Det senaste som sagts från Khadaffi är att han tänker sitta kvar. I går gick det att följa ett flyktingläger i antingen Libyen eller Tunisien och folk som anmäler sig som volontärer för att bidra till demokratin. En pojk som blir lemlästad av soldater tillhörande Khadaffi. Flyktingar som hindras från att lämna Libyen. Uppgift står mot uppgift. Folk som är nöjda, folk som är förtvivlade. Vad som just nu händer i arabvärlden är omvälvande och kommer att ta tid. 2011 och 2012 kommer att leva i folks minnen för lång tid.

Mobarak satt vid makten i Egypten i 42 år. Khadaffi har suttit i Libyen i 42 år. Irans muslimska präster har suttit vid makten i 32 år. Hur länge satt Ben Ali vid makten i Tunisien? Samtidigt händer saker i Saudiarabien, i Bahrein, i Yemen, i Marocko. Marocko ockuperar Västsahara sedan årtionden.

Det stora sammanhanget, demokratisträvanden, stater som samarbetar, dikaturer, demokratier, de stora frågorna som ställs, i sanning är allt detta omvälvande.

Samtidigt i Sverige har Leif Pagrotsky tackat nej till att kandidera till ordförande för socialdemokraterna. Namnen som finns kvar är Håkan Juholt, Kalmar, Mikael Damberg, Stockholm, Thomas Östros, Uppsala. Kvinnonamn som nämnts är Sommestad, Johansson. Röhsskas museumchef tippade att Mona Sahlin återgår. Den som lever får se. Den 25 mars är det dags.

Jag har hostat slem och nyst och gått i skytteltrafik till badrummet i tre dagar och är nu inne på fjärde dagen. Nästa vecka ska jag börja praktisera på ett hotell i Mölndal. Som det känns just nu hoppas jag att jag orkar. Det känns futtigt när tänker på att cancersjuka personer blir nekade sjukersättning.

Stor och litet, litet och stort.