Utvidgningen av EU är en av vår tids mest viktiga händelser. Den innebär att den djupa spricka som delat Europa politiskt, ekonomiskt och socialt äntligen kan överbryggas. Utvidgningen, inklusive den fria rörligheten för arbetstagare, kan innebära ökad tillväxt och ekonomisk utveckling i hela Europa.

Den stora förändring som utvidgningen innebär måste genomföras utan att sociala spänningar eller oro på arbetsmarknaden uppstår.
Enligt vår uppfattning behövs en period av omställning för att utvidgningen ska fungera så väl som möjligt.

 

Regeringen överlämnar därför i dag en skrivelse till riksdagen med förslag till särskilda regler om arbetstillstånd under en övergångsperiod för arbetstagare från de nya medlemsländerna i EU.
Detta har vi kommit fram till efter att ha vägt samman en mängd olika faktorer - allt från de enskilda arbetstagarnas utsatthet, till omsorg om svensk välfärd och betydelsen av ordning och reda på arbetsmarknaden.

 

Människor från EU som kommer och arbetar i Sverige får inte diskrimineras, d v s de ska ha samma rättigheter och skyldigheter som medborgarna i landet där man arbetar.
Det är en grundläggande princip. Vi vill inte ha ett gästarbetarsystem, där arbetstagare från andra länder enbart får begränsad tillgång till den svenska välfärden.
Vi vill inte heller att människor utnyttjas på arbetsmarknaden på ett sätt som riskerar att dumpa löner och anställningsvillkor för alla.
Problemet i dag är att vi, med de regler vi själva har och med EU-reglerna, inte kan garantera lika behandling. Medborgare från de nya medlemsländerna riskerar att hamna i en mycket utsatt läge på den svenska arbetsmarknaden.

 

Vi känner en oro för att de stora skillnader i lön och social trygghet som finns mellan Sverige och de nya medlemsländerna kan medföra stora påfrestningar på systemet och därmed skapa ett A- och ett B-lag på arbetsmarknaden.
En person kan komma hit och arbeta bara några timmar per vecka till mycket låga löner, eller ingen lön alls, och samtidigt få tillgång till hela det sociala välfärdssystemet.
Vårt barnbidrag för tre barn överstiger exempelvis en normal inkomst i de flesta nya medlemsländer.
En tvåbarnsfamilj som utökas med ännu ett barn under den tid när pappan jobbar i Sverige kan få sociala förmåner som är mångfalt större än lönen de kan få i sitt hemland.

 

Arbetstagare från hela det nya EU har rätt att komma hit och arbeta. Men det ska vara ett riktigt jobb med lön enligt kollektivavtal. Arbetstillstånd ska sökas från hemlandet. Det ska finnas ett erbjudande om anställning. Bostaden bör vara ordnad.
Vid tveksamhet om arbetsgivaren är seriös ska kontroll av inbetalning av skatter och avgifter kunna göras. Det är regler som ger oss möjlighet att förhindra att människor från de nya medlemsländerna utnyttjas på arbetsmarknaden.
Övergångsperioden ger oss tid att förbereda en smidig integration av arbetsmarknaden i det utvidgade EU. På så sätt kan vi förebygga att människor utnyttjas och vi hinner göra de förändringar i våra nationella regler både på arbetsmarknaden och i välfärdssystemen som krävs.

 

Regeringens ambition är att övergångsperioden ska bli så kort som möjligt. Inom två år kommer regeringen att återkomma till riksdagen i frågan.
Därför innehåller regeringens skrivelse också ett åtgärdsprogram för att förbereda en helt fri rörlighet. Åtgärdspaketet består av tre delar.

 

1. Möjligheten att kringgå reglerna på arbetsmarknaden ska begränsas.
Det finns redan i dag en risk att arbetarskydd, skatter och försäkringsvillkor kringgås genom att oseriösa underentreprenörer eller bemanningsföretag används, eller att personer som egentligen är att betrakta som arbetstagare i stället utnyttjar f-skattsedel. Därför vidtar regeringen följande åtgärder:
"Skatteverket får i uppdrag att effektivisera kontrollen både vid utfärdandet av f-skattsedlar och av dem som redan har f-skattsedel. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2004.
"En grupp med representanter för arbetsmarknadens parter och näringsdepartementet arbetar med frågan om bemanningsföretagen. Bl a
diskuteras frågan om auktorisation av bemanningsföretag.
"Inom finansdepartementet pågår ett arbete för att se över möjligheten att låta huvudentreprenören vara ansvarig för underentreprenörers skatter och sociala avgifter.
"Det kan också vara så att medbestämmandelagen behöver ändras så att facken får insyn och information om efterlevnad av kollektivavtal, även om inte arbetsgivaren har några medlemmar bland de anställda.
"Möjligheten att ratificera ILO-konventionen 94, som syftar till att motverka social dumpning, ska utredas.

 

2. Kontrollen och uppföljningen på arbetsmarknaden ska förbättras.
"I dag görs en ganska summarisk kontroll av anställningsbevis när det gäller arbetstagare inom EU. Migrationsverket ges i uppdrag att se över hur anställningsbevis ska kunna kontrolleras bättre.
"Migrationsverket och Skatteverket ges i uppdrag att se över vad som kan göras för att bättre kontrollera att egenföretagare verkligen bedriver en verksamhet och även deras möjlighet till försörjning.

 

"Arbetsmarknadsstyrelsen har fått i uppdrag att tillsammans med Migrationsverket och arbetsmarknadens parter föreslå hur en löpande övervakning av utvecklingen på arbetsmarknaden kan utformas. På så sätt kan störningar som hotar sysselsättning inom en viss region eller bransch upptäckas.
"Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) ska kvartalsvis redovisa hur många EU-intyg för arbetslöshetsersättning i Sverige som medgivits. IAF har också fått i uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder för att undvika missbruk av arbetslöshetsförsäkringen.
"Arbetsmiljöverket ska analysera vilka problem som kan uppstå med arbetsmiljön i företag eller företagare som är registrerade utomlands.

 

3. Välfärden ska fungera för alla som finns här och som kommer hit.
Vi tror inte att medborgare i de nya medlemsstaterna är annorlunda än vare sig oss svenskar eller övriga EU-medborgare. Det är människor som fattar rationella ekonomiska beslut.
Därför måste vi se till att vi har ett system som inte får orimliga konsekvenser. Det kräver också vissa förändringar på det sociala området.
"EU-medborgare har rätt att åka till vilket EU-land som helst och söka arbete. Under den tiden är det hemlandets arbetslöshetsförsäkring som gäller. Men om den ersättningen är väldigt låg kan den svenska socialtjänstlagen träda in. Detta måste vi ändra på och därför tillsätts en utredning för att se över socialtjänstens vistelsebegrepp.
"För att undvika att en person ska kunna få ersättning från flera system samtidigt ska vi se över tilllämpningen av EU:s samordningsregler. Det är också viktigt för att förhindra att personer blir oförsäkrade genom att de faller mellan två länders försäkringssystem.
"På längre sikt behöver Sverige se över de nationella välfärdssystemen i syfte att anpassa dem till en globaliserad värld. Utredningar kommer att tillsättas för att se till att Sveriges system fungerar i en värld där människors rörlighet ökar.

 

Regeringen har gjort bedömningen att det i dagsläget inte är nödvändigt med en arbetsmarknadsprövning. Men om det skulle uppstå allvarliga störningar på arbetsmarknaden, avser regeringen att införa sådan prövning för de nya medlemsländerna på nytt.
Vår ambition är att få en majoritet i riksdagen för förslaget. Det här är en viktig fråga som rör grunden i den svenska välfärden.

 

Vi har presenterat vårt alternativ. Nu förväntar vi oss att de andra partierna presenterar sina alternativ.