Artikel av statsminister Göran Persson och miljöminister Lena Sommestad. Publicerad i SvD den 4 juni 2003

Hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik. Det betyder att alla politiska beslut ska utformas så att de tar hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser på lång sikt.

Arbetet bygger på insikten att tillväxt och välfärd bara kan upprätthållas om vi långsiktigt investerar i de gemensamma resurser som är själva grunden för vår samhällsekonomi: människors hälsa, utbildning, infrastruktur, jämställdhet, naturresurser och biologisk mångfald.

Sverige har mycket att vinna på att vara ett föregångsland i omställningen till ett hållbart samhälle. Redan i dag kan vi se hur strategier för miljödriven tillväxt ger Sverige konkurrensfördelar, inte minst på exportmarknaderna.Samarbete mellan det offentliga och näringslivet skapar mervärde för alla parter. På samma sätt fungerar ett långsiktigt agerande på de ekonomiska och sociala områdena. Satsningar på välfärd och social trygghet gör Sverige till en stark aktör i den globala ekonomin.Framsteg i vårt eget land skapar också bättre möjligheter för oss att delta i kampen mot orättvisor, fattigdom och miljöproblem i världen. Nationell och global politik för hållbar utveckling hör ihop.

En samordnad politik för hållbar utveckling ställer höga krav på Sveriges beslutsfattare - på alla nivåer. Det ställer också krav på regeringskansliets sätt att arbeta.Ska vi klara av att leva upp till de åtaganden vi gjort internationellt, och fortsätta arbetet för en hållbar utveckling i vårt land, krävs en god samordning mellan olika politikområden.

Därför inrättas nu ett särskilt samordningskansli för hållbar utveckling i statsrådsberedningen.Det nya samordningskansliets uppgift blir att koordinera regeringskansliets arbete med hållbar utveckling. Kansliet ska fungera som idéskapare och vidareutveckla den nationella strategin för hållbar utveckling, bland annat med utgångspunkt i framtida befolkningsförändringar.Kansliet får också ansvaret för att utveckla Sveriges internationella agerande i miljö- och hållbarhetsfrågor - både inom EUoch FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD). Miljöministern kommer även fortsatt att ha det samlade ansvaret för hållbar utveckling.

En viktig utgångspunkt för Sveriges politik för hållbar utveckling är de beslut som fattades vid FN-toppmötet i Johannesburg i höstas. Vid mötet enades världens stats- och regeringschefer om att hållbar utveckling ska vara ett överordnat mål för FN:s arbete.En ambitiös genomförandeplan antogs. Alla länder ska förverkliga nationella strategier för hållbar utveckling. Tydliga mål sattes upp för vattenförsörjning, biologisk mångfald, kemikalier, energiförsörjning och sanitet.Ett tioårigt ramprogram för hållbara produktions- och konsumtionsmönster lades fast. Andelen förnybar energi ska öka och utvecklingen av ny, miljövänlig teknik stimuleras.

Sverige har att ta ansvar för att toppmötets beslut genomförs här hemma. Men vårt ansvar sträcker sig längre än så. Vi vill att Sverige, tillsammans med andra länder, ska ta initiativ som påskyndar och stärker det globalaarbetet för hållbar utveckling. Från svenskt perspektiv vill vi bredda den agenda som vi kom överens om i Johannesburg på två sätt.

1. Vi bör - vid sidan av den globala fattigdomsbekämpningen - prioritera frågan om ekonomiskt och socialt hållbar utveckling i åldrande samhällen.För oss socialdemokrater är det viktigt att värna den svenska modellen med generell välfärd, hög sysselsättning och en stark demokrati. Ett dynamiskt näringsliv och väl fungerande, demokratiskt styrda, välfärdsinstitutioner ska stödja
varandra.

2. Vi bör i den svenska strategin för hållbar utveckling lägga stark vikt vid frågor om demokrati, fackliga rättigheter, jämställdhet och social rättvisa.I det multilaterala samarbetet, där alla slags regimer och politiska inriktningar är representerade, tenderar dessa frågor att åsidosättas. Detta var tydligt i Johannesburg där fackliga rättigheter och jämställdhet hörde till de områden där det var allra svårast att nå fram till "skarpa" beslut.

Sverige har agerat kraftfullt under flera år inom EU för att lyfta upp miljöfrågan på samma höga nivå som ekonomisk och social utveckling. Till framgångarna hör den EU-strategi för hållbar utveckling som antogs under det svenska ordförandeskapet för att garantera EU:s medborgare ekonomisk stabilitet, social trygghet och en ren och hälsosam miljö i framtiden.Ska alla de reformer som detta kräver kunna genomföras måste miljöhänsynen integreras i unionens alla politikområden, som ekonomi, jordbruk, transporter och energi, och sambandet mellan tillväxt och miljöförstöring brytas.Åtgärder på miljöområdet ställer krav på innovationer och införande av ny teknik. I sin tur leder det till tillväxt och sysselsättning. På så vis fungerar miljömålen som drivkrafter för utveckling och modernisering inom nyckelområden som energi och transport. De främjar också nya
investeringar i ren och mer resurseffektiv spjutspetsteknik som medverkar till att förbättra miljön.Detta blir inte minst viktigt när de nya medlemsländerna ska leva upp till EU:s miljökrav.

Det är viktigt att Sverige handlar konsekvent för att leva upp till de åtaganden vi har gjort globalt och regionalt, i synnerhet inom EU. Det gäller exempelvis målen på energiområdet: att öka användningen av energi från förnybara energikällor och att öka energieffektiviteten.Åtgärder på dessa områden är viktiga för att minska utsläppen av växthusgaser och därmed att snabbare uppnå de mål som fastställs i Kyotoprotokollet.

Omställningen av Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle kräver samlade satsningar på energieffektivisering och utveckling av förnybar energi, särskilt i den offentliga sektorn. Det kräver nationella strategier för att introducera alternativa drivmedel, liksom för en hållbar stadsutveckling.

Omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle är en av vår generations svåraste uppgifter. Här saknas inte bara historiska förebilder. Själva kraften i den ekonomiska utveckling, som nu är på väg att förverkligas i den fattiga världen, innebär att uppgiften för varje dag blir svårare.

Om arbetet för ekologisk omställning av världsekonomin ska lyckas, måste u-världens industrialisering ledas in i nya banor redan från början.

Men hittills har bara mycket begränsade insatser gjorts för att en mer ekologiskt anpassad industrialiseringsprocess verkligen ska kunna komma till stånd. Hoten mot världens miljö och klimat är överhängande.

Ansvaret vilar tungt på de redan industrialiserade länderna, till vilka Sverige hör. De rikaste 15 procenten av världens befolkning står i dag för 56 procent av konsumtionen. Nationer som Sverige, som redan har uppnått rikedom och välstånd, måste ge utrymme för andra länder attutvecklas och visa att det är praktiskt möjligt att förena ekonomisk utveckling med miljöhänsyn.Miljöteknikexport och forskningssamarbete kan bidra till att ny teknik blir känd och tillgänglig. Tätare nätverk i form av till exempel forskningssamarbete är ett sätt att skapa intresse för miljödriven tillväxt i de länder som ännu har den avgörande industrialiseringsfasen framför sig. Såkan framsteg i vårt land bli möjligheter i andra.Samarbete är nyckeln - mellan discipliner
och fack, organisationer och företag, regioner och nationer.

Bara genom gränsöverskridande samarbete kan vi lyckas bygga det hållbara samhället. Mot detta mål är det nya samordningskansliet ett litet, men viktigt, steg.

Göran Persson
statsminister

Lena Sommestad
miljöminister