Demokratin förutsätter möten och samtal. Eftersom skolan är den plats som samlar alla unga medborgare är skolan också en viktig politisk mötesplats. I valrörelsen 2002 vittnade flera av de politiska ungdomsförbunden om svårigheter att få komma till skolorna för att prata politik. Jag ser mycket allvarligt på att vissa skolor motverkar elevernas möjlighet till direktkontakt med de politiska partierna som utgör grunden för vår demokrati.

Problemet beror till stor del på att det idag råder en osäkerhet bland skolans lärare och rektorer om förutsättningarna och gränserna för skolans kontakter med politiska organisationer och på vilket sätt man kan bemöta antidemokratiska organisationer och strömningar. Regeringen har därför tagit initiativ till ett nytt stödmaterial om politik i skolan som Myndigheten för Skolutveckling nu har färdigställt. Det visar både på vikten av att skolorna ökar samverkan med partier och organisationer och samtidigt klarlägger hur man kan agera mot anti-demokratiska krafter.

Utgångspunkten är skolans tydliga demokratiuppdrag. För att lyckas med detta uppdrag är det av stor betydelse att företrädare för de politiska partierna, deras ungdomsförbund, andra organisationer och opinionsbildare får tillträde till skolan. Att inte alla partier kan närvara samtidigt får aldrig användas som ett hinder mot att släppa in ett ungdomsförbund i skolan. Läraren har alltid en viktig uppgift att se till så att frågorna blir allsidigt belysta och att argument möts med motargument.

I kampen mot rasism och andra anti-demokratiska strömningar är skolans roll central.Skolan är inte värdeneutral. Skolan ska i alla situationer och med alla tänkbara demokratiska medel värna de mänskliga rättigheterna, och aktivt bekämpa och bemöta rasism och anti-demokratiska krafter med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Myndigheten för Skolutveckling ger nu en klar och tydlig vägledning till hur rektorer, lärare och andra ansvariga på ett korrekt sätt kan agera mot dem som angriper skolans grundläggande värden:

· Skolorna behöver ta fram strategier för att fördjupa sina kunskaper om hur odemokratiska krafter frodas, bygga upp en beredskap inför akuta situationer samt arbeta långsiktigt, personal och elever tillsammans.

· Klara och kända ordningsregler kan användas för att stoppa anti-demokratiska aktiviteter som stör ordningen i skolan. Skolan är ingen allmän plats. Om extrema gruppers aktiviteter på skolan leder till oro, bråk eller på andra sätt stör ordningen på skolan är det fullt möjligt att begränsa eller stoppa deras verksamhet på skolan.

· Enligt skollagens portalparagraf ska skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Skolan har en skyldighet att ingripa om någon elev kränks eller riskerar att kränkas, eller det exempelvis genom märken eller symboler uttrycks missaktning för andra elever eller personal. Det kan aldrig tolereras att elever när de går i skolan blir kränkta eller är rädda för att bli kränkta.

· Om elever sprider ett budskap genom exempelvis musik, uttalanden eller affischer som kan tolkas som hets mot folkgrupp har skolan möjlighet och skyldighet att ingripa. Det är viktigt att polisen kopplas in för att utreda om hets mot folkgrupp eller andra brott har förekommit.

· Skolor som arbetar medvetet med att stärka elevernas demokratiska förhållningssätt, exempelvis genom att utveckla elevdemokratin visar större motståndskraft mot anti-demokratiska och rasistiska krafter. Skolan ska bekämpa antidemokratiska strömningar med demokratiska medel.

Dessa riktlinjer lägger en bra grund för skolans arbete mot rasism och främlingsfientlighet.Skolan måste samarbeta med politiska organisationer för att kunna leva upp till det som läroplan och värdegrund anger. Skolan måste ta sitt ansvar att demokratiskt fostra eleverna och samtidigt skydda dem från kränkande behandling. Om skolan stänger dörren för alla så har man inte löst någonting. Genom att öppna dörren för politisk debatt och samtal i skolan får unga de verktyg som krävs för att bemöta främlingsfientlighet och fördomar.

Lena Hallengren, ungdomsminister (s)