd att formulera
sina intressen, göra sin egen handlingsplan eller enkelt få annan
relevant information för att kunna göra ett bra val.

4. Ny ansvarsfördelning mellan stat och kommun
Behovet av påbyggnadsutbildningar är stort men finansieringen har
orsakat problem för kommunerna. Många kommuner har fått höga kostnader
för eftergymnasiala utbildningar i andra kommuner, som de själva inte
har kunnat styra över. Därför föreslås att systemet med reglerad
interkommunal ersättning för påbyggnadsutbildningar avskaffas. Det
innebär inte att påbyggnadsutbildningar försvinner men väl en annan
arbetsfördelning mellan stat och kommun. Vissa påbyggnadsutbildningar
som har ett särskilt nationellt intresse och kan uppfylla
kvalitetskraven bör kunna övergå till eftergymnasial utbildning med
statlig finansiering inom ramen för kvalificerad yrkesutbildning (KY).
Därutöver finns behov av påbyggnadsutbildningar efter gymnasieskolan
som beslutas och finansieras av kommunen.

5. Varierat utbud av yrkesutbildningar efter gymnasieskolan
Det finns behov av ett brett utbud av eftergymnasiala yrkesutbildningar
som präglas av stor flexibilitet, med olika upplägg och av varierande
längd. En viss förändring har redan skett. Den kvalificerade
yrkesutbildningen och en yrkeshögskoleexamen har utvecklats. Nu behöver
vi utveckla nya kortare yrkesutbildningar som bygger på gymnasiets
yrkesinriktade program. Det handlar bland annat om att säkra återväxten
av vissa typer av hantverkare. Precis som det finns behov av vissa
andra påbyggnadsutbildningar av nationellt intresse. Ett exempel är
ambulansförarutbildningen.

Nya krav på samhällets insatser för vuxnas lärande måste ställas i takt
med att samhället förändras. För mig är det en självklarhet att vi ska
utgå från individens behov och önskemål. Det är så Sverige kan
utvecklas och moderniseras. Därför handlar det om att skapa
förutsättningar för lärande med en hög grad av flexibilitet när det
gäller tidpunkt, plats, innehåll och form. Det innebär nya
förutsättningar för verksamheten men också nya utmaningar och
möjligheter. Jag ser nu fram emot en diskussion och synpunkter på dessa
förslag. De kan fungera som en bra grund för en fortsatt gemensam
diskussion mellan förtroendevalda i kommuner och riksdag,
arbetsmarknadens parter samt professionella och studerande.

Lena Hallengren
minister för vuxnas lärande