Så börjar jag dagens blogg. Jag menar verkligen detta av hela mitt hjärta. Det är idag 95 år sedan min mor Signe föddes på Videlund i Vindelns kommun.

Vi kommer självklart att fira detta och äta en gemensam middag. Hon har klarat sig ensam hemma tills strax för jul då hon åkte in på sjukhus och få trodde att hon skulle klara av det, men det gick vägen. Visserligen kunde hon inte bo kvar hemma utan hamnade på Tegs sjukhem men hon mår bra även om 95 år tar ut sin rätt.

Presskonferensen efter au kommer jag därmed att lämna strax före kl. 17. Tänk vilken samhällsförändring hon fått vara med om. Från fattigdom till välfärd,
grattis mamma!

Apropå föräldrar, jag har svårt att glömma den kränkning dåvarande nordnytt utsatte mig för i samband med min fars bortgång 1995. Man gjorde ett inslag om budgetberedningens resa och påstod att jag inte ville kommentera detta. Jag hade via min sekreterare meddelat att jag inte ville ställa upp då jag kvällen och natten suttit vid min fars dödsbädd tills han dog, och valde att umgås med mina anhöriga. I reportaget framställdes det som om det berodde på att jag inte ville kommentera resan. Jag fick dock in en insändare i VK om detta men igen hörde av sig från dom som gjorde påhoppen. Sånt är livet.

Demokrati leken

Några rader om fullmäktige; det pratas för mycket, för länge och utanför ämnet. Jag lovar er alla att t.ex. Ingrid Eriksson eller Lars Jacobsson aldrig kan argumentera så att den socialdemokratiska gruppen ändrar sig. Risken är att när det drar ut så på tiden och utanför ämnet så skadas demokratin.

Två återremisser och effekten är fördröjning. För att ett ärende ska återremiteras så innebär det inte att slutresultatet ska bli annorlunda. Återremiss kräver 1/3 majoritet stöd av de närvarande, i går 21 ledamöter. Ett planärende som Ljumviken går dock inte att behandla med ett annat yrkande än de som utställts under planprocessen, förutom avslagsyrkandet.

Att återremittera avslaget på att en jämställdhetspolicy ska finnas, för att omarbeta ett tidigare förslag till policy. När det inte finns majoritet för att ha en policy känns det helt meningslöst och enbart fel använd tid.

Jag har respekt för att man kan ha en annan uppfattning men låt då frågan ställas mot varandra. Har förslaget om att ha en policy vunnit har man fått utarbeta en. Meningen med det s.k. minoritetsskyddet är inte att en minoritet ska styra över en majoritet. Lek med demokratin skadar demokratin. Däremot är det tillåtet att ha olika uppfattningar.