Nästan tre veckor efteråt, och på hennes födelsedag, vigde vi i dag min mamma - Agneta Alagren - till ro i Toarps kyrka, Dalsjöfors, Borås.

Det blev en fin ceremoni. Vi sjöng psalmerna 249: 1-3 - Blott en dag, ett ögonblick i sänder, psalm 248: 1-5 - Tryggare kan ingen vara, och psalm 297: 1-3 - Härlig är jorden.

Jag läste dikten Till kärleken av Dan Andersson.

Memory, Andrew Lloyd Webber, Så skimrande var aldrig havet, Evert Taube, Ljuset, Björn Afzelius, och Tröstevisa, Benny Andersson, var de sånger som spelades och sjöngs.

Efteråt samlades vi i Toarps församlingshem och åt kåldolmar med lingon och kokt potatis (mammas älsklingsrätt), åt estoriatårta och drack kaffe.

Ursprungligen var det tänkt att vi skulle samlas i S:t Mikaels kapell men vi blev så många så vi fick flytta till Toarps kyrka.

Vi som hade samlats var vi tre systrar, min dotter, hennes farbror (på ceremonin), min sambo, mammas man, mammas före detta man (vår pappa), hans fru, två av våra farbröder, två fastrar, en extrafarbror, före detta grannar från Ljungvägen, Grevie, Båstad, min extrapappas tipsgäng, min mammas trissgäng, mammas kusiner, mammas syskon, mammas före detta arbetskamrater. Jo, vi blev många. Det kändes verkligen att mamma var älskad och omtyckt och att vi delade en fin stund tillsammans.

Nu är min mamma död, 64 år gammal. Hennes pappa dog för en månad sedan. 91 år gammal. Min farmor dog 2002, 84 år gammal. Min farfar dog 2001, 87 år gammal. Min förra sambo dog 2000, 41 år gammal (cancer). Gamla människor ska dö, unga människor kan dö. Minns de ljusa stunderna. De har inte längre ont.

Vila i frid, mamma Gull Agneta Holmqvist Bredberg Alagren. Du föddes i Borås, du dog i Borås. Cirkeln sluts. Du har gott sällskap. Vi ska ses igen, men inte i dag.