Att främja integration och respekt för alla människors lika värde är en av regeringens viktigaste uppgifter. Alla människor ska ha rätt att själv forma sitt liv och göra självständiga val. Ingen ska diskrimineras eller tvingas till ett ofritt liv på grund av kön, etnicitet eller religion. Vi är övertygade om att det mest verkningsfulla arbetet mot utanförskap och utsatthet måste ske lokalt i kommuner, skolor och organisationer. Regeringen vill på olika sätt stötta det viktiga arbete som sker lokalt. Ett exempel på detta är regeringens beslut att bevilja BRIS - Barnens rätt i samhället - 560 000 kronor från Allmänna arvsfonden. BRIS driver ett projekt som syftar till att stötta unga tjejer i Malmö som befinner sig i patriarkala strukturer präglade av kontroll och hederstänkande. Genom utbildning, föreläsningar, seminarier och nätverksträffar så hoppas man under tre år sprida kunskap och stödja tjejer att kunna forma sina liv självständigt.

Fördomar och intolerans grundläggs tidigt. Skolan har därför en nyckelroll i integrationsarbetet. En utbildning som inte tillvaratar allas möjligheter är slöseri med såväl mänskliga som ekonomiska resurser, ett slöseri som Sverige inte har råd med. Om vi ska leva upp till målet om en likvärdigt bra skola för alla elever i hela landet, krävs särskilda insatser för att förbättra skolsituationen för barn och ungdomar i socialt och etniskt segregerade områden. Den nya myndigheten för skolutveckling har som huvuduppgift att stödja och stimulera kommuner och skolor i deras arbete med att nå de nationella målen. För att motverka de stora skillnaderna i skolresultat, som beror på elevernas sociala och etniska bakgrund, kommer myndighetens första och viktigaste uppgift de närmaste åren att vara utvecklingsinsatser för att nå bättre resultat i basfärdigheterna och förbättra utbildningsvillkoren i segregerade områden.

En förutsättning för kunskap är man känner sig trygg och bekräftad som person. Skolan har ett klart uttryckt uppdrag att ge flickor och pojkar lika rättigheter och möjligheter att lära och utvecklas. Regeringen gav förra året Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att ta fram ett referensmaterial och en kunskapsöversikt om utsatta flickor och pojkar i starkt patriarkalt präglade miljöer. Stödboken "Starkare än du tror - Hur skolor stöttar flickor och möter familjer" är nu klar. Boken skickas i dagarna ut till samtliga grund- och gymnasieskolor.

Materialet syftar till att förebygga och motverka konflikter mellan individ och familj. Det skall dels vara till hjälp för var och en i skolan att reflektera över frågor om kön, etnicitet och makt, dels visa på möjligheter och ge uppslag för hur skolorna kan arbeta praktiskt. Boken innehåller också handfasta råd om hur skolorna kan agera i en akut konflikt. I skolan, liksom i övriga samhället, råder religionsfrihet. Alla ska ha rätt att själva välja sin livsstil, sin religion och sin klädsel. Men detta får inte ta sig sådana uttryck att identifiering och kontakten mellan lärare och elev, eller dialogen elever emellan, hindras. Detta aktualiserades då två kvinnliga elever i Göteborg valt att klä sig i niqab, d v s en heltäckande slöja som täcker hela ansiktet utom ögonen. Detta är ovanligt i Sverige och vi vet inte vad som driver just dessa två flickor. I en sådan situation är det viktigt att ha förtroende för rektors och skolledningens kompetens att hantera situationen lokalt och möjliggöra skolans pedagogiska uppgift. Skolan är inte värderingsfri och neutral utan står på en tydlig värdegrund som betonar jämställdhet och individens frihet. Det är viktigt att hitta konstruktiva lösningar som förhindrar utanförskap, konflikter och kränkning.

Olikhet kräver respekt, respekt för varandras olikheter. Men respekten måste grundas på gemensamma normer som gäller alla. Hänsyn får aldrig vara detsamma som undfallenhet och tystnad. Regeringens arbete för mångfald, integration och alla människors lika värde kommer att fortsätta med oförminskad styrka.

Lena Hallengren, ungdomsminister

Thomas Östros, utbildningsminister