En stor mängd synpunkter och förslag från författningsrådslaget har kommit in från medlemmar, allmänhet och organisationer. Bland de synpunkter som kommit in märks bl a:

- En oro över politiskt engagemang och valdeltagande.

- Vikten av att politikens innehåll och budskap dels går att påverka, dels har någon faktisk betydelse.

- Många var för att även fortsättningsvis ha en gemensam valdag, för att inte få ett lägre valdeltagande. Det fanns dock även röster för att sprida valdagarna, exempelvis kopplat till extraval.

- Stark uppslutning bakom 18 år som rösträttsålder, även om några ville ha sänkt rösträttsålder i t ex kommunala val och folkomröstningar.

- En del hade resonerat kring det proportionella valsystemet vi har i Sverige.

- Några föreslår höjda spärrar till riksdagen - till fem procent (från fyra procent idag.)

- I frågan om personval är partiet kluvet. Många har tagit upp praktiska, konreta bekymmer, såsom finansiering och nomineringsprocessen.

- Det finns en stark skepsis mot ökat användande av folkomröstningar. Fler tycker att man i en represenativ demokrati som den svenska i första hand ska lösa politiska utmaningar via de folkvalda i riksdag och fullmäktige.

- När det gäller statsskicket, uttrycktes på många håll en kritik mot monarkin.

- Frågor om det kommunala självstyret har - inte minst bland kommunpolitiskt aktiva - väckt starkt engagemang.

Detta rådslag utgör nu ett viktigt bakgrundsmaterial till den ordinarie partikongressen i oktober-november 2005, då författningsfrågorna ska behandlas.

Den utredning som Pär Nuder presenterade, som tillsätts efter samtal med övriga partier, ska bl a se över regeringsformen, författningsdomstol, valsystemet, relationen riksdag-regering, o s v. Utredningen får ett mycket öppet mandat. Det enda som de övriga partierna - med undantag av vänsterpartiet - inte velat ta upp är frågan om statsskicket, varför frågan om republik eller monarki inte kommer att utredas.